Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SEXMAN säk3s~man2, äv. 4~1, m.; best. -mannen, äv. (vard.) =; pl. -män (InventFolkärna 1576 osv.) ((†) -männer OxBr. 11: 208 (1625), Almqvist TreFr. 3: 20 (1843)).
Ordformer
(sex- 1556 osv. säx- (säks-) 16581900)
Etymologi
[fsv. siäxman; av SEX, räkn., o. MAN, sbst.2]
om medlem av nämnd l. ämbetsmannainstitution (urspr.) bestående av sex personer samt i anv. som ansluta sig härtill.
a) om var o. en av de urspr. sex (sedan till antalet varierande) förtroendemän l. ämbetsmän i en socken som tillsattes (av socken- l. kyrkostämma) fram till kommunallagarnas införande 1862 o. som till en början hade viktiga befogenheter rörande förvaltningen av kyrkans tillhörigheter, övervakningen av kyrkotukten o. d. men med tiden fingo en mera underordnad ställning (med enbart l. huvudsakligen verkställande befogenheter); äv. liktydigt med: rotemästare (se d. o. 2 a); särsk. i pl., om den institution l. den myndighet som nämnda förtroendemän l. ämbetsmän konstituerade (äv. i uttr. kyrkans l. socknens sexmän); i fråga om förh. efter 1862 om en av kyrkostämma l. kommunalstämma i vissa socknar tillsatt kommunal ämbetsman tjänstgörande ss. biträde åt kommunalnämnd o. kyrkoråd (vid utdelning av debetsedlar, inkallande av personer till dessa myndigheter o. d.). Cederlöf FinlPrästEkon. 239 (i handl. fr. 1556). Bliffue och theslikes 2 Koor dödhe i prestegården, ther om ransakadhe saligh Biscop hans sampt medh socknenes sex män, och bleff tå pastor therföre frij giordh. InventFolkärna 1576. Kyrckionnes sexmän .. skola .. hafwa hwar sin Roota i Sochnen at förestå. KOF II. 1: 408 (1659). På Landet äger Klockaren .. att, tillika med Kyrkans Wärdar eller Sexmän, om Håfwornes kringbärande besörja. StadgKlockWästerås 8 (1759). Hwar Kyrka har sin Klåckare och Spögubbe; deszutom wälja Församlingarne, årligen wid Wallborgmäszo Sockenstämma .. 2:ne Kyrkowärdar .. och sex så kallade Sexmän, till Församlingens, Kyrkans och desz Cassas rättigheters och fördelars bewakande, samt de fattigas och fattigmedlens rigtiga skötsel och wårdande. Crælius TunaL 160 (1774). Sexmän kallas ock Rotemästare och Till- eller Uppsyningsmän, och förordnas egenteligen för Sede policen inom soknarne. Rabenius Kam. § 347 (1825). Val av sexmän. UNT 1942, nr 283, s. 2 (i kungörelse för kommunalstämma i Vendels kommun i Uppl.).
b) [utvecklat ur a] (förr) inom ett byalag: ordningsman (se d. o. 2 b). I de aflägsnare byarne (i Enontekis’ socken) samlas de hemmavarande på Helgedagarne hos Sexmannen eller någon annan i byen, som utur en Finnsk Postilla föreläser Predikan. VetAH 1803, s. 222. Säxmannen var byns ordningsman på den tid, då jorden ännu var i sambruk. Landsm. II. 9: 18 (1883; om förh. på Öland). Wistrand NordMAllmog. 8 (1909; om ä. förh.).
c) (förr) om var o. en av de urspr. sex (av bergsmännen valda) förtroendemän vid gruva l. bergslag som (i sht till en början vid sidan om ett inflytande över själva gruvdriften) hade uppsikt över gruvans l. bergslagets materiel (o. tjänstgjorde ss. uppbördsmän l. räkenskapsförare) samt voro bisittare i bergstings- l. gruvrätt o. d.; bergsnämndeman; i sht i pl. Bergv. 1: 39 (1612). (Av bergsmansgillet i Falun) skal Fougden och Borgmästaren .. uthwällia Gruwennes Sexmän; 6 till Bonde-Stöten och 6 till Blankstöten som .. medh Bärgmästaren och GruweFougden Grufwennes Saker förestå, och derföre swara skole. Lyberg GPprFalunDal. 1: 111 (i handl. fr. 1624). Nya Kopparbergs Sokn är indelt i sex tracter, och twänne Sexmän förordnade på hwar tract at förrätta utsyningarne til kolning. Bergv. 2: 247 (1741). Grufvelagets Sexmän göra Domstolen biträde. Johansson Noraskog 1: 14 (i handl. fr. 1785). Sexmännen voro uppbördsmän och räkenskapsförare. Lindroth Gruvbrytn. 1: 162 (1955). — jfr BERGS-SEXMAN.
d) (om romerska förh. under antiken, mera tillf.) om var o. en av de sex föreståndarna för ett prästkollegium instiftat till dyrkande av den apoteoserade kejsar Augustus. Åt C. Pompejus Trimalchio, sexman bland Augustalerna, af hans kassör Cinnamus. VLitt. 1: 499 (1902; lat. orig.: seviro Augustali).
e) (tillf.) i pl., om medlemmar av (tänkt) folkrepresentation uppdelad på sex stånd. Med allusion på Boye (som önskade 6 stånd, fördelade på två kamrar) yttrade .. (Frölich), att farhågan för regeringssättet spökade i många .. tornruiner. Folket skulle hålla bättre fast på monarkien än Boyes sexmän. Liljecrona RiksdKul. 274 (1840).
Ssgr (i allm. till a o. c): A: SEXMANNA-ED, sbst.2 (sbst.1 se sex, räkn. ssgr), se C.
-INSTITUTION. (i sht förr) jfr institution 3. Brilioth SvKyrkKunsk. 117 (1933).
-ÄMBETE, se C.
B (†): SEXMANNE-DÖME, -ÄMBETE, se C.
C: SEXMANS-BEFATTNING. (i sht förr) befattning ss. sexman; jfr -döme 1. Gynther Förf. 5: 311 (1858).
(a) -DÖME. (sexmanne- 1664. sexmans- c. 16431661. sexmäns- 1658) (†)
1) = -befattning. Murenius AV 384 (1658).
2) distrikt l. rote (se rote, sbst.1 2) inom vilket sexman hade att svara för kyrkotuktens upprätthållande o. tillse att vissa skyldigheter gentemot kyrkan fullgjordes o. d. Murenius AV 125 (c. 1643). Därs. 558 (1664).
(c) -ED, sbst.2 (sbst.1 se sex, räkn. ssgr). (-manna- 1685) (förr) ämbetsed avlagd av sexman l. sexmän. Johansson Noraskog 3: 92 (i handl. fr. 1685).
(c) -KASSA. (förr) av sexman l. sexmän förvaltad kassa tillhörig ett bergslag. NoraskogArk. 6: 44 (1768).
(c) -KLADD. (förr) kladd (se kladd, sbst.3 a) förd av sexman tjänstgörande ss. skrivare l. protokollförare. Bergv. 1: 302 (1681).
-MOR. (i sht förr) jfr moder, sbst. 3. Forsslund Storg. 92 (1900).
-RUM. (i sht om ä. förh., numera bl. med ålderdomlig prägel) jfr rum, sbst.3 18 o. -befattning; särsk. (förr) till c. NoraskogArk. 5: 385 (i handl. fr. 1731).
(c) -SKRIVARE. (förr) ss. bokhållare l. skrivare tjänstgörande sexman. Bergv. 2: 350 (1746).
-SYSSLA, r. l. f. (i sht förr) jfr -befattning. KulturbVg. 2: 9 (1740).
-ÄMBETE~020. (-manna- 1685. -manne- 1698) (i sht förr) Johansson Noraskog 3: 92 (i handl. fr. 1685). SynodA 1: 207 (1698).
D (†): SEXMÄNS-DÖME, se C.

 

Spalt S 2054 band 25, 1967

Webbansvarig