Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEKTERISK sekte4risk, förr äv. SEKTARISK l. SEKTIRISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-arisk 1766. -erisk 1607 osv. -irisk 17311784)
Etymologi
[av mlt. sectērisch, ä. t. sektierisch; till (stammen i) mlat. sectarius (se SEKTARIE). — Jfr SEKTERISM, SEKTERIST, SEKTERMAKARE]
som hör till l. utmärker l. har avseende på l. påminner om sekt(er) l. sektväsen, sekteristisk; särsk.
a) i fråga om religiös sekterism. Chesnecopherus Skäl N 2 b (1607). Så kallade Läsarepresters och andra secteriska svärmares enskilta predikningar och andaktsöfningar. Hygiea 1843, s. 308. Mycket lågkyrkliga, nära nog sekteriska principer. HågkLivsintr. 11: 266 (1930). KyrkohÅ 1958, s. 150.
b) (numera föga br.) i fråga om filosofisk l. vetenskaplig l. litterär sekterism l. skolbildning. Ett sektariskt wäsend, hwarmed man håller sig till alla lärdomar af en wisz berömd man .., kommer så litet öfwerens med en sund Filosofi, som (osv.). Hof Underr. 66 (1766). Polyfem I. 27: 4 (1810).

 

Spalt S 1765 band 25, 1966

Webbansvarig