Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEJARE säj3are2, sbst.1, l. SÄJARE säj3are2, sbst.1, förr äv. SEGARE l. SÄGARE, sbst.1, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. = (FörtHertJohLösegend. 1563, s. 82, Schroderus Comenius 623 (1639)) ((†) -er TullbSthm 29/10 1580 (: Segerer, möjl. att hänföra till sg. seger)); äv. SEGER se4ger, sbst.2, l. SÄGER 4ger, sbst.3, förr äv. SEJER, r. l. m. (OPetri Tb. 348 (1530), Sidenbladh Urmak. 127 (1918)) ((†) n. VRP 1627, s. 262); best. -n, äv. -en; pl. förr möjl. -er (se ovan).
Ordformer
(segare (seeg-, zeg-) 16251662 (: Seegarahuset, sg. best.). segel- i ssg 1814 (: segelknäpp). seger (zeg-) 15301675, 1918 (om ä. förh.). seger- (seeg-, zeg-) i ssgr 1530 (: Segerwärk)1918 (: segermakare; om ä. förh.). segeren (-rren), sg. best. 15471604 (: klocke segerenn). segerer, pl. 1580. segger- i ssg 1583 (: Segger uerck). seijere 1563c. 1630 (: Seijeretogh). sejar- (seij-, sey-) i ssgr 1548 (: seyar kamare(n))c. 1672 (: SeijarKlocka). sejare (sei(j)-, se(i)y-) 1538 (: seiyarewerk)1754. sejer- (sei(j)-, sey-, seÿ-) i ssgr 1541 (: Seyermaker(e))1918 (: sejermakare; om ä. förh.). seyer (seÿ-, seij-) 15611631. sägar- i ssg 1829 (: sägarverk; arkaiserande). sägare c. 16101774. säger 1578 (: Timesäger). säger- i ssgr 1554 (: sägerverk)1914 (: sägermakare; om ä. förh.). säghere- i ssg c. 1610 (: säghere streng). säijere (säii-) 1558. säjar 1602. säjar- (säij-, säy-) i ssgr 1579 (: Säyarwerk)1966 (: säjarknäpp; angivet ss. ä. benämning). säjare (säi(j)-, säy-) 15411966 (om ä. förh.). säjer- (säi(j)-, säy-) i ssgr 1570 (: säiertaffuel)1720 (: Säjerwerck))
Etymologi
[fsv. seghiare, seghare, säyare m. m.; jfr fd. seyær (ä. d. seger, d. sejer); av mlt. seyger, sēger, seyer, segger, sannol. av mht. seigære, våg (särsk.: våg för kontrollvägning av mynt), (torn)ur (t. seiger, t. dial. seger, säger, ä. t. äv. (gm anslutning till zeiger, visare; se SEJARE, sbst.2) zeiger), samhörigt med seigen, väga (o. kontrollera mynt), visera, pröva, o. seige, visering, prövning, sannol. (möjl. med anslutning till seigen, låta sjunka, kausativum till SIGA) av romanskt urspr. (jfr fr. essai, prov, försök, essayer, prova, försöka, it. (a)saggio, prövning (av metall), undersökning, (a)saggiare, pröva o. d., senlat. exagium, vägning, vikt, våg, till exigere, utdriva, utkräva, (av)mäta, (upp)mäta, av ex (se EX-) o. agere, driva m. m., till samma rot som ÅKA); oron i de äldsta tornuren liknade en vågbalk (jfr t. waguhr, om sådant tornur)]
(numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) mekaniskt ur (tornur l. bords- l. fickur o. d.), klocka; förr äv. om solur (se a) l. om sand- l. vattenur. OPetri Tb. 348 (1530). Nils klockares Hust(ru) for seyaren han steller — vj m(ar)c. SthmSkotteb. 1540, s. 62. Tre seijere med theris huss (dvs. fodral). FörtHertJohLösegend. 1563, s. 82. 27 April tappade iagh bort en sejare och gik 1526 stegh tilbaka och fannen. JTBureus (1603) i 2Saml. 4: 29. (Ss. mästerprov) Skal en Vhrmakare giöra en stoor Seijare som slår hwar Tijma, medh twå Klockor öfwer hwar andra, som wisa timan och the 7. Planeter, och wisar up och nedergången i Månaden. Stiernman Com. 1: 796 (1622). VDAkt. 1661, nr 190 (om ur för domkyrkan i Växjö). En stor förgyld Säyare af Mässing. Schück VittA 5: 546 (i handl. fr. 1752). På qvarten öfver tu visar säjarn i Jakob. CFDahlgren 3: 15 (1822); möjl. till SEJARE, sbst.2 Johan III:s säjare. UrOptikT 1966, s. 181. — jfr BORD-, HUS-, KLOCKE-, SAND-, TIMME-, TRÄHUS-, VATTU-SEJARE. — särsk. (†)
a) [jfr motsv. anv. av t. seiger, zeiger; möjl. (delvis) att hänföra till SEJARE, sbst.2 (jfr SOL-VISARE)] om solur; äv. mer l. mindre bildl. (särsk. med anslutning till nedan anförda bibelställen). Hiskia sadhe, Thet är lätt at skuggen gåår fram ått tiyo streck, thet wil iagh icke, vthan at han gåår tiyo streck til baka. Tå åkalladhe Jesaia Herran, och skuggen gick til baka tiyo streck, som han fram ått gånget hadhe på Ahas Säyare. 2Kon. 20: 11 (Bib. 1541; Luther: am Zeiger Ahas). (Herren sade:) Iagh wil tilbaka dragha skuggan på Ahas Säyare, tiyo streck the han offuerlopit haffuer. Jes. 38: 8 (Därs.; Luther: am Sonne zeiger Ahas). (Lat.) Solarium .. (sv.) säijare. Cellarius 184 (1699). Gudstjensten höll .. (J. W. Faxe) altid i sin rätta tid, och solens skugga gick aldrig tilbaka på hans säjare. Norberg JWFaxe 23 (1790). (Så länge en människa ännu har något att leva för) önskar hon, såsom Ahas, att skuggan skall gå tillbaka på säjaren. Wallin Rel. 4: 422 (1831). jfr SOL-SEJARE. Anm. till a. Hit hör äv. nedan anförda bibelställe. Hwar och en toogh sijn klädher och ladhe vnder .. (Jehu) in widh Säyaren, och .. sadhe, Jehu är Konung worden. 2Kon. 9: 13 (Bib. 1541; Luther: bey dem Sonnen zeiger; Bib. 1917: på själva trappan). Med hänv. till detta bibelställe anges för det sv. ordet i Bib. 1703, Ordel., o. hos Spegel 393 (1712) bet.: upphöjd plats, hos Serenius 223 (1741) bet.: trappas översta del; jfr äv. Lind 2: 722 (1749). Innebörden av den hebr. textens el gerem hamaălōt är oviss. Orden ha av Luther uppfattats ss. betydande: vid soluret (jfr hebr. maălōt, pl., trappsteg, streck l. gradering på solur); av andra ha orden tolkats: på trappans översta del l. på trappavsatsen l. på själva trappan.
b) i uttr. efter vår sejare, liktydigt med: efter vårt sätt att räkna dagens l. dygnets timmar. Tridie timen på daghen, thet är effter wår Seyare widh 9. för middagh. PErici Musæus 5: 83 a (1582; t. orig.: nach vnserm Zeiger).
c) [jfr a; möjl. att hänföra till SEJARE, sbst.2] i det bildl. uttr. rycka visaren och draga sejaren tillbaka, ss. beteckning för att ngn tar tillbaka vad han tidigare sagt. Ernhoffer Ench. 54 b (1591).
d) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr c), om ngt l. ngn som tänkes l. föreställes ss. l. i analogi med ett ur (jfr SEJAR-VERK b); särsk. med tanke på ur ss. ngt som man rättar sig efter. Vigæus Horol. C 7 a, D 7 b (1632). Tu (dvs. K. XII) är satter till en Sohl, och til en stor Magnet-Stierna i Norden, och sidst för et teckn och allmän Säjare uppå den vijda Europens Regements himmel, derefter alle thess Regenter .. måste .. rätta sig. PSchäfer (1707) i KyrkohÅ 1914, s. 436.
Ssgr (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): A: SEGER-HUS. (seger- 1662—63. sejara- 1661—62 (: Seegarahuset)) (†) hölje l. fodral för (torn)ur; jfr hus 9 b β. VDR 1661—62, s. 56. Därs. 1662—63, s. 66. —
-KAMMARE, -KNÄPP, se B.
-KNÄPPARE. (seger- 17341852. sejar- c. 1755) (†) i ur: pendel. Serenius (1734; under pendulum). ÖoL 503 (1852).
-KOR, se D.
-MAKARE, se B.
-MÄSTARE. [fsv. seghiara mästare] = sejar-makare. BtÅboH I. 1: 54 (1600: Seijermestaren).
-PINNE. (†) urvisare. Som Segerpinnan går fort, fast man dät ej ser, / så kringar sjg wårt Ljf. Warnmark Epigr. F 1 b (1688).
-SMED. (†) = sejar-makare. Fatab. 1909, s. 123 (c. 1611).
-STRECK. (†) lina uppbärande lod i lodur; jfr sejare-sträng, -tåg. HusgKamRSthm 1651, Konc. s. 10 (: Seyerstreket).
-TAVLA, -VERK, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1725), se B.
-VEV. (†) vev för uppdragning av lodur gm upplindning av lodsnöre. BtÅboH I. 1: 87 (c. 1618).
B: SEJAR-KAMMARE. (seger- 1589 (: seijerkammaren) 1615 (: Sejer kammaren). sejar- 15481633. sejare- c. 1612 (: säghare kammaren)) [jfr mlt. seygerkamer] (†) = seger-hus. EnköpTb. 51 (1548). Rudbeckius MemPubl. 3 b (1633).
-KLOCKA. [fsv. seghiara klokka; jfr mlt. sey(g)erklokke] om ur med slag- l. spelverk; jfr klocke-sejare. Een stoor, Förgylld SeijarKlocka som Speelar, medh fyra Lodh. Karlson EBraheHem 80 (i handl. fr. c. 1672).
-KNÄPP. (seger- 1621 (: Seierkneppar)1885. sejar- 1689 (: Säijar-knäpp)1966 (: säjarknäpp). sejare- 1744 (: säyareknäpp)1852 (: Säjareknäpp)) ur- l. pendelknäpp; äv. ss. beteckning för kort tid (särsk. dels om sekund, dels om tid av fem sekunder). Een Minut, haffuer 12 Seierkneppar. AJGothus ThesArithm. 134 (1621). Det är .. Men’skian sielf omöijligt at addera / Det ringsta Ögnebleck til sine Lijfztijdz Da’r / Ell’ och en Segerknäpp där från at Subtrahera. Brobergen 138 (1691, 1708). (Ljusstrålarna) gå mer än 29 000 milar i hvar secund eller segerknäpp. VetAH 1777, s. 121. Schulthess (1885). UrOptikT 1966, s. 181 (angivet ss. ä. benämning).
-KNÄPPARE, se A.
-MAKARE. (seger- 1541 (: Seyermaker(e))1918. sejar- 1639. sejare- c. 1602 (: säijaremakaren)) [fsv. seghiara makare; jfr mlt. sey(g)ermaker] urmakare; jfr seger-mästare, -smed. SthmSkotteb. 1541, s. 65. Sidenbladh Urmak. 127 (1918; om ä. förh.).
-TAVLA, förr äv. -TAVEL. (seger- 1570 (: säiertaffuel)1633. sejar- c. 16751902 (: säjartaflorna). sejare- 16721828 (: Säjaretafla)) [delvis anslutet till sejare, sbst.2] urtavla. 2SthmTb. 4: 57 (1570). Schulthess (1885). (O. Pilo kallades till) Nyköping år 1720 för att förfärdiga säjartaflorna (urtaflorna) i den då nyligen reparerade västra kyrkan. Sirén Pilo 10 (1902).
Ssg (†): sejartavle-karm. karm l. ram till urtavla. Rudbeckius MemPubl. 3 b (1633: Seghertafflekarmen).
-VERK, förr äv. -VERKE. (seger- 1530 (: Segerwärk)1918 (om ä. förh.). sejar- 1579 (: Säyarwerk)1927 (: säjarverkets; om ä. förh.). sejare- 15381927 (: säjareverk)) [jfr mlt. sey(g)erwerk] (mekaniskt) ur; urverk; förr äv. om liknande maskineri i annan apparat än ur. OPetri Tb. 348 (1530). (Lat.) Horologium (sv.) seiyarewerk ell(e)r a(n)nat som vtteeknar tijmar. VarRerV 48 (1538). Ett litidt gamelt segerverk medt en håndklocke till adt upveckie. VgFmT I. 8—9: 91 (i handl. fr. 1554). (Kärleken) är .. lijka som en Oroo vthi ett Säyerwärck, som aldrigh är stilla. Palmchron SundhSp. 205 (1642). Rådhhuset (i Arboga har A. Hult) medh stoor ijfwer och flijt reparerat medh taak, nytt Thorn ther vthi Segerwärke medh wijsare på alla fyra sijdor, som thet nu, för ett härligit monument för ögonen ståår. Kumblæus AHult D 4 a (1664). Triewald Förel. 1: 151 (1728, 1735; om räkneverk för räkning av det antal varv som en roterande svängarm gör). Uti Upsala domkyrcka har ock varit et astronomiskt urvärk, som uti Sten Sture den äldres tid blifvit förfärdigadt; då äfven et segervärk här (dvs. i Lunds domkyrka) varit. Corylander LundDomk. 84 (1756). Vi kunna .. ha rätt att ur orden i det här avtryckta aktstycket (från 1602) läsa en skildring av Sten Stures säjareverk (i Storkyrkan i Sthm). SvKyrk. Sthm 1: 589 (1927). särsk. (†)
a) om skeppsur; anträffat bl. i bild. Tilas ÅmVetA 7/6 1766, s. 22.
b) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr a), om ngt l. ngn som tänkes l. föreställes ss. l. i analogi med ett ur(verk); jfr sejare, sbst.1 d. Vigæus Horol. Titelbl. (1632). Därs. C 2 b. särsk.
α) om människokroppen med tanke på dess sinnrika inrättning o. funktion. Vthi wår lilla Kropp, Wij stoora skattar finna, / Förståndh, en Willja reen, Hoo kan alt det besinna, / Som i wårt Segerwärck, sigh rörer af och an. Achrelius Mor. A 4 a (c. 1690).
β) i uttr. som beteckna att ngns l. ngts (upp- l. tillmätta) livstid resp. tillvaro förflyter l. lider mot sitt slut o. d. (jfr glas 3). Medan Segerwerket är nu nästan afflupit, och Werlden är kommin åth ändan, såsom alle Prophetier och Tekn clarliga vthwijsa .., så (osv.). PJGothus Luther ScrSent. A 7 b (1597). Mitt Segerwärkk dät går, okk knäppar, har ett Liud / så länge, som mitt Ljf förwidgas af mjn Gud. Warnmark Sinnew. F 2 a (1687); jfr α. Ju mer mitt Säjerwerck sig då (dvs. när olyckor o. sorger drabba) til ändan kringar, / Ju mer jag längtar dit, så at jag mången gång, / Mig opp til Zions borg förut i tanckar swingar. Brenner Dikt. 2: 67 (1720).
Ssg: sejarverks-vagn. (†) med figur(er) försedd vagn som sättes i rörelse av slagverk i konstur? Cornelius Klensmed fick vid afräkning 1590 för arbeten vid Nyköpings slott för det han beslagit en ”segerverksvagn” 10 daler. Sidenbladh Urmak. 127 (cit. fr. 1590).
C (†): SEJARA-HUS, se A.
D: SEJARE-KAMMARE, -KNÄPP, se B.
-KOR. (seger- c. 1612 (: Sägher choren). sejare- c. 1612 (: Sägare choren) c. 1615) kor (se kor, sbst.2 1) med ur. BtÅboH I. 1: 74 (c. 1612). Därs. 80 (c. 1615: Seijare choren).
-MAKARE, se B.
-STRÄNG. (†) = seger-streck. BtÅboH I. 1: 68 (c. 1610: säghere streng). Därs. 74 (c. 1612: sägare strengh).
-TAVLA, se B.
-TILLVERKNING~020. urtillverkning. Hildebrand Medelt. 1: 586 (1884: säjaretillverkningen; om medeltida förh.).
-TÅG. (†) = seger-streck. BtÅboH I. 1: 106 (1624: säijaretogett). Därs. 109 (c. 1630: Seijeretogh).
(a) -UR, n. (†) solur. HC11H 6: 146 (c. 1700: Säjare-Ur).
-VERK, se B.

 

Spalt S 1732 band 25, 1966

Webbansvarig