Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SANSKULOTT san1skɯlot4 l. -ku- l. -ky-, l. saŋ1-, l. SANSCULOTTE saŋ1kylot4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, sbst. o. adj.; ss. sbst. m.||ig., best. -en, pl. -er.
Ordformer
(sansculot- (-cull-) i avledn. 1793 (: Sans-culotism)1811 (: Sanscullotismen, sg. best.). sansculotte (sans-culotte) 1793 osv. sanskulott (-cul-) 1843 (i bet. II), 1854 (i bet. I) osv. sanskulotter (-cul-), pl. 1792 osv.)
Etymologi
[jfr t. sansculotte; av fr. sansculotte, sammandragning av sans culotte, eg.: utan knäbyxor, av sans, utan (jfr SANS ATOUT), o. culotte, knäbyxor, till fr. cul (se KULLBYTTERA); benämningen använd om revolutionsmännen under franska revolutionen sannol. på grund av att dessa icke buro knäbyxor ss. de högre stånden utan långa byxor (pantalonger)]
I. i sht hist. sbst.: (av aristokratien införd) benämning på revolutionär under franska revolutionen; i sht förr äv. i utvidgad anv.: proletär, fattig stackare, trashank; äv. mer l. mindre bildl. I går blef .. (beslutet) angående (den franska) Konungawärdighetens afskaffande .. kungjordt öfwer hela Hufwudstaden… Larmet, som mer än 6000 Sansculotter gjorde .. war obeskrifligt. SP 1792, nr 235, s. 3. Att nedbryta alla aristokratier, filosofernas och vetenskapsmännens likasåväl som bördens och i deras plats sätta sansculotternas demokrati .., detta var målet för mången jakobin. PedT 1890, s. 353. Och mitt väsens sansculotter härja / all min ägo, det är svårt att värja / mot Dantons och Robespierres system / Marquis de Moi-Même. Fröding Stänk 98 (1896). De stackars dragonerna synas verkligen erbjudit bilden af trasiga sansculotter. Quennerstedt Torneå 2: 250 (1903). NorstedtVärldH 11: 265 (1930).
II. (†) adj.: utan byxor, byxlös; anträffat bl. i sg. obest. ss. predikativ l. predikativt attribut. I nattrock och i tofflor stod / Kung Priamus, och tömde / Et glas Champagne, at fatta mod; / Och sina byxor glömde. / Han märkte det; o grymma lott! / ”Skall Kungen sjelf dö Sansculotte”? / Så ropte han. EP 1794, nr 157, s. 3. Var aldrig sansculotte, men bär med ära / Det plagg du fått till nytta för ditt land. / Låt intet fåfängt buller dig förfära; / En dag du skall i byxorna få band. MarkallN 2: 176 (1821). Presten .. finner ej sina .. byxor, kan ej sansculott gå ut i salen .., måste således (osv.). BL 9: 267 (1843).
Ssg: (I) SANSKULOTT-KLUBB. (om förh. under franska revolutionen) klubb av sanskulotter. Kihlman Papini 79 (1923).
Avledn. (i allm. till I; i sht om ä. fr. förh.): SANSKULOTTERI10104, n. [jfr t., eng. o. fr. sansculotterie] (numera bl. tillf.) tänkesätt l. åskådning utmärkande för sanskulotter; (långtgående) republikanism. Ekbohrn (1904).
SANSKULOTTISERA, v. [jfr t. sansculottisieren, eng. sansculottize]
1) (numera bl. tillf.) tr.: göra (ngn) till sanskulott l. revolutionär. Emedan, oaktadt hvad alt man gjort här i Landet, af Politik eller oförstånd, att sans-culottisera pöbeln, man likväl ej lyckats, och skall sannolikt aldrig lyckas, att få denna goda, honnetta pöbel att gå längre än till — skällsord. Kellgren (SVS) 5: 252 (1793). Ekbohrn (1904).
2) (†) intr.: vara sanskulottiskt sinnad. Ekbohrn (1904).
SANSKULOTTISK, adj. [jfr t. sansculottisch, eng. sansculottic]
1) (numera bl. mera tillf.) till I: som är karakteristisk för l. hör till l. har samband med sanskulotterna; äv.: proletärisk l. pöbelaktig. Sansculottiska uttryck. SP 1792, nr 257, s. 3. Det vore väl, om .. (Ornässtugans inventarier) skyddades, dels emot mal .., dels emot sansculottiska fingrar, som plocka sönder Konungabildens sidenböxor. Unge Dal. 1: 72 (1829). Ekbohrn (1904).
2) (†) till II: byxlös. Jag redan ner på gatan var, / Då jag mig kände blott och bar, / En Sansculottisk hjelte. Stiernstolpe Blumauer 1: 37 (1813).
SANSKULOTTISM1004 l. 0104, r. l. m. [jfr t. sansculottismus, eng. sansculottism, fr. sansculottisme] (numera bl. mera tillf.) om sanskulottiska strävanden l. åsikter; republikanism; äv. bildl.; jfr sanskulotteri. (Pjäsen) har någon liten odeur af Sans-culotism. Kellgren (SVS) 5: 251 (1793). (Att söka befria sig från alltför starkt beroende av den tyska filosofien gm att läsa de franska upplysningsfilosoferna) är en farlig väg, mindre för sansculottism in politicis än i vetenskapen. JVSnellman (1844) i FoU 20: 149. TySvOrdb. 1997 (1932).

 

Spalt S 1156 band 24, 1965

Webbansvarig