Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMMANTRYCKA sam3an~tryk2a, äv. (numera bl. tillf.) TILLSAMMANTRYCKA tilsam3an~, v. -er, -te, -t, -t (se för övr. TRYCKA). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Linc. Q 3 b (1640)), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(samman- 1613 osv. tillsamman- 16401816. Se för övr. SAMMAN o. TRYCKA)
Etymologi
[fsv. saman thrykkia; jfr dan. o. nor. sammentrykke, t. zusammendrücken (i bet. A), zusammendrucken (i bet. B); av SAMMAN o. TRYCKA]
Anm. Se med avs. på verbets o. de olika vbalformernas bruklighet i förh. till förb. trycka samman samt med avs. på verbets konstruktion anm. 3:o o. 4:o sp. 586 f.
A. i fråga om utövande av tryck o. i därmed sammanhängande bet.
1) pressa l. trycka (föremål) mot varandra, pressa samman; förena (olika föremål l. delar av ngt) gm att trycka dem mot varandra l. in i varandra. På dessa paralel-roor läggas sädesbanden intill hvarannan, utan sammantryckning. LBÄ 44—50: 288 (1801). Den lille .. höll sina fingrar hårdt sammantryckta. Lagerlöf KristLeg. 46 (1904). De moderna, tvådelade (knapparna), hvilkas ena, nitartade del stickes genom tyget och därefter sammantryckes oupplösligt med den andra. 2NF 14: 379 (1910). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) pressa samman (läppar); tillsluta (ögon) gm att pressa ögonlocken mot varandra. Knapt våra ögon sammantryckas / At fly en stund vår sorgsna hamn, / Än (osv.). GFGyllenborg Vitt. 1: 229 (1786, 1795). M frambringas genom läpparnes sammantrykkning. Pipon SprGr. 58 (1872).
b) ge (olika föremål l. linjer l. ytor) en sådan sträckning att de närma sig till varandra (eg. gm att utöva tryck på dem). Af murarnes öfwerhängande äro de öfre (sluss-)Portarne sammantryckte ofwantil, så at de luta. PH 9: 73 (1768). 2NF 33: 1123 (1922).
c) (†) med saksubj.: pressa l. under tryck driva samman (personer). Folk och Kung och Råd (i Danmark), dem nöden sammantryckt, / Af tvedrägt skiljas än, vid Danas ändalyckt. Gyllenborg Bält 270 (1785).
2) pressa samman (blodkärl o. d.) så att det blir trängre l. helt tillslutes, klämma ihop; äv. med saksubj.; jfr 5. NF 1: 1074 (1876). Den enklaste behandlingen av åderbråck är den elastiska bindan eller gummistrumpan, som omlägges på morgonen före uppstigandet och under dagen sammantrycker de ytliga ådrorna och tvingar blodet in på djupet. Nyström Kir. 2: 246 (1929).
3) (eg. gm tryckning) kröka (ngt) så att den ögle- l. halvögleformade figur som bildas därav blir mera sluten l. jämförelsevis sluten; i sht i p. pf. i adjektivisk anv.: hoptryckt. Alla klorna äro (hos klättrarna) starkare sammantryckta än på andra foglar. Sundevall Zool. 70 (1858).
4) gm tryck spänna (en fjäder) l. pressa samman (ngt elastiskt); äv. oeg. l. bildl., med avs. på spänstighet l. kraft o. d.; äv. med saksubj.; jfr 5. Sinnesrörelsen .. är .. liksom en sammantryckt, och derigenom förhöjd spänstighet. Lyceum 2: 195 (1811). Sådant är .. det svenska folket, när dess spänstiga kraft af någon stor fara sammantryckes; det lyfter sig då till en klar åsigt af det hela och besluter (osv.). Järta 2: 64 (1826). Han är en sammantryckt fjäder som reser sig i frihet, sedan första dansen lyckats. Moberg Sedebetyg 316 (1935).
5) utöva tryck l. press på (ngt) så att det får mindre omfång l. plattas till l. krympes samman l. blir mera kompakt, pressa samman; särsk. med avs. på massa l. ämne: göra mera kompakt, komprimera, packa ihop; äv. med saksubj.; jfr 2, 4. L. Paulinus Gothus Com. 6 (1613). Sniön (säges) wara kraam, när han är wåtachtig och kan sammantryckas. Spegel 238 (1712). (Somliga) bruka .. (till trossning) torkade ekelöf ock på löfwen tempererad lera med sand, hwilken sammantrycker ekelöfwen. König Mec. 95 (1752). En (malm-)gång blir under ofvanliggande högder altid sammantryckt. VetAH 1784, s. 97. Det gifves ingen kropp i naturen, som icke kan både sträckas och sammantryckas. JernkA 1821, s. 257. Hållfasthet mot sammantryckning. Zidbäck (1890). För flera tekniska och vetenskapliga ändamål är det önskvärdt att kunna sammantrycka (komprimera) luften. 2UB 2: 126 (1901). Gravitationen söker sammandraga stjärnan; sammantryckningen motverkas av en viss elasticitet, som härrör från trycket och ljustrycket. Strömgren AstrMin. 2: 135 (1927). — särsk.
a) (i fackspr., numera föga br.) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: tryck varmed ngt sammanpressas; egenskapen l. förhållandet att vara sammanpressad l. komprimerad (i så l. så hög grad), kompression, tryck. Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 50. Med fransyskt krut har en sammantryckning, hvilken förminskat laddningens volym till 1/3 lemnat de bästa resultaten. Fries Krutl. 116 (1869). Palmstierna Artill. 109 (1872).
b) i p. pf. i adjektivisk (äv. oeg. l. bildl.) anv.
α) om föremål med avs. på dess form: som gör intryck av att vara pressad samman l. krympt; som har mindre omfång (särsk. mindre höjd l. tjocklek) än normalt; tillplattad, platt; hopträngd; hoptryckt. Marklin Illiger 33 (1818). Jorden är något sammantryckt eller platt vid polerna. Palmblad LbGeogr. 10 (1835). Flundrorna äro från sidorna sammantryckta, breda och platta fiskar. Berlin Lrb. 54 (1876). Glesblommiga, sammantryckta ax. 2NF 15: 400 (1911). En låg, sammantryckt panna. Kjellgren SpanOd. 11 (1932).
β) om person.
α‘) (numera knappast br.) nedtryckt, betryckt, beklämd l. dyl. Om .. min egen andes inre oändlighet får jag en mer eller mindre tydlig förnimmelse genom åskådandet af den yttre oändligheten. .. Derför känner jag mig icke sammantryckt och beklämd, när jag skådar upp mot de höga rymderna. Wikner Pred. 383 (1879).
β‘) (†) (i andligt l. intellektuellt avseende) begränsad l. inskränkt l. dyl. På anda och adel i förvaltningen har denne sammantryckte man (dvs. Math. Rosenblad) väl alldrig tänkt. Svartengren Arndt 160 (1840).
B. i fråga om boktryck o. d.
6) (numera bl. tillf.) trycka (olika skriftalster) på samma gång (o. med samma typografi) o. samla dem i en enhetlig utgåva l. ett enhetligt verk l. i en volym l. ett band l. häfte l. på ett ställe i en tidning o. d., trycka (olika skriftalster) i samlat skick l. i sammanhang. Schück VittA 3: 177 (i handl. fr. 1669). Förnuftige Landsmän äro Herr Professoren (J. H. Lidén) .. förbundne, för anstalten med de nyttige Anmärkningarnes sammantryckande, som i Stockh. Posten stått om Svedenborgianismen och Magnetismen. Porthan BrSamt. 1: 143 (1788). (Det) beslöts att både gamla och nya Testamentet skulle på en gång tillsammantryckas, för att vinna likhet i styl och format. 2VittAH 10: 247 (1812, 1816). Alla .. (J. H. Boecklerus’) arbeten utkommo sammantryckta i Strasburg 1712 i 4 Tomer 4:o. BL 3: Tillägg 14 (1837). Den med katekesen sammantryckta bönboken. SvFolket 3: 186 (1938).
7) boktr. gm tryckning förena (bildframställningar på olika tryckplåtar) till en bild. SvGeogrÅb. 1948, s. 60.
Ssgr (till 5; i fackspr., numera föga br.): SAMMANTRYCKNINGS-FÖRSÖK. jfr -prov. SFS 1897, Bih. nr 18, s. 4. —
-LAG, r. l. m. l. f. lag gällande ett ämnes förhållanden vid sammantryckning l. komprimering, kompressionslag. JernkA 1821, s. 281.
-PROV. på prov utförd sammantryckning l. komprimering, kompressionsprov. JernkA 1879, s. 226, Tab. SFS 1889, Bih. nr 63, s. 16.
Avledn.: SAMMANTRYCKARE, r. l. m. [jfr t. zusammendrücker]
1) tekn. till 1: mekanism för sammanpressande av olika delar av ngt. Sammantryckaren för lamellerna (i automobil). Nerén BilB 1: 235 (1928).
2) (†) till 5: anordning för sammantryckande av stycken av visst material, täckglas. SundsvP 1886, nr 4, s. 3.
SAMMANTRYCKBAR30~02, äv. 30~20, adj. [jfr t. zusammendrückbar] särsk. (i fackspr.) till 5, om kropp l. ämne: som låter sig trycka samman l. komprimera, som kan sammantryckas, vars omfång gm tryck kan förminskas, komprimerbar, kompressibel. Rothstein Byggn. 308 (1857). (Fysikern J. Canton) uppvisade, att vatten är sammantryckbart. 3NF 4: 565 (1925). jfr o-sammantryckbar.
Avledn.: sammantryckbarhet, r. l. f. [jfr t. zusammendrückbarkeit] (i fackspr.) egenskapen l. förhållandet att vara sammantryckbar, kompressibilitet. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 87. TeknOrdb. 527 (1940).
SAMMANTRYCKLIG, förr äv. SAMMANTRYCKELIG, adj. (-tryckel- 17231730. -tryckl- 18071958) [jfr dan. o. nor. sammentrykkelig] (i fackspr., numera mindre br.) till 5, = sammantryckbar. Tiselius Vätter 1: 102 (1723). Klein Ljus 265 (1925). IllSvOrdb. (1958). jfr o-sammantrycklig.
Avledn.: sammantrycklighet, r. l. f. [jfr d. sammentrykkelighed] (i fackspr., numera mindre br.) sammantryckbarhet. KrigVAH 1833, s. 172. Försök öfver Stångjernets sammantrycklighet. Stål Byggn. 1: 88 (1834). 2SvUppslB 16: 586 (1950).

 

Spalt S 792 band 24, 1964

Webbansvarig