Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESTAURATION res1ta͡ωraʃω4n l. räs1-, l. -a͡ur-, äv. (nästan bl. i bet. 4 o. 5, men där ganska ofta) -or-, äv. -atʃ-, l. 0104 (räståratschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(restauration 1633 osv. restårasjon 1892. reståration 1864)
Etymologi
[jfr t. o. eng. restauration; av fr. restauration l. lat. restauratio (gen. -ōnis), vbalsbst. till fr. restaurer resp. lat. restaurare (se RESTAURERA)]
1) (numera bl. mera tillf.) motsv. RESTAURERA I 1: återställande; återupprättande, återupprättelse; äv. närmande sig bet.: återupplivande, återuppväckande; jfr 2. AOxenstierna 8: 669 (1633). Gräntzarnas restauration och förmeering. Widekindi KrijgH 470 (1671). Konsternes och Vetenskapernes restauration. Björnståhl Resa 1: 320 (1772). SvTeolKv. 1937, s. 58. — särsk. (†) om återställandet av ngns hälsa; jfr RESTAURERA I 1 d, II 2. Til min svaga hälsas vidare restauration. VDAkt. 1720, nr 393.
2) [specialanv. av 1] hist. o. polit. återinförande av ett tidigare (gm revolution l. dyl. avskaffat) monarkiskt styrelseskick; återinsättande av en fördriven monark l. dynasti i dess forna rättigheter; särsk. om tronarvingen Karl II:s uppsättande på den engelska tronen 1660 o. om bourbonernas återkallande i Frankrike efter Napoleons fall; äv. (i utvidgad l. oeg. anv.) om den tidsperiod varunder Karl II regerade i England resp. bourbonerna regerade i Frankrike efter Napoleons fall. Anhängarne af det absoluta reformationssystemet (i Spanien) .. sträfvade .. att få revolution, men ingen restauration. SC 2: 405 (1822); jfr 1. (Talleyrand) som i Wien representerade den Fransyska Monarkien efter restaurationen. AB 1831, nr 30, s. 4. (En) organisation, hvilken i allt väsentligt bibehölls under restaurationen och julikonungadömet (i Frankrike). PedT 1890, s. 349. Han förstod, att det engelska folket aldrig skulle samtycka till en restauration av Jakob. Grimberg VärldH 10: 386 (1941).
3) motsv. RESTAURERA I 2: restaurering (av byggnad, tavla o. d.). En pietetsfull, omild restauration. VDAkt. 1658, nr 4. Kyrkan hade undergått en grundlig restauration. De Geer Bergsl. 43 (1951). — jfr VAN-RESTAURATION.
4) [jfr RESTAURERA II 2 o. RESTAURANG] offentlig servering av måltider o. förfriskningar mot betalning; företrädesvis om sådan servering på annan plats l. i annan lokal än en vanlig restaurang, t. ex. på båtar o. (i sht förr) vid auktioner. SDS 1885, nr 64, s. 1 (vid auktion). Stor lösöreauktion i V. Hoby. .. Loflig restauration ombesörjes. Därs. 1905, nr 47, s. 2 (i annons). Östergren (1936).
5) [jfr 4] (offentligt) etablissemang för servering av måltider o. förfriskningar o. d. mot betalning; numera företrädesvis dels ss. sammanfattande beteckning för olika slag av dylika etablissemang, dels om dylikt etablissemang som icke lämpligen kan betecknas med ngn av de gängse termerna (som beteckna olika slag av sådana etablissemang, t. ex. restaurang, värdshus, pensionat, kafé, bar). ConvLex. 3: 477 (1825). På restaurationerna och kafféerna (i Paris) sitter man merendels .. med hatten på. Rydqvist (1836) i 3SAH LIX. 3: 142. Torpson Eur. 2: 363 (1896). Vilken krog skulle vi gå på? .. I alla fall så nämnde vi ett antal restaurationer. DN(A) 1957, nr 259, s. 16. — jfr BADHUS-, JÄRNVÄGS-RESTAURATION.
Ssgr (i allm. till 4 o. 5 o. med motsv. bruklighet): (3) RESTAURATIONS-ARBETE~020. [jfr t. restaurationsarbeit] restaureringsarbete. Strindberg NRik. 138 (1882).
-BYGGNAD. jfr -lokal. AB 1865, nr 31, s. 4.
(2) -EPOK(EN). hist. jfr -tid(en). Geijer I. 5: 365 (1847).
(1) -FEST. (†) = -högtid. Schybergson FinlH 2: 63 (1889).
-FINKA, r. l. f. (†) restaurangvagn. TT 1898, Allm. s. 24.
-FLICKA, f. (†) (yngre) servitris (på restaurang, matservering o. d.). LdVBl. 1887, nr 7, s. 1. 3Saml. 5: 191 (1889).
-FRU. (†) om gift kvinna som driver restauration l. matservering l. dyl. Strindberg TjqvS 1: 66 (1886).
-FÖRESTÅNDARE~00200. föreståndare för en restauration. InkBeskattnNorrk. 1911, s. 45.
(3) -FÖRSLAG~02. restaureringsförslag. Strindberg Brev 2: 295 (1881).
-FÖRSÖK. särsk. hist. o. polit. till 2: försök att åstadkomma restauration. Hjärne SvFräm. 185 (1880, 1908).
-HUS. jfr -lokal. AB 1897, nr 104 A, s. 2.
-HÅLLNING. (†) hållande av restauration. DN 1892, nr 8403, s. 1.
(1) -HÖGTID. (†) fest till högtidlighållande av återinvigningen av ngt återupprättat. FinBiogrHb. 510 (1897).
(2) -KRIG. hist. o. polit. krig som syftar till restauration. MinnSvNH 6: 259 (1855).
-KÄLLARE. jfr -lokal. TT 1898, Byggn. s. 138.
-KÖK. kök till en restauration, restaurangkök. Östergren (1936).
(5) -LIV. (numera föga br.) restaurangliv. Wingård Minn. 6: 7 (1847).
-LOKAL, r. lokal för restauration, restauranglokal. LdVBl. 1857, nr 19, s. 1.
(2) -PERIOD(EN). hist. jfr -tid(en). Bolin Statsl. 2: 88 (1871).
-PERSONAL, r. l. m. l. f. restaurangpersonal. Han’son GastrLex. Titelbl. (1887). VFl. 1912, s. 152.
-PLAN, r. l. m.
1) hist. o. polit. till 2: plan som syftar till restauration. MinnSvNH 6: 294 (1855).
2) till 3: restaureringsplan. —
(3) -PRINCIP. restaureringsprincip. KultKonst 1906, s. 276.
(3) -PROJEKT. restaureringsprojekt. 2NF 33: 750 (1922).
-RUM, n. [jfr t. restaurationsraum] jfr -lokal. NVexjöBl. 1847, nr 7, s. 3.
-RÖRELSE. drivande av restauration; restaurangrörelse; äv. konkretare, om företaget. En Hôtel- och Restaurationsrörelse i Landsorten kan med första få öfvertagas med inventarier. AB 1865, nr 31, s. 4. Restaurationsrörelses idkande. NDA 1867, nr 274, s. 4.
-SAL. jfr -lokal. TT 1880, s. 19.
-STÄLLE. (†) matställe, matservering, restaurang. Stenhammar Riksd. 2: 28 (1840). VexjöLT 1846, nr 8, s. 2.
(1) -TEOLOGI. kyrkohist. riktning inom 1800-talets evangeliska teologi, som eftersträvade en återgång till den under 1600-talet fastställda kyrkoläran. SvUppslB (1935).
(2) -TID(EN). hist. den tidsperiod varunder en gm restauration återinsatt monark regerade l. det vid restaurationen åter införda styrelseskicket varade; särsk. om tiden 1660—1688 i Englands historia o. tiden 1814 (1815)—1830 i Frankrikes historia. Bolin Statsl. 2: 16 (1871).
-TÄLT. tält för restauration. SvLittFT 1834, sp. 546.
-VAGN. [jfr t. restaurationswagen] (numera mindre br.) restaurangvagn. TT 1891, s. 117. Östergren (1936).
-VÄSEN(DE). restaurangväsen(de). SFS 1897, nr 86, s. 11.

 

Spalt R 1504 band 22, 1957

Webbansvarig