Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESTAURANG res1ta͡ωraŋ4 l. räs1-, l. -a͡ur- l. -or-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-aurang 1889 osv. -aurant 1865 osv. -årang 18921907)
Etymologi
[jfr t. o. eng. restaurant; av fr. restaurant, urspr. om ngt stärkande l. en lätt måltid, först på 1700-talet i ordets nutida bet., till restaurer, av lat. restaurare (se RESTAURERA; jfr RESTAURATION 4, 5)]
(offentligt) etablissemang för servering av måltider mot betalning; i sht om dylikt (större, finare) etablissemang där betalningen (i vanliga fall) erlägges för varje måltid, mer l. mindre markerat motsatt: matställe, spisställe, matservering, pensionat o. d.; jfr HOTELL 2, KAFÉ, KROG, KÄLLARE 2, RESTAURATION 5, VÄRDSHUS. Första, andra, tredje klassens restaurang, med syftning på den officiella, av Kontrollstyrelsen fastställda klassindelningen av spritrestaurangerna med hänsyn till deras beskaffenhet, priser o. kundkrets. En restaurang med fullständiga rättigheter (dvs. spriträttigheter) l. en fullständig restaurang. En förstklassig, bättre, sämre, enklare restaurang. Äta på restaurang. Gå på restaurang. Besöka en restaurang. Hotellgästen hade just gått ner i hotellets restaurang för att få sig en bit mat. Arbeta, servera o. d. (förr äv. hos) en restaurang. Det är något sällsynt i Paris att flickor passa upp hos restauranterna. Blanche Bild. 4: 224 (1865). Med den gamla operakällaren .. var det då (dvs. efter 1858) slut. ”Källaren” dog, och den fina ”restauranten” föddes. Lundin (o. Strindberg) GSthm 506 (1881). Jag (var) hovmästare på en av de största restaurangerna. Lagerkvist EvigLeend. 105 (1920). Arbetstidslag för hotell, restauranger och kaféer. SFS 1947, s. 373. Hotell Malmen, som kommer att få fullständig restaurang och festvåning i källaren. Form 1951, s. 82. — jfr AUTOMAT-, FISK-, FRILUFTS-, JÄRNVÄGS-, KAFÉ-, LUNCH-, LYX-, MUSIK-, NYKTERHETS-, PERSONAL-, RIKSDAGS-, SOMMAR-, SPRIT-, VIN-RESTAURANG m. fl.
Ssgr: RESTAURANG-AKTIEBOLAG~10020 l. ~10002 l. ~01002. = -bolag. Stockholms, Skånes allmänna restaurangaktiebolag. Restauratör. 1916, s. 6.
-ANSTÄLLD~02, äv. ~20, p. adj. anställd vid restaurang; ofta substantiviskt. SocDem(A) 1919, nr 82, s. 3.
-ARBETARE~0200. person som utför restaurangarbete. Östergren (1936).
-ARBETE~020. arbete på restaurang. TSvLärov. 1952, s. 474.
-ARBETSTIDSLAG(EN)~0102(0) l. ~10—. arbetstidslag(en) gällande för de restauranganställda. 2SvUppslB (1952).
-AVDELNING~020. restaurang ss. avdelning av ett företag, t. ex. ett hotell. Östergren (1936).
-BESÖK. Hellström Malmros 274 (1931).
-BLANDNING. konkret: blandning av smör o. margarin, serverat på restaurang i stället för vanligt smör. SvD(A) 1942, nr 5, s. 10.
-BOLAG~02, äv. ~20. aktiebolag som driver restaurangrörelse; särsk. om dylikt bolag som bildats av systembolag. Restauratör. 1919, s. 4.
-BORD. bord för användning på restaurang; bord på restaurang. SD 1893, nr 15, s. 9.
-BRANSCH(EN). jfr bransch a. BtRiksdP 1928, XII. 2: nr 6, s. 2.
-CHEF. (person anställd ss.) chef för en restaurang. DN(A) 1924, nr 304, s. 7.
-DANS. offentlig dans på restaurang. Aurén EurOr. 73 (1936).
-DIREKTÖR. jfr -chef. Kolare VägFramg. 134 (1949).
-DÖRR. särsk. om dörr som leder (utifrån) till restaurang. Asplund Stud. 37 (1912).
-ELEV. elev i restaurangyrket; särsk. om elev som samtidigt går i restaurangskola o. praktiserar på en restaurang. —
-FACK(ET). jfr fack, sbst.1 7. Restauratör. 1916, s. 42.
-FEST. fest arrangerad på restaurang. Heidenstam Vad vilja vi? 33 (1914).
-FOLK. sammanfattande, om personer inom restaurangbranschen. Form 1948, s. 148.
-FÖRETAG~002. Restauratör. 1919, s. 291.
-GLAS. om glasvaror (särsk. dricksglas, vinglas o. d.) avsedda för användning i restaurangrörelse. Form 1946, Omsl. s. 122.
-GÄST. jfr gäst, sbst.1 3 b. Restauratör. 1916, s. 35.
-INGÅNG~02, äv. ~20. konkret; jfr -dörr. Hammenhög Torken 125 (1951).
-INKÖP~02, äv. ~20. inköp för en restaurangs räkning; äv. konkret, om det inköpta. —
-INNEHAVARE~00200. Hallner PysGubb. 148 (1920).
-KASSÖRSKA. kassörska anställd vid restaurangföretag. SD 1893, nr 19, s. 8.
-KORT, n. (under kristid förekommande) ransoneringskort för användning vid intagande av måltid på restaurang. Restauratör. 1918, s. 413. Restaurangkort på kött. SvD(A) 1942, nr 25, s. 6.
-KULTUR. jfr kultur 7. NordHotellT 1927, s. 2.
-KUND, m.||ig. (numera i sht i fackspr.) restauranggäst. Arsenius MannKläd. 290 (1902).
-KUPONG. kupong på l. av restaurangkort. Restauratör. 1949, s. 91.
-KÖK. kök till en restaurang. TT 1899, Byggn. s. 21.
-LIV. om livet (se liv I 3) på restauranger; dels sammanfattande, dels med tanke på en enskild persons deltagande i detta liv. Idka restaurangliv. Hallner PysGubb. 133 (1920). Det restaurangliv vi känna från Europa existerar inte i Spanien. Hultenberg Lothar SpanSjäl 39 (1921). Restaurangliv förstod han inte nöjet i. Hedberg Prins 218 (1936).
-MAN ~man2. man i restaurangbranschen. NordHotellT 1927, s. 2.
-MAT. mat (av det slag) som (brukar) serveras på restaurang. Krusenstjerna Dagdriv. 59 (1923).
-MUSIK. musik (av det slag) som (brukar) spelas på restaurang. Restauratör. 1916, s. 24.
-MUSIKER. musiker som spelar på restaurang. Rootzén Vård. 116 (1930).
-MÅLTID~02, äv. ~20. måltid serverad l. intagen på restaurang. TSvLärov. 1943, s. 205.
-MÄSSIG. Rootzén Vård. 200 (1930).
-NOTA. nota på vad en gäst l. ett sällskap (vid ett restaurangbesök) intagit på restaurang. Hildebrand Donaumon. 99 (1915).
-NÄRING(EN). jfr näring, sbst.2 3. Restauratör. 1916, s. 41.
-PERSONAL, r. l. m. l. f. SocDem(A) 1919, nr 82, s. 3.
-PRIS, n. särsk. (i sht i pl.) om de priser på mat o. dryck m. m. som tillämpas vid servering på restaurang. Carlsson HelaSthm 155 (1911).
-PUBLIK, r. l. m. l. f. om gästerna på en restaurang. Beskow FlyktPortug. 206 (1934).
-RÖRELSE. om drivande av restaurang ss. näringsfång l. affärsrörelse; äv. konkretare: restaurangföretag. TRestauratör. 1893, s. 1.
-SKATT. (om utländska förh.) särskild omsättningsskatt för vad som serveras på restaurang. 2NF 36: 1155 (1924).
-SKOLA, r. l. f. skola för utbildning av restaurangpersonal. SvD(A) 1926, nr 242, s. 3.
-SOFFA. jfr -bord. Laurin Folkl. 128 (1915).
-SPIS, r. l. m. spis i l. avsedd för restaurangkök. KatalIndUtstSthm 1897, s. 90.
-TVÄTT. tvätt (av dukar, servetter o. d.) för en restaurangs räkning; äv. konkret, om dukarna osv. TT 1927, Allm. s. 59.
-TÄLT. restaurationstält. IdrBl. 1935, nr 95, s. 1.
-VAGN. järnvägsvagn avsedd (o. särskilt inredd) för servering av måltider, kaffe, läskedrycker o. d. till tågpassagerare. Restaurangvagn medföljer tåget. GHT 1897, nr 36 A, s. 3.
-VAN, adj. van att uppträda l. att servera l. utföra annat arbete på restaurang. Dräng, restaurantvan och proper, kan få plats. SD 1892, nr 334, s. 7.
-VANA. vana att uppträda l. att servera l. utföra annat arbete på restaurang; i pl.: (ngns) vanor med avs. på restaurangbesök o. d. BtRiksdP 1927, XII. 2: nr 9, s. 36.
-VERANDA. jfr -lokal. Engström Hemsp. 55 (1921).
-VÄSEN(DE). Restauratör. 1916, s. 5.

 

Spalt R 1502 band 22, 1957

Webbansvarig