Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESPONSION res1ponʃω4n l. räs1– l. re1-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. responsion, svar; av lat. responsio (gen. -ōnis), svar, vbalsbst. till respondere (se RESPONDERA)]
1) (†) svar; jfr RESPONDERA 1. Biurman Brefst. 172 (1729).
2) (†) respondents försvar vid disputation(sövning); äv. om enskilt svar från respondent på framförd anmärkning l. invändning; jfr RESPONDERA 3. Thomander TankLöj. 61 (1826). SvLittFT 1836, sp. 664 (om ä. förh.).
3) metr. om förhållandet att olika strofer (särsk. strof o. antistrof i den forngrekiska körlyriken o. i det forngrekiska dramats lyriska partier) vers för vers motsvara varandra; jfr RESPONDERA 5. Risberg SvVersTeori 239 (1907). Den metriska responsionen är ofta ett godt hjälpmedel för återställandet af den rätta läsarten. 2NF 37: 1276 (1925).

 

Spalt R 1485 band 22, 1957

Webbansvarig