Publicerad 1955   Lämna synpunkter
RABATT rabat4, sbst.2, r. l. m. (Hortulanus Räkn. L 5 a (1646) osv.) ((†) n. Hortulanus Räkn. L 5 a (1646)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rabat 16461807. rabatt 1714 osv. rabbat 17271767)
Etymologi
[av t. rabatt, av ä. it. rabatto, till ä. it. rabbattere (se RABATTERA, v.1); jfr fr. rabat, eng. rebate]
1) (numera föga br.) bankv. o. mat. avdrag från en (skuld)summa; särsk. om dylikt avdrag vid förtidsbetalning; förr äv. dels: nedsättning i värde (hos skuldsedlar o. d.), dels i uttr. rabatt av hundra(de), avdrag beräknat i procent av nominella värdet (kapitalrabatt), rabatt till hundra(de), utgörande skillnaden mellan skuldens nominella värde o. dess nuvärde (beräknat enl. viss formel); jfr DISKONT. Såsom man köper Godz på Tijdh, och sedan thet samma betalar medh Rabat. Hortulanus Räkn. M 3 a (1646). (Den summa som faller på Stockholms borgerskap) Borde wara 40000 dr s:mt, är elliest för stor rabatt. 1BorgP 286 (1714). Jag håller före, at .. löningssedlarne (borde) inlösas med rabbat af Cronan. 2RARP V. 2: 236 (1727). Elowson Arithm. 226 (1868: rabatt af hundra .. rabatt till hundra). Rabatt till hundrade. 2NF 22: 810 (1915). — jfr DISKONT-, KAPITAL-RABATT. — särsk.
a) (†) i utvidgad anv., i uttr. taga (ngt) i rabatt, taga (en vara) som dellikvid (varigm den kontanta summan nedbringas) l. dyl. Norige måste årligen betala til Danmark 3 til 4 tunnor guld i contanta penningar utom de varor, som de Danska skeppen taga med sig i rabat. SvMerc. 3: 1257 (1758).
b) [jfr motsv. anv. i (ä.) d.] (tillf.) bildl., i fråga om uttalanden l. löften o. d. som icke äro (o. icke uppfattas ss.) helt uppriktigt menade. Att de förbindliga orden .. utgifvas och mottagas med betydlig rabatt. Samtiden 1872, s. 442.
2) [eg. specialanv. av 1] åt en viss kund l. i vissa fall beviljat avdrag från l. beviljad nedsättning i ett (redan fastställt) pris; äv. om prisnedsättning (på vissa varor) som gm statliga åtgärder kommer mindre bemedlade till del. Han köpte mycket och fick rabatt. De lämna (ge) 5 % rabatt vid kontant köp (vid inköp för över hundra kronor). Vi ha (10 procents) rabatt i den affären (på alla varor). Stor, hög rabatt. Rabatt till återförsäljare. Torde många nödsakas sådane sine liquidationer at bortsälja med 80 à 90 procents rabat. 2RARP 7: 460 (1734); jfr 1. Tobaks-Pipor .. (försäljas) med 3 Procent Rabatt, för Contant betalning. PT 1758, nr 40, s. 4. Alla priser äro beräknade rent netto utan några rabatter. KatalOscaria 1927, s. 1. Osund rabatt stridande mot god affärssed. BtRiksdP 1939, IX. 1: nr 28, s. 4. Rabatten (för mindre bemedlade) uppgår f. n. till 1 kr. 50 öre per kg. smör. SocÅb. 1940, s. 28. Firman sålde .. blusen .. mot tio procents rabatt. Zetterström Dag 132 (1946). Rabatt! å kemisk tvätt lämnas från den 5/11—15/11. SDS 1952, nr 302, s. 7 (i annons). — jfr KASSA-RABATT.
3) (†) ränta. Uplästes Hr Grills bref til Hr Celsius, hvaruti han berättar at Societetens medel kunna sättas in på Låne-Banken, och at rabatten vore 5 à 6 procent. BokGP 156 (1728).
Ssgr (i allm. till 2): RABATT-AVDRAG~02, äv. ~20. (mera tillf.) (avdrag av) rabatt. AtlFinl. 28: 13 (1899).
-BERÄTTIGAD, p. adj. TSvLärov. 1952, s. 14.
-BILJETT.
1) (numera icke i officiellt spr.) järnv. (person)biljett som erhålles till ett (jämfört med det för sträckan normala) nedsatt pris (jfr familje-, månads-biljett); särsk. inskränktare, om dylik biljett för deltagare i grupp- l. sällskapsresor o. d.; jfr nedsättnings-biljett. SD(L) 1892, nr 195, s. 4. Rabattbiljetterna å statsbanorna för utställningsresande till Stockholm. ST 1897, nr 2290 A, s. 2. Bruket af rabattbiljetter såsom tur- och returbiljetter, kombinerade biljetter och familjebiljetter. PT 1902, nr 148, s. 3. BtRiksdP 1909, Saml. 8. II. 2: nr 32, s. 3.
2) biljett som erhålles som kvitto, då en rabattpollett avlämnas vid resa med spårvagn. —
(1, 2) -FRI. särsk. (†) till 2, om vara för vilken köparen fastställer priset: som (är av så hög kvalitet att den) betingar maximalt pris. SFS 1863, nr 41, s. 6.
-KONTO. handel. i räkenskaper: konto för beviljade rabatter. Dalin (1871). HandInd. 754 (1927).
-KORT, n.
1) särsk. järnv. kort som försäljes till visst pris o. berättigar köparen till nedsättning av avgifterna för ett (obegränsat) antal resor under viss tid. SFS 1934, s. 1009.
2) kort (särsk. sådant som utlämnats av myndighet till mindre bemedlad l. dyl. o.) som berättigar till inköp av vissa varor o. d. till nedsatt pris. SocÅb. 1940, s. 141. SFS 1948, s. 1094.
-KUPONG. särsk. om kupong på rabattkort (i bet. 2). SFS 1943, s. 648.
-MÄRKE. särsk. handel. om märke som berättigar till rabatt (vid köp av vissa varor). SAOL (1923). SFS 1931, s. 329.
-POLLETT. spårvagnspollett såld mot rabatt. —
-PRIS, n. (tillf.) pris efter avdrag av rabatt. SFS 1901, Bih. nr 104, s. 25. —
-PROCENT.
1) (†) till 1: procenttal efter vilket avdraget vid förtidsbetalning av en skuld beräknas. Palmquist Räkn. 214 (1750). Zweigbergk Räkn. 125 (1839).
2) till 2: procenttal vid beräkning av rabatt. GHT 1898, nr 253 A, s. 2. —
-RÄKNING.
1) (numera föga br.) bankv. o. mat. till 1: (metod för) beräkning av avdragets storlek vid förtidsbetalning av en skuld o. d.; gren av matematiken som omfattar dylik räkning; diskonträkning. Palmquist Räkn. 214 (1750). Zweigbergk Räkn. 121 (1839). 2NF (1915).
2) i sht mat. till 2: (metod för) beräkning av kassarabatt, gren av matematiken som omfattar dylik räkning. Möller o. Larsson o. Lundahl LbRäkn. 182 (1906). Hedström o. Öije AritmEkv. 90 (1929).
-SYSTEM. system med beviljande av rabatter; system efter vilket rabatter beräknas l. ges. TT 1894, Allm. s. 167. Rabattsystem (för handelsresandes järnvägsresor). UNT 1928, nr 10086, s. 5. Hammenhög PoB 298 (1931; bildl.).

 

Spalt R 8 band 21, 1955

Webbansvarig