| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
QUATREMAINS kat1ermäŋ4, äv. -re-, äv. med mer l. mindre fr. uttal, adv. o. sbst. n.; ss. sbst. best. (mera tillf.) -et, pl. =. Anm. Hos Dalin 1871 anföres formen quatremain, m., med pl. -s.
mus.
I. (vard.) adv., i uttr. spela quatremains, spela fyrhändigt. Hammar (1936). Anm. Det fr. uttr. à quatre mains användes ofta i denna bet. Gynther ConvHlex. 16 (1845). Östergren 5: 475 (1935). I ä. tid förekommer den folketymologiskt förvrängda formen kattmaräng. Inspektorn har fått vara med herrskapet ibland och spela kattmaräng med kaptenskan. Procopé Insp. 89 (1915).
II. sbst.: musikstycke för fyra händer. Det quatre mains / Som begge vi tillsammans spelte. Thomander TankLöj. 144 (i handl. fr. 1822). Värdinnan lät sina äldsta döttrar spela ett quatre-mains för sällskapet. Blanche Bild. 4: 150 (1865).
Spalt Q 2 band 21, 1955