Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PURPRA pur3pra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (numera mindre br.; VetAH 1759, s. 17).
Etymologi
[jfr d. purpre, t. purpern, purpurn, ä. fr. pourprer, lat. purpurare; till PURPUR. — Jfr BEPURPRA, PURPURERA]
1) (numera knappast br.) färg. motsv. PURPUR I 2 a, b: gm färgning färga (ngt) i purpurfärg, purpurfärga, purpurera. Til andra färgor, såsom at förhöja gult: til Cramoisining och Purpring .. gör hvilket Alkali, som först är til hands, tjenst. VetAH 1759, s. 17. Purpradt garn. Levertin NDikt. 31 (1894).
2) (i vitter stil) motsv. PURPUR I 2 b α: ge (ngt) purpurfärg, göra purpurfärgad, purpurfärga; utom tillf. bl. med saksubj.; äv. (i sht i b o. c) i pass. med intr. bet., i sht förr äv. ngn gg refl.: få l. antaga en purpurröd färg, bli l. färgas purpurröd o. d.; i p. pf. äv. mer l. mindre adjektiviskt: purpurfärgad, purpurröd. En purprad röding. Franzén Skald. 4: 60 (1802, 1832). Purprade saften / Som för hans (dvs. Amors) gyllene pil fordom ur hjertat mig flöt. Sjöberg (SVS) 2: 64 (c. 1825). De purprade safter (dvs. rött vin). CFDahlgren 1: 305 (1836). När hösten purprar lönnens blad. HTigerschiöld i LAHT 1913, s. 18. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) färga (ngt) rött med (utgjutet) blod, färga i blod, blodbestänka, blodfärga. JGOxenstierna 4: 20 (1815). Hans hvita Bijou bland lederna lopp, / I sin snöglans purprad med blod. Runeberg 2: 81 (1848). Snoilsky 1: 152 (1864, 1869). jfr (†): Tils .. (Jesus) .. / På korsset purprar Blodets våg. GbgNyh. 1786, s. 415.
b) motsv. PURPUR I 2 b α α‘. Thorild (SVS) 1: 41 (1781). Re’n purpras österns rand. Ps. 1819, 224: 6. När qvällen sjunker och purprar stilla sjö. Knös Dikt. 2: 40 (1853). Hvem bjuder själens himmel purpra sig? Rydberg Faust 7 (1876). Då ljuset .. purprade bergen. Lundh HjärtMark. 89 (1927).
c) motsv. PURPUR I 2 b α β‘, med avs. på ngns kind l. hy o. d.: åstadkomma en (purpurfärgad) rodnad l. (numera bl. tillf.) frisk röd färg (”rosor” o. d.) på (ngt), komma (ngt) att rodna, ge (ngt) högre färg. Kellgren (SVS) 2: 10 (c. 1780). Den kalla vind, / Som friskar hennes barm och purprar hennes kind. CGNordforss (1810) i 2SAH 6: 129. Med Carl Johan i spetsen och Hämnarn i skyn, / Då vidgar sig bröstet, då purprar sig hyn. Atterbom SDikt. 2: 137 (1813, 1838). Hans kinder purprades (i vrede). Oljelund Saltstänk 66 (1923). En blodvåg purprade .. (Klerks) hals. Nilsson HistFärs 35 (1940).
d) motsv. PURPUR I 2 b α γ‘. Purprade läppars / Ambrosia-kalk. Snoilsky 4: 214 (1884, 1887).
3) (†) motsv. PURPUR I 3; i p. pf.: purpurklädd. En komet, som .. / .. krig och död åt purprade Tyranner spår, / Som .. på sina throner bäfva. JGOxenstierna 5: 209 (c. 1817).

 

Spalt P 2455 band 21, 1955

Webbansvarig