Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROJEKTION prω1jäkʃω4n l. prωj1– l. prå1– l. proj1-, l. -ek- (-jäcktschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ect-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. projektion, eng. o. fr. projection; av lat. projectio (gen. -ōnis), vbalsbst. till projicere (se PROJICIERA)]
1) utslungande; ss. förled i ssgr; jfr PROJEKTIONS-HASTIGHET, -KRAFT, -PULVER.
2) i sht geom. o. mat. återgivande l. avbildning av (l. åstadkommande av en punkt l. figur som motsvarar) en punkt l. figur l. ett föremål på en (i allm. plan) yta gm att från punkten (vinkelrätt) draga en rät linje resp. från alla punkter av figuren l. (konturerna av) föremålet draga parallella linjer l. linjer genom en fix punkt till ytan; äv. konkretare, dels om viss projektionsmetod l. en däremot svarande form av avbildningen l. figuren, dels om den ss. resultat erhållna avbildningen l. figuren. Vertikal, horisontal, rätvinklig, vinkelrät, ortogonal, sned projektion. En vattenpelare .. kan (endast) attraheras af det ytans element, hvars projection på horizontella planet .. är samma vattenpelares bas. VetAH 1819, s. 157. Projektion af en punkt på en yta, kallar man foten af den från punkten dragna perpendikularlinea, som träffar ytan. Scheutz Ritk. 62 (1832). En linies projektion utgöres af alla dess punkters projektioner och är antingen en rät linie eller en punkt. Pasch Linearritn. 3 (1880). Följande ritningar över fartyget, nämligen midskeppssektion samt långskeppsritning i vertikal och horisontal projektion. SFS 1936, s. 96. — jfr CENTRAL-, HORISONTAL-, LINEAR-, PARALLELL-, SIDO-, VERTIKAL-PROJEKTION m. fl. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) om figur som uppkommer i naturen mot en bakgrund ss. resultat av vissa skuggfenomen. Decupis anser .. den af honom observerade (sol)fläcken ha varit projektion af någon okänd planet. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 55. Strindberg GötR 273 (1904).
b) bildl.; särsk. om (resultatet av) ngts överflyttning l. förskjutande från ett plan l. område av tillvaron till ett annat, med särskild tanke på den ändring med avs. på aspekten l. formen l. proportionerna o. d. som en dylik överflyttning osv. innebär. Rydberg Varia 14 (1888, 1894). Den gåtfulle främlingen Kalonymos .. är i viss mån en projektion av Levertins eget jag. Böök i 3SAH LIV. 2: 217 (1943).
3) [delvis specialfall, delvis utvidgad anv. av 2] (i fackspr.) en matematiskt definierad avbildning av (en del av) jordytan l. himmelssfären på en (i allm. plan) yta gm projektion (i bet. 2) l. (vanl.) med hjälp av annan metod för åstadkommande av konformitet l. ytriktighet, kartprojektion; äv. konkretare, dels om viss projektionsmetod l. en däremot svarande form av avbildningen, dels om avbildningen. Ekvivalent l. ytriktig, konform l. vinkelriktig projektion. Asimutal, konisk, cylindrisk projektion. Merkators projektion, se MERKATORS-PROJEKTION. VetAH 1782, s. 252. Den koniska projektionen erhålles därigenom, att man tänker sig en kon tangera jordytan eller skära densamma å ömse sidor om medelparallellen för det (sjö)-kort, man önskar upprätta. Hägg PraktNav. 12 (1900). SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 54. — jfr KART-, MERKATORS-PROJEKTION.
4) frambringande av bilder på en duk l. skärm o. d. med hjälp av en särskild apparat (projektionsapparat), optiska linser, speglar o. d.; jfr PROJICIERA 3. Filmskioptikon för projektion av bilder. SvD(A) 1927, nr 338, s. 4.
5) fysiol., psykol. lokalisering av föremålet för en sinnesförnimmelse; hänförande av en nervretning till ngt i l. utom kroppen; jfr PROJICIERA 4. PsykPedUppslB 2135 (1946).
6) psykol. förläggande av egna föreställningar till andra människor; jfr PROJICIERA 5. PsykPedUppslB 2136 (1946). Sandström (1948).
7) psykol. inläggande av ett personligt element i uppfattningen av yttervärlden. 2SvUppslB (1952).
Ssgr (i allm. till 2, i sht geom. o. mat.): (4) PROJEKTIONS-APPARAT. [jfr t. projektionsapparat] apparat för projiciering av bilder på en duk l. skärm o. d. (vanl. med hjälp av optiska linser), ljusbildsapparat. Lundell (1893). Projektionsapparater för smalfilm. SvFl. 1939, s. 4.
(4) -BILD. projicierad bild. 2NF 24: 171 (1916).
-CENTRUM. [jfr t. projektionszentrum]
1) i sht geom. o. mat. till 2: den fixa punkt genom vilken samtliga projektionslinjer gå vid den form av projektion som benämnes centralprojektion. SvGeogrÅb. 1933, s. 158.
2) fysiol., psykol. till 5: område av stora hjärnans bark, som utgör den första stationen i barken för de nervbanor som komma från sinnesorganen. PsykPedUppslB 2136 (1946).
(3) -FEL, n. (i fackspr.) fel (med avs. på avbildningens riktighet) som uppkommer vid kartprojektion. VetAH 1817, s. 161.
(1) -HASTIGHET. (†) hastighet varmed ngt utslungas. Melanderhjelm PVetA 1790, s. 27.
(4) -INSTRUMENT.
1) (numera föga br.) = -apparat. Lundell (1893; utan angiven bet.). 2UB 2: 268 (1901).
2) (i fackspr.) mätinstrument med spegelavläsning. UppslBMatFysKem. (1950).
(4) -KOPIERING. kopiering med hjälp av projektionsapparat l. motsvarande anordning för projiciering, optisk kopiering. 3NF 8: 261 (1928).
(1) -KRAFT. (†) kraft att utslunga ngt (en projektil). Et Krut, som ägde 1/4 större Projections-Kraft än det vanliga. LittT 1797, s. 107.
-LAG, r. l. m. (enst.) om de lagar som gälla i projektionsläran. LittT 1795, s. 479.
(4) -LAMPA. [jfr t. projektionslampe] lampa använd ss. ljuskälla i en projektionsapparat. KatalInstallAsea 1931, s. 275.
-LINJE. [jfr d. projektionslinie] (dragen l. blott tänkt) linje mellan en punkt o. dess projektion; äv. om en linje på vilken en punkt o. d. projicieras. Phragmén Trig. 47 (1868).
(4) -LINS. [jfr d. projektionslinse] lins för projiciering (i projektionsapparat). Lundell (1893).
-LÄRA, r. l. f. [jfr t. projektionslehre] jfr lära, sbst. 2. Melanderhjelm PVetA 1782, s. 3.
-METOD. särsk. (i fackspr.) till 2, 3. VetAH 1817, s. 164.
(3) -NÄT. (i fackspr., numera knappast br.) gradnät. VetAH 1817, s. 162. LbTopogr. 81 (1907).
(4) -OBJEKTIV, n. objektiv för projiciering (i en projektionsapparat). Moll Fys. 4: 79 (1901).
-PLAN, n. [jfr t. projektionsebene]
1) plan på vilket ngt (en punkt l. figur l. ett föremål) projicieras. JernkA 1825, 2: 85. Nilsson Skeppsb. 38 (1932).
2) (†) om planritning i (vertikal) projektion. Röding SD 67 (1798).
(1) -PULVER. [jfr eng. powder of projection] (†) inom alkemien: pulver av de vises sten (som, kastat på en smält metall, ansågs äga förmågan att förvandla metallen till guld l. silver). Arnell Smith Hill 2: 104 (1829).
-RITNING. ritning i projektion; abstr. o. konkret. SvFlicksk. 114 (1888).
(4) -SKÄRM, r. l. m. skärm mot vilken en bild projicieras. SDS 1904, nr 132 B, s. 1. —
-STRÅLE. [jfr t. projektionsstrahl] (tänkt) projektionslinje. Auerbach (1913). 2NF 22: 347 (1915).
-SÄTT, n. särsk. (i fackspr.) till 2, 3. Cronstrand ÅrsbVetA 1822, s. 175.
-TECKNING. [jfr d. projektionstegning] = -ritning. Verd. 1886, s. 271.
-VINKEL. vinkel mellan projektionslinjen o. projektionsplanet. Phragmén Trig. 48 (1868).
-YTA. jfr -plan 1. Östergren (1935).

 

Spalt P 2004 band 20, 1954

Webbansvarig