Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROGRAM prωgram4 l. pro-, n.; best. -grammet; pl. =, i sht förr äv. -grammer. Anm. Förr användes äv. (i bet. 1) den gr.-lat. formen programma, t. ex. Block Progn. 7 (1708) o. Schotte NyköpElLärovH 3: 37 (i handl. fr. 1772).
Ordformer
(-gram (-mm) 1758 osv. -gramme 17781792. -grammer, pl. 17721935. -grammet, sg. best. 1766 osv.)
Etymologi
[jfr t. programm, eng. program(me), fr. programme, lat. programma; av gr. πρόγραμμα, offentlig skriftlig kungörelse, till προγράφειν, föreskriva, kungöra, av προ– (se PRO-, prefix1) o. γράφειν, skriva (se -GRAFERA, -GRAM)]
1) skriftlig(t) l. tryckt meddelande om o. inbjudan till fest l. högtidlighet vid universitet l. i skola l. till prästmöte o. d., innehållande upplysningar om ifrågavarande festlighets osv. art o. förlopp, ofta därjämte en vetenskaplig avhandling o. d., ofta (i sht i senare tid) äv. en redogörelse för institutionens värksamhet under det förflutna året. PT 1758, nr 56, s. 3. Lectorer, Rectorer .. inställes offenteligen i sina Embeten efter förut af Rector utfärdadt Program. FörslSkolordn. 1817, s. 23. Vid Prestmötet i Carlstad 1846 utgaf jag ett programm, som hade till ämne att bevisa, det Ebreerbrefvet .. verkligen vore författadt af (Paulus). Agardh ThSkr. 3: 27 (c. 1855). SvKulturb. 5—6: 104 (1930). — jfr INBJUDNINGS-, INVITATIONS-, LÄROVÄRKS-, PROMOTIONS-, REKTORS-, SKOL-, UNIVERSITETS-, ÅRS-PROGRAM.
2) (blad l. häfte innehållande) skriven l. tryckt redogörelse för den ordning (med avs. på olika på varandra följande moment) som följes vid en festlighet l. ett möte o. dyl. l. redogörelse för l. förteckning över vad som skall förekomma l. utföras vid en konsert l. teaterföreställning l. radioutsändning o. d. (jämte uppgift om de medvärkande); äv. om motsvarande redogörelse l. förteckning med avs. på en teaters l. en orkesters l. ett radioföretags o. d. värksamhet under en viss period (t. ex. en säsong); ofta i utvidgad anv., om själva den ordning som följes vid en festlighet osv. l. om det som förekommer l. utföres vid en konsert l. i en radioutsändning l. under en viss period i en teaters l. ett radioföretags värksamhet o. d.; ofta med bestämning inledd av prep. för. Det var (ett) trevligt program i radio(n) i går kväll. Stadsteaterns program för den kommande säsongen. Sätta ngt, stå på programmet. AB 1844, nr 284, s. 3. För hvarje soiré uppgjordes ett särskildt program. Wennerberg 2: l (1882). (Hård) föreslog supé ute på verandan, när .. (sångerskorna) sjungit programmet slut. Tavaststjerna Inföd. 44 (1887). Tryckalster, vars väsentligaste innehåll utgöres av .. program för .. sammankomst, tävling (m. m.). SFS 1932, s. 115. Om ett program nådde fjorton, femton föreställningar (på 1850-talets teatrar), så räknades det som en verklig succès. Bergman i 3SAH LV. 1: 198 (1944). — jfr BAL-, BIOGRAF-, CIRKUS-, DANS-, FEST-, FÖRELÄSNINGS-, KARNEVALS-, KONSERT-, MUSIK-, MÖTES-, NATTINÉ-, RADIO-, REVY-, TEATER-, TERMINS-PROGRAM m. fl.
3) i allmännare anv.: plan som följes l. skall följas vid utförandet av ett företag l. vid en resa l. utfärd l. vid en fest l. vid författandet av ett värk o. d.; äv.: plan som uppgöres för en fabriks o. d. produktion; ofta med bestämning inledd av prep. för, stundom äv. till; utan bestämd avgränsning dels från 2, dels från 4. Stå på programmet. Ta upp l. sätta l. ha ngt på sitt program l. på programmet. Ett teaterbesök ingår i hans program för Köpenhamnsresan. Atterbom (1842) i 3SAH 37: 135 (: till). Dock qvarstod Stettins belägring skenbart på programmet för årets fälttåg. CGMalmström i 2SAH 62: 167 (1885). (Resan till Linnés bröllopsgård) var utom programmet — alldeles som i äfventyrens verld. Ödman VexlBild. 72 (1890, 1893). En .. samlare, som hade den svenska litteraturen på sitt program. Dahl BibliotHb. 2: 134 (1931). Lindholmens varv i Göteborg (har) på nytt tagit upp fartygsnybyggen på sitt program. VFl. 1936, s. 157. — jfr DAGS-, RESE-, ÖVNINGS-PROGRAM. — särsk. i utvidgad anv.
a) uppgjord plan (särsk. med avs. på motiv l. ämne) som följes vid utförande av konstvärk l. arkitektoniska värk o. d. IT 1791, nr 11, s. 2. Även om en lärd teolog .. sammanställt det program målaren haft att följa, är .. (bröderna van Eycks altare i Gent) dock en konstnärlig bragd. Romdahl NordeurBildK 9 (1926).
b) mus. (redogörelse för) det händelseförlopp (det ”innehåll”) som ett musikstycke söker ge uttryck åt l. beskriva. Tonkonsten erkänner sin otillräcklighet, om hon behöfver utförda programmer. Mankell MusH 1: 436 (1864). Jeanson (o. Rabe) 2: 225 (1931).
4) (kortfattad, skriven l. tryckt) redogörelse för de idéer l. grundsatser l. målsättningar l. syften som äro de vägledande för ett politiskt parti l. en tidning l. tidskrift l. en åsiktsriktning l. samhällsgrupp l. politiker l. konstnär o. dyl. o. som partiet osv. arbetar för (i en viss fråga l. i allm.); ofta i utvidgad anv., om sammanfattningen av själva idéerna osv. Sätta l. ha ngt på sitt program l. på programmet. Liljecrona RiksdKul. 232 (1840). Under hela sitt lif har .. (Sundberg) konsekvent fasthållit och sökt förverkliga sitt konservativt lutherska program. Billing i 3SAH 15: 42 (1900). Vi påstå icke, att vårt socialistiska program är kulturutvecklingens sista ord. Lidforss Dagsb. 9 (1903). Hellström Malmros 141 (1931). — jfr ARBETAR-, KULTUR-, MAXIMAL-, NYKTERHETS-, PARTI-, REFORM-, REGERINGS-, SKOL-, UNIONS-, VAL-PROGRAM.
Ssgr (i allm. till 4): PROGRAM-ARTAD. Östergren (1935).
-ARTIKEL. i tidning o. d. FinBiogrHb. 559 (1897).
(2) -AVGIFT~02. avgift för (tryckt) program till nöjestillställning o. d. SFS 1919, s. 482.
(1) -AVHANDLING~020. (vetenskaplig) avhandling i skol- l. universitetsprogram. PedT 1865, s. 236.
(1) -BERÄTTELSE. års- l. värksamhetsberättelse ingående i skol- l. universitetsprogram. PedT 1882, s. 80.
-BLAD.
1) till 2: blad (se d. o. 2) varpå program för fest l. konsert o. d. är tryckt. Programbladet. AdrKalSthm 1879, s. 283 (ss. namn på tryckeri). Agrell Tolstoj Kar. 2: 159 (1925).
2) till 4: tidning l. tidskrift där (konstnärligt l. litterärt o. d.) program framlägges. Küntzel TyLitt. 10 (1927).
-BOK; pl. -böcker.
1) till 3: bok vari program l. planer antecknas. SvScoutförbBibl. 28: 157 (1939).
2) till 4: bok vari ett (konstnärligt l. socialt l. politiskt o. d.) program framlägges. Blanck NordRenäss. 65 (1911). Küntzel TyLitt. 13 (1927).
-BROSCHYR. jfr -skrift. Östergren (1935).
-BUNDEN. om person: bunden av l. till ett visst program. Athena 39 (1917).
(2) -CHEF. person som bestämmer program för nöjesetablissemang o. d.; särsk. om ledaren av utformandet av radioprogram; äv. om chef för ngn av Radiotjänsts landsortsstudior. SvD(A) 1925, nr 345, s. 3. Programchef å Skansen. Fatab. 1933, s. 334.
-DIKT, r. jfr -skrift o. dikt, sbst.1 3 a. Blanck NordRenäss. 71 (1911).
-DIKTARE. jfr -dikt. Östergren (1935).
-DIKTNING. jfr diktning, sbst.1 2 (c). Küntzel TyLitt. 137 (1927).
(24) -ENLIG. som sker i enlighet med (det uppgjorda l. tryckta o. d.) programmet; planmässig. Aftäckningen (av K. XII:s staty) försiggick programenligt. ST 1898, nr 2732 A, s. 2.
Avledn.: programenlighet, r. l. f.
(2) -FYLLNAD. jfr fyllnad 4. Han spelade ett par soli till programfyllnad. Tavaststjerna Marin 78 (1890).
-FÖRKLARING. jfr förklaring 6. AB 1898, nr 131, s. 3.
(2) -FÖRSÄLJARE. person som säljer program(häften). Fatab. 1916, s. 156.
(2) -HÄFTE. jfr häfte, sbst.3 Johnson Se 41 (1936).
(2, 3) -INSLAG~02. jfr inslag 3. Radiolyssn. 1927, nr 12, s. 36.
-KONST. programmatiskt utformad konst. Nordensvan SvK 662 (1892).
(2) -LEDARE. person som leder l. redigerar ett visst program l. en viss programpunkt (i sht i radioutsändning). SvD(B) 1944, nr 173, s. 2.
-LÖS. som saknar (fast) program. LagSvärd 88 (1919).
Avledn.: programlöshet, r. l. f. —
-MANIFEST. jfr manifest 1. Levertin Diktare 245 (1898).
(3 b) -MUSIK. [jfr t. programmusik] mus. (instrumental)musik som (gm tonmåleri) avser att skildra ett visst händelseförlopp (l. en viss stämning l. själssituation för vilket (vilken) en redogörelse stundom ges i ett särskilt skrivet l. tryckt program; tonmålning, tondiktning, symfonisk diktning; motsatt: absolut musik. Höijer (1864). Liszt och Berlioz kunna betecknas som den egentliga s. k. ”programmusikens” skapare. Valentin Musikh. 2: 125 (1901). — (3 b) -MUSIKALISK. jfr -musik. 2NF 18: 1470 (1913). — (3 b) -MUSIKER. kompositör av programmusik. PT 1908, nr 86 A, s. 3. — -MÅLERI. jfr -konst o. måleri 2. Schybergson Estlander 532 (i handl. fr. 1897). — (24) -MÄSSIG. som sker i överensstämmelse med program(met), programenlig. NordIdrL 1903, s. 77. Avledn.: programmässighet, r. l. f. — (2) -NUMMER. jfr nummer 7 b. SAOL (1900). -PUNKT. punkt l. moment i ett program. 1) till 2, 3. AB 1899, nr 8, s. 3. 2) till 4. Den enande programpunkten (mellan Herodes och Pilatus) lydde så: ”Mot Jesus”. Billing Betr. 221 (1906).
(3 a) -RITNING. (i fackspr.) ritning som utförts efter en viss plan l. föreskrift. TT 1897, Byggn. s. 91.
(2) -RÅD. äldre benämning på en nämnd för efterhandsgranskning av radioprogrammen; sedan 1936 kallad: radionämnd. VFl. 1924, s. 132.
-SKRIFT. skrift som utgör l. ger uttryck för ett program. Solnedg. 1: 332 (1910).
(3 b) -SYMFONI. mus. symfonisk dikt; jfr -musik. Mankell MusH 1: 435 (1864). Moberg TonkHVäst. 2: 140 (1935).
-SÄTTNING. uppgörande l. fastställande av (ett) program; äv. konkretare. SvD(A) 1926, nr 69, s. 5.
-TAL. tal vari program framlägges. Verd. 1884, s. 247.
-TALARE. jfr -tal.
-TAVLA. tavla som uttrycker l. innehåller ett (visst konstnärligt l. estetiskt) program. Nordensvan KonstH 31 (1899).
(2) -TID. särsk. om tid då ett radioprogram utsändes. Föredraget hölls på bästa programtid. Radiolyssn. 1927, nr 3, s. 9.
(2) -TIDNING. särsk. om tidning där radioprogram publiceras. Radiolyssn. 1927, nr 1, s. 9.
(2) -TJÄNSTEMAN~002. tjänsteman som sysslar med redigering av (radio)program. SvD(A) 1933, nr 34, s. 2.
-TROGEN. trogen ett uppställt program. 2NF 36: 1250 (1924).
-TROHET~02, äv. ~20. jfr -trogen. 2NF 22: 1428 (1915).
(2) -TRYCK. boktr. abstr. o. konkret. BtRiksdP 1903, 8Hufvudtit. s. 265. —
-UTFÄSTELSE~0200. utfästelse som göres i ett program(uttalande). 2NF 32: 592 (1921).
-UTSTÄLLNING~020. (i fackspr.) utställning vars uppgift är att (på pedagogiskt l. agitatoriskt sätt) åskådliggöra ett visst program. Paulsson SthmUtstProgr. 5 (1928).
-UTTALANDE~0200, n. uttalande l. tal vari program framlägges. 2NF 2: 361 (1904).
Avledn.: PROGRAMMATIKER10400, äv. —302, m.||ig.
1) (föga br.) mus. till 3 b: kompositör av programmusik. LD 1909, nr 257, s. 2.
2) till 4: person som framställer (o. strängt följer) ett (visst konstnärligt l. politiskt o. d.) program. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 19 (1913). Av Schiller har .. (Croce) i alltför hög grad gjort en resonerande idealist och programmatiker. OoB 1930, s. 483.
PROGRAMMATISK1040, adj. [jfr t. programmatisch, eng. programmatic]
1) (enst.) till 1: som rör (författandet av) universitetsprogram. Tegnér (WB) 3: 183 (1818).
2) mus. till 3 b: som tillhör l. avser programmusik; programmusikalisk. PT 1905, nr 38 A, s. 3. Glucks operauvertyrer te sig som programmatiska själsmålningar. 2NF 22: 341 (1915).
3) till 4: som avser l. innebär ett program; programmässig; om person: som ivrar för l. (strängt) följer ett program. MeddSlöjdF 1898, 1: 36. Våra första programmatiska Rousseauaner, Gyllenborg och Fischerström. Lamm UpplRom. 1: 263 (1918). Ökad utsikt för kvinnorna att göra sig gällande inom partierna, både programmatiskt och vid kandidatnomineringar. DN(A) 1946, nr 116, s. 5.

 

Spalt P 1990 band 20, 1954

Webbansvarig