| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRAKTISERA prak1tise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -AN (†, G1R 18: 813 (1547)), -ANDE, -ING (numera bl. mera tillf.), -NING (†, G1R 28: 232 (1558)).
A. i bet.: praktiskt tillämpa o. d. samt i anv. som närmast utgått därifrån.
1) praktiskt tillämpa ngt, utföra l. omsätta ngt i praktiken.
a) (numera bl. i β, γ, δ slutet, ε) tr.: genomföra, förvärkliga, realisera; utföra; göra; företaga sig; jfr 2. (De) Vnderrettade .. (adeln) huru wida dett Tractatet vthi Lybeck kunde practiceras. RARP 2: 211 (1636). (Slå vad) att du .. skall heela Skiortan igienom högra Råkk-Ärmen utdraga: Åg när dät practiceras skall, så lät (osv.). TrenchierB 132 (1696). Bull är .. äfven .. instrumentmakare och praktiserar ogeneradt, att litet emellanåt plocka sönder sin dyrbara cremonesare (dvs. en fiol), putsa den invändigt (osv.). Sturzen-Becker 2: 10 (1861). — särsk.
α) i uttr. (icke) låta praktisera sig l. sig praktiseras, (icke) stå att praktisera(s) l. till praktisera, (icke) vara möjlig att förvärkliga l. genomföra l. realisera l. låta sig göra. RARP 2: 51 (1634: ståå till practicera). Thett freden sig nu så mycket swårare låter practicera, som wederparten är blefwen mechtigere. Därs. 3: 70 (1638). (Infallet i Norge) låter .. sig icke practiceras för then myckna snö, som .. der i landet plägar falla. HSH 3: 191 (1713). I alla Städer måste visse Bagare förordnas, där sådant står at practiceras. Arnell Stadsl. 114 (1730). Polyfem I. 41: 3 (1810).
β) (fullt br.) med avs. på ngt inlärt, teori, lära, princip o. d.: omsätta i praktik(en), praktiskt tillämpa; äv. närmande sig o. utan klar avgränsning från 2. SLaurentii Ridd. K 3 a (1622). Thenne Reglan .. blifwer almenneligha practiceredt hos the Påweska: .. Ingen Kättare .. skal halles Tro, lyffte och tilsäyelse. L. Paulinus Gothus MonTurb. 341 (1629). Få tillfälle att praktisera sina teorier. Östergren (1935). Det finns .. ett och annat i denna moral som lyckligtvis går att praktisera även i vår sorgliga värld ..: människokärlek och barmhärtighet till exempel. 3SAH LXI. 2: 46 (1950).
γ) (numera bl. ngn gg) med avs. på konst l. färdighet: utöva; syssla med. Geseln Hedberg ifrån Kungsör berättade sig kunna konsten (att koka socker) den han practiserat under en Tysk mästare. BtVLand 2: 140 (1760). Athena 236 (1917). särsk. (†) i uttr. praktisera medicin(en) l. medicinam l. kirurgien, utöva värksamhet ss. läkare resp. kirurg; jfr 3 slutet. The som .. j någhre åhr bortåth medicinam practiserat hafva. Hjelt Medicinalv. 1: 12 (i handl. fr. 1663). VetAH 1762, s. 296.
δ) närmande sig bet.: skaffa sig erfarenhet av (ngt) gm att omsätta l. använda det i praktiken, pröva, försöka; jfr b α. PolitVis. 239 (1617). Kempe Graanen 86 (1675; med avs. på medikament). Några Huushålds Redskap .., hwilka iagh i annor Land observerat hafwer, sedan sielf practicerat. Rålamb 13: 114 (1690). At anwända diupa och sumpige moraser til åkerbruk, är der i Landet, aldrig förr .. practicerat. Hiärne 2Anl. 278 (1706); jfr 2. Cavallin (1876). särsk. (tillf., skämts.) närmande sig bet.: använda. Klockan 7 togo vi .. vårt morgonbad, praktiserade och affotograferade bland annat de för trakten egendomliga .. uthusen samt (osv.). TurÅ 1910, s. 365.
ε) (numera bl. ngn gg) med bibet. av l. övergående i bet.: öva användandet av (ngt), öva l. träna (ngt). En gång i Månaden bör alla Cadetterna practicera Artilleriet ute vid batterierna. SvMerc. IV. 1: 430 (1758). Forwards (böra) ofta mötas å fotbollplanen för att praktisera målsparkar. Zettersten Tait 35 (1906).
b) (numera bl. i α) intr. (l. i abs. anv.): omsätta l. utföra ngt i praktiken; vara praktiskt värksam inom ett visst område; jfr 3. Huru .. omgås skal (med ”plantering” av säd), kan bäst fattas, då man begynner practicera och läggia handen därvid. Stridsberg Åkerbr. 86 (1727). Practiserande statsmän. Höijer 4: 187 (1796). En öfvertygad och praktiserande katolik. GHT 1898, nr 109 A, s. 2.
α) (numera bl. tillf.) med bibet. av: experimentera, pröva; jfr a δ. Carlström Spinnm. Föret. 5 (1832). Praktisera uti en mängd olika bokföringsmetoder. Smedman Kont. 1: 5 (1872). Att .. i oändlighet praktisera och experimentera. PedT 1903, s. 373.
β) ss. vbalsbst. -ing, handlande. All hans företagande och prachtisering lände till fridh. Svart G1 96 (1561).
2) tr.: generellt l. ss. en vana utföra (handlingar av visst slag) l. bruka (visst beteende) l. tillämpa (vissa regler), bruka tillämpa l. göra (ngt), bruka l. använda l. utöva (ngt), ha (ngt) ss. skick o. bruk l. praxis; i vissa fall (se särsk. a o. b) utan klar avgränsning från 1 a. RA I. 2: 443 (1572). Det vndersleef som förehafwes och practiceres af en part Kiöpmän. Stiernman Com. 2: 519 (1648). Tilförene (har) der i Bergslagen .. således varit practiceradt, at den af Torparne som gjort vackert bruk, fått mera dagsverken än sine egne. Bergv. 2: 39 (1737). En lämplig kombination är .., som det också praktiseras i tusentals svenska hem på landet, att äta en bit sill utom gröten till morgonmål. Bolin VFöda 383 (1934). — särsk.
a) med avs. på sätt, metod o. d.: använda, bruka, tillämpa; utan klar avgränsning från 1 a. Ett vnderligit och sälsampt procedere, som af Hans Ehrew:t Biskopen i desse dagar är practicerad. BraheBrevväxl. II. 1: 209 (1662). Det vanligaste sättet, som vid utarbetandet av denna bok praktiserats, är att låta grönsakerna koka (100° C) i 75—90 min. StKokb. 626 (1940).
b) (†) med avs. på lag, förordning o. d.: tillämpa, följa; utan klar avgränsning från 1 a. Schroderus Sleid. 178 (1610). Den vthj .. Konungh Gustaff Adolphs den andres .. tidh, practicerade CammerOrdningh. CivInstr. 70 (1655). ConsAcAboP 7: 379 (1693).
c) (†) med avs. på bruk: tillämpa, följa. (Sigismund hade) spritt uth i Ryssland (efter sitt gambla och i sommars här i rijket practicerade bruuk) en hoop patenter. Gustaf II Adolf 130 (1616).
3) intr.: utöva värksamhet ss. tandläkare l. veterinär l. advokat l. (i sht) läkare (med privat praktik; jfr PRAKTIK, sbst.1 2 a); ofta i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. Schroderus Dict. 263 (c. 1635). Medici i Stocholm vilia begära, .. att ingen motte i Stocholm eller Svärie haffva loff att practicera uthan the äro aff them approberade. Rudbeck Bref 24 (1663). Praktiserande advokat. Geijer I. 1: 171 (1818). En aktad praktiserande läkare. 3SAH 7: 278 (c. 1880). Praktiserande tandläkare. SFS 1934, s. 392. — särsk. (†) i uttr. praktisera i medicin l. in medicina, utöva värksamhet ss. läkare; jfr 1 a γ slutet. Practicera in Medicina. Hjelt Medicinalv. 1: 11 (i handl. fr. 1663). SvMerc. 1: 135 (1755). JJBjörnståhl (1772) hos Linné Bref I. 3: 242.
4) intr.: utföra praktiskt arbete inom ett visst yrkesområde i syfte att skaffa sig erfarenhet l. praktik (se PRAKTIK, sbst.1 3); jfr KONDITIONERA II b. Frey 1844, s. 36. Hansson .. kom efter slutad skolgång som lantbrukselev till Tågerups gods, där han under några år praktiserade. SDS 1928, nr 51, s. 9. — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som praktiserat; som har praktik. Byggnadsförman, praktiserad, söker arbete eller plats. GHT 1896, nr 68 A, s. 4. Östergren (1935).
B.
5) [jfr motsv. anv. i t.] (†) göra astrologiska l. kalendariska beräkningar o. d.; jfr PRAKTIKA, sbst.2, PRAKTIKANT 4.
a) intr. l. abs. Alle the som på Himmelens löpen (dvs. himlakropparnas rörelser) förståndige äre, och haffwe prachticeret och spott på thet tilstundende 44 Åhret. G1R 15: 585 (1543).
b) tr., med obj. betecknande almanacka l. kalendarium: utarbeta l. dyl. Calendaria och Almanacher .. practicera och förfärdiga. BraheBrevväxl. II. 1: 142 (1659).
C.
6) [jfr mlt. prakticēren, överlägga, samt gr. πράσσειν, underhandla] (†) överlägga l. rådslå om ngt; arbeta med lösningen av ett besvärligt problem o. d.; dels intr. (äv. i uttr. praktisera om ngt), dels med obj. bestående av en sats inledd av huru; jfr PRAKTIK, sbst.1 6. Szå prachtiserade och bespanade Konungen lenge för än han kunde komma her vnder att förstå thenna orsaker. Svart G1 120 (1561). (Konungen) befalte them och badh att the wille rådslå och prachtizera, hure man skulle taga thenna sakene före. Därs. 152. När the nu hade her om effter theres besta och ytersta förstond handlat och prachtizerat, kunde the intedt finna likare och thet folket best vmbära kunde än (kyrk-)clockor. Därs. 153.
D. i bet.: stämpla, bruka knep l. dyl. samt i anv. som närmast utgått därifrån.
7) (†) bedriva stämplingar l. (hemlig) upprorisk värksamhet l. spioneri l. smida ränker l. handla förrädiskt l. uppträda bedrägligt mot ngn l. bruka list l. knep o. d. i syfte att skada l. komma åt ngn l. för att nå ett visst syfte; jfr PRAKTIK, sbst.1 7.
a) intr. G1R 16: 661 (1544). Hanns Nåde (har) mykit practicerat och stemplet medt konngen i Pålen. RA I. 2: 89 (1563). Tij att man wäl weet hurudana practizerande han hafwer för öfwatt att komma till Pastoratet. HärnösDP 1664, s. 99. Dähnert (1784). — särsk.
α) i förb. med prep.-uttr. (inlett av prep. mot l. på l. efter) som anger den l. det mot vilken resp. vilket handlingen är riktad. G1R 19: 40 (1548). PErici Musæus 2: 327 a (1582: effter). RA II. 2: 9 (1616: på). Vptäckia och til intet göra hwadh som practiceras emot osz och Rijket. MandBöned. 1638, s. A 2 b. VDAkt. 1701, nr 195.
β) i förb. med prep.-uttr. (inlett av prep. på l. efter) som anger det som man söker uppnå gm sin handling. G1R 15: 503 (1543). Ty practisera (lybeckarna) thär wppå / the wela honom (dvs. G. I) taga frå / rijket. JMessenius (1629) i HB 1: 145. Mot consistorii förmaning (hade komministern) .. på det högsta praktiserat efter pastoratum i Gillberga. Hagström Herdam. 3: 504 (cit. fr. 1643). VDAkt. 1664, nr 207.
b) tr.: med stämplingar, ränker osv. värka för l. arbeta på l. planera l. åstadkomma (ngt); ha (stämplingar l. förräderi o. d.) för sig; äv. med försvagad bet., närmande sig 8. G1R 12: 80 (1538). (Att) han altt thet såsom förrädtligitt ähr .. prachticerett och stemplett haffwer. HH 13: 124 (1564). Han practiserer att dräpe theem. HSH 2: 72 (c. 1575). Der .. (överheten) wille practicera Splijt och oenigheet emellan sine Vndersåtare. Rudbeckius KonReg. 472 (1620). Dryselius Monarchsp. 304 (1691). — särsk.
α) med obj. bestående av en sats inledd av huru(ledes). Rudbeckius KonReg. 97 (1614). (Kaplanen har) begynt med lijst practicera, huru han kunde her blifva pastor. OxBr. 12: 642 (1643). Barckhusen Cotossichin 6 (1669).
β) med list l. bedrägeri o. d. skaffa sig l. lura sig till (ngt); äv. med sakobj. o. refl. personobj. (Du skall) medh många vthwägar altidh någhot aff Försten bettla eller practicera. Forsius Fosz 290 (1621). (Studenten) har .. practicerat sig resepass utaf H:r Rectore Magnifico. ConsAcAboP 10: 195 (1711).
γ) med personobj. o. adverbial som anger resultatet. ConsAcAboP 2: 344 (1662). At practicera Perserne til affall (från Darius). Sylvius Curtius 408 (1682). Rüdling Suppl. 238 (1740). särsk. med refl. personobj., i uttr. praktisera sig till ngt, gm list l. ränker l. intriger ordna så att man blir ngt. Tu moste intet genom löpande kiöpande och andra konstgrep, hafwa practiserat tig til hofpredikant. Swedberg Dav. § 27 (1713).
8) (†) tr.: ordna med l. ställa om (ngt) o. d.
a) med mera abstr. obj.: åstadkomma, styra l. ställa om, ordna med. Sångemästaren skall i synnerheet practicera, att allahanda Instrument komma hijt. Botvidi Gymn. 14 (1633). Thett Carll Carlsson måtte .. försökia och practicera ett gifftermåll emillan hertigh Gustaff och greff Ennos dotter. HH 20: 261 (c. 1640). RARP 3: 191 (1642).
b) med konkret obj.: arrangera, anlägga; anbringa. På Facerna aff Bastionerna .. kan (man) practicera Orilloner, såsom i ställe för Hornwärck. Rålamb 8: 155 (1691). Josephson Tessin 2: 76 (cit. fr. c. 1695).
c) i uttr. praktisera eld, anlägga eld. Ryssarne, som om natten practicerat elld j staden. KKD 1: 35 (c. 1710).
d) med personobj., i uttr. praktisera ngn till att göra ngt, ordna så att ngn gör ngt. Han hade lyckats praktisera sin jollgast .. till att för hans disposition bo i drängkammaren. Topelius Fält. 5: 73 (1867).
9) (vard.) förflytta med användande av knep l. list l. finurlighet l. med ett visst besvär l. (i sht förr) i smyg l. hemlighet; ofta allmännare, om förflyttning utan närmare tanke på sättet därför; numera företrädesvis i särsk. förb.
a) tr. VDAkt. 1651, nr 182. De Holländske .. få aldrig föra någon redskap ifrån skeppet, sedan de en gång budit til at practisera Canoner i land uti vatnliggare, som gådt sönder. Osbeck Resa 117 (1751, 1757). Jag kunde väl märka, att denna biljett var mig i trängseln i fickan praktiserad. Tersmeden Mem. 1: 193 (c. 1780). Dalin (1871).
b) refl.: ta l. krångla sig (till l. från en plats) o. d. Sen den lilla Puss-flugan .., huru hon oförmärkt practicerar sig i springan på osten. Linné PVetA 1739, s. 21. Practicera sig ifrån den ena landsorten til den andra. PH 6: 4548 (1757). Adjutanten, som redan praktiserat sig i sadeln. Aminoff Krigsg. 27 (1904).
1) (†) till 7, 8, i uttr. praktisera livet av ngn, (gm stämplingar l. dyl.) åstadkomma att ngn mister livet. ConsAcAboP 1: 578 (1654). Rålamb Resa 51 (1658, 1679).
2) (numera bl. tillf., vard.) till 9 a: ta (lyfta o. d.) av (ngt). De (hade) en afton praktiserat af hakarna på våra fenster. Nyrén Charakt. 95 (c. 1765). —
2) (vard.) till 9.
a) tr., till 9 a. Landtdomaren Peter Durel lät ”genom sin tjänare .. listeligen praktisera bort kyrknyckeln”. Hagström Herdam. 2: 506 (cit. fr. c. 1679). SDS 1914, nr 46, s. 7.
a) tr., till 9 a. De fiskebåtar, som praktiseras fram i de öppna vakarna och ”strömmarna”. SD(L) 1901, nr 194, s. 6.
b) refl., till 9 b. Rosenstein 3: 283 (1788). De försöka att på hvarjehanda omvägar praktisera sig fram till Aten. PT 1911, nr 291 A, s. 2. —
PRAKTISERA IFRÅN1010 04, stundom FRÅN4.
1) (†) till 7, 9: gm stämplingar l. list l. dyl. beröva l. ta l. lura från (ngn l. ngt ngt). VDAkt. 1667, nr 348. Jag har practiserat den nya portnyckeln från Oncle. Altén UngaP 11 (1796).
PRAKTISERA IGENOM1010 040 l. 032. (vard., numera bl. tillf.) till 9; särsk. refl., till 9 b. KKD 8: 165 (1701). KFÅb. 1913, s. 285 (c. 1730). —
a) tr., till 9 a. HSH 31: 501 (1662). At Töckelis Grefwinna har låtit wärfwa 900 Polacker och practicerat dem in i Mongatz. OSPT 1686, nr 35, s. 5. Nilsson Festd. Vard. 134 (1925).
PRAKTISERA NED1010 4 l. NER4. (vard.) till 9; särsk. refl., till 9 b. Fahlcrantz Kyrkoh. 279 (1907). jfr nedpraktisera. —
PRAKTISERA TILL1010 4.
1) till 1, refl., i uttr. praktisera sig till ngt, gm praktik skaffa sig ngt. Fahlcrantz 2: 42 (1825, 1864). Sin konst som målare tyckes han helt och hållet ha praktiserat sig till på egen hand. Fatab. 1912, s. 249.
2) (†) till 7.
a) i uttr. praktisera till ngn ngt, gm stämplingar l. ränker l. list o. d. skaffa ngn ngt. Porthan BrCalonius 141 (1794).
b) i uttr. praktisera till sig ngt l. praktisera sig till ngt l. ngt till, gm stämplingar l. ränker l. bedrägeri l. list o. d. skaffa l. tillägna sig ngt. Stiernman Riksd. 1239 (1655). Staden will practisera sig strömen till. Ambrosiani DokumPprsbr. 256 (i handl. fr. 1656). Bergv. 1: 554 (1704). Weste (1807). —
PRAKTISERA UPP1010 4, äv. OPP4. (vard.) till 9.
PRAKTISERA UR1010 4 l. UTUR04. (vard.) till 9.
a) tr., till 9 a. BraheBrevväxl. II. 1: 202 (1662). At studenterna wela practicera dråparen uth genom taket. ConsAcAboP 2: 518 (1664).
PRAKTISERA ÖVER1010 40. (vard.) till 9; särsk. refl., till 9 b. Björkman (1889). Asplund Stud. 163 (1912).
1) till 1, = praktikabel 1. OxBr. 11: 349 (1644). Schück VittA 3: 199 (i handl. fr. c. 1673). särsk. = praktikabel 1 b. RP 6: 2 (1636). Efftersom dhet eij tienligit och practicerligit är, at ett Collegium medh så många Swågrar och förwanter besätties, will (osv.). BraheBrevväxl. II. 1: 96 (c. 1657). RARP 9: 441 (1664).
Spalt P 1658 band 20, 1954