Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLYSA ply3sa2, v. -ade (PH 5: 3507 (1753: plysat, p. pf. n. sg.), LoW (1911)) l. -er, -te, -t, -t (Salander Gårdzf. 247 (1758: plyste, p. pf. pl.), Linder Regl. 136 (1886)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[jfr d. plysse; av lt. plusen, plüsen l. holl. pluizen; av omstritt urspr.]
textil.
1) uppluckra (fibermaterial) o. befria det från föroreningar, främmande partiklar o. d.; numera vanl.: behandla (fibermaterial) med plysmaskin. Kjellberg Ull 730 (i handl. fr. 1748). Blifwer Silket ej behörigen plysat, rensat (osv.). PH 5: 3507 (1753). HantvB I. 8. 1: 242 (1939). jfr SVETT-, TORR-PLYSNING.
2) plocka bort eventuellt förekommande lösa fiberklumpar, föroreningar o. d. från (väv); äv. med inbegrepp av ”blädning”; jfr NOPPA, v.2 Eftermiddagen plysade och putsade jag min .. klädesväf. Reenstierna Årstadagb. 1: 430 (1810). Kjellberg Ull 405 (1943).
Ssgr (textil.): (2) PLYS-DISK. (†) bord varpå arbetsmaterialet lägges vid plysning; jfr noppdisk. DA 1824, nr 186, s. 4. AB 1845, nr 178, s. 1.
(2) -HÅL, n. (†) hål i väv, uppkommet vid plysning. Rothof 125 (1762).
(1) -MASKIN. maskin som användes i yllefabriker för att uppluckra fibermaterialet, rensa det från eventuellt förekommande föroreningar o. främmande partiklar samt blanda olika fibermaterial (stundom äv. inblanda spinnolja). EconA 1807, mars s. 14. Kjellberg Ull 531 (1943; med bild).
(2) -SAX. pincettliknande redskap (två pincetter med olika form) som användes för att borttaga lösa fiberklumpar o. d. från väv. AB 1845, nr 178, s. 1.
(2) -TÅNG; pl. -tänger. = -sax. 2NF 13: 913 (1910).
Avledn. (textil.): PLYSARE, m. till 1: man som utför plysningsarbete; numera i allm. om man som arbetar vid plysmaskin. SLorS 12: 34 (1896). Kjellberg Ull 361 (1943).
PLYSERSKA, f. kvinna som utför plysningsarbete. LoW (1889).
1) till 1. Kjellberg Ull 358 (1943).
2) till 2. HallrBer. 1740, Sthm § 16. SvD(A) 1929, nr 312, s. 12 (i annons).

 

Spalt P 1257 band 20, 1953

Webbansvarig