Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PENSIV (l(äs) pangsiv Ekbohrn (1868)), adj.
Ordformer
(-if 1760—1857. -iv 1868, 1904)
Etymologi
[jfr t. pensiv; av fr. pensif (f. -ive), till penser, tänka (se PENSERA)]
(†) tankfull; eftertänksam; äv.: bedrövad. Dalin Vitt. 6: 238 (1760). Lindfors (1824). Ekbohrn (1904).

 

Spalt P 608 band 19, 1952

Webbansvarig