Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PARSA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HushBibl. 1755, s. 237, osv.) ((†) -er Grotenfelt).
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) parso, f.; av fin. parsi, stång l. bjälke i ria m. m.]
(starkt bygdemålsfärgat i Finl.) var o. en av de stänger under taket i en ria varpå sädeskärvarna läggas för att torka, riestång. HushBibl. 1755, s. 237. Grotenfelt JordbrMet. 415 (1899). FolklEtnSt. 5: 82 (1934).

 

Spalt P 322 band 19, 1952

Webbansvarig