Publicerad 1951   Lämna synpunkter
OSTERLUCIA l. OSTERLUZEY l. OSTERLUNG, r. l. f.
Ordformer
(oster- 16231815. öster- 1623. -lucia 16231737. -lung 17361741. -luzey 1815)
Etymologi
[av t. osterluzei, osterlunge, ä. t. äv. osterluzie; jfr holl. oosterlucie; ombildning av lat. aristolochia, av gr. ἀριστολοχία, ἀριστολόχεια, till ἄριστος, bäst (jfr ARISTO), o. λοχία, λοχεία, födande, födsel; växten ansågs förr befordra förlossningsarbetet vid barnafödslar]
(†) bot. individ l. art av växtsläktet Aristolochia Tourn.; i sht om (individer av) arterna A. longa Lin. o. A. rotunda Lin., hålrot; äv. om drog av ifrågavarande växter. L. Paulinus Gothus Pest. 76 b (1623). IErici Colerus 2: 267 (c. 1645; om drog). Synnerberg (1815).
Ssg: OSTERLUCIE-PULVER. (-luciæ-) (†) pulver av hålrot. LäkedHusremedHäst. 14 (1737).

 

Spalt O 1498 band 19, 1951

Webbansvarig