Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÄTTING nät32 l. (i vissa trakter) NÄTING 3tiŋ2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(nät- 1634 osv. nätt- (-e-) 1696 osv.)
Etymologi
[sv. dial. nätting, näting, neting; möjl. avledn. till NÄT, sbst., åsyftande att nättingarna ofta påträffas i nät som utlagts för fångst av andra fiskar, vid vilka de sugit sig fast; jfr nor. dial. netjasild, mindre sill som hänger fast i nätmaskorna (o. som icke tillvaratages)]
(i sht i Norrl. o. Finl.) den till rundmunnarna hörande fisken Petromyzon fluviatilis Lin., (flod)nejonöga; äv. koll. ÅngermDomb. 15/12 1634, fol. 81. ORudbeck d. y. (1696) i NordT 1898, s. 490. Gjorde en god aftonmåltid, hvari nätingarne spelte hufvudrolln. Topelius Dagb. 1: 142 (1833). SvD(B) 1944, nr 249, s. 8. — särsk. i utvidgad anv., om nejonögonarten Petromyzon planeri Bloch.; i ssgn IGEL-NÄTTING.
Ssgr (i sht i Norrl. o. Finl.): A: NÄTTING- resp. NÄTING-, äv. NÄT(T)INGS-FISKE. fisk. fångst med tinor o. mjärdar i strömmande vatten av uppvandrande nätting. Ekman NorrlJakt 395 (1910).
-KASSE. fisk. jfr kasse, sbst.3 3 a. Ekman NorrlJakt 478 (1910).
-LARV, m. l. r. zool. nättingens larv; jfr lin-ål. Stuxberg Fisk. 652 (1895).
-MJÄRDE. (nätting- 1910 osv. nättings- 1905) fisk. för fångst av nätting. FinEtnogrAtl. 25 (1905).
-RYSSJA. fisk. jfr -mjärde. Västerb. 1926, s. 222.
-SLÄKTE(T). zool. det till rundmunnarna hörande fisksläktet Petromyzon Lin. (till vilket bl. a. nättingen hör). SkandFisk. 120 (1840).
-STOCK. (nätting- 1908 osv. nättinge- 1636. nättings- 1740) fisk. ett slags tina (mjärde) helt av trä (bräder) för fångst av nätting. ÅngermDomb. 10/12 1636, fol. 124. VetAH 1740, s. 426.
-TINA, r. l. f. fisk. jfr -mjärde. Ekman NorrlJakt 478 (1910).
B (†): NÄTTINGE-STOCK, se A.

 

Spalt N 1204 band 18, 1948

Webbansvarig