Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NOPP nop4, n. (BoupptSthm 15/7 1667, osv.) l. r. l. m. (BoupptSthm 28/8 1668, osv.); best. -et l. -en; pl. (†) -ar (HusgKamRSthm 1700, s. 106).
Etymologi
[jfr sv. dial. nopp, m., nor. nupp, r., äv.: blomfnas, nupp, n., fnas, avfall; av dubbelt urspr.; dels till samma stam som föreligger i NOPPA, sbst.2, dels till NOPPA, v.2]
1) koll.: noppor (se NOPPA, sbst.2 2); numera nästan bl. dels om noppor uppkomna ss. vävfel o. d., dels allmännare, med inbegrepp av främmande småpartiklar o. d. (som borttagas gm noppning); förr äv. om enstaka noppa (se slutet). BoupptSthm 15/7 1667. Förelöpares Noppgarns kläder .. (i vilka) Noppen skall wara af förswarlig finhet. KlädkamRSthm 1766, s. 278. Dalin (1853; allmännare). Vävfel av olika slag förekomma alltid, såsom knutar, nopp och trasigheter i staden. HantvB I. 8. 2: 205 (1940). särsk. (†) = NOPPA, sbst.2 2 b; i ssgn SILKES-NOPP.
2) (†) koll.: knottror på hud; jfr GÅS-HUD o. NOPPA, sbst.2 4. Nordforss (1805). Weste (1807). särsk. i utvidgad anv., i uttr. noppet på magen, koll., om slemhinneutskotten på insidan av vommen hos idisslare; jfr TARM-LUDD. Linné i VetAH 1746, s. 288. Heinrich (1828).
Ssgr, se noppa, sbst.2, ssgr.

 

Spalt N 648 band 18, 1947

Webbansvarig