Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÖLLA möl3a2, sbst.2, förr äv. MÖLNA, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er G1R 25: 386 (1555: sågemöller)).
Ordformer
(miöhln- 1693. mol- c. 1700. möl- c. 1700. möll- 1545 (: walkemölle(n)) osv. mölln- 1677. möln- 1540 (: poler(e)mölnen) 1737)
Etymologi
[fsv. mylna, mölna, myulna, mylla, mölla; jfr dan. o. nor. mölle, isl. mylna; av mnt. molne, mol(l)e (motsv. t. mühle) l. möjl. av feng. mylen (motsv. eng. mill), av senlat. molina, kvarn(sten), avledn. av lat. mola, kvarn, o. rotbesläktat med MALA. — Jfr MÖLLARE]
(numera bl. i södra Sv., bygdemålsfärgat) kvarn (för malning av mjöl l. för annat ändamål). Forsius Fosz 342 (1621). Slättens möllor gå med fart / för sydligt friska brisar. Dhejne Klockb. 38 (1922). — jfr KRUT-, PAPPERS-, POLER-, SÅG-, VALKE-, VATTEN-, VÄDER-MÖLLA.
Ssgr (numera bl. i södra Sv., bygdemålsfärgat): A (†): MÖLL-VÄRK, se C.
B (†): MÖLLA-HUS, se C.
C: MÖLLE-BACKE. [jfr d. møllebakke] kvarnbacke. Bååth Allf. 38 (1884).
-DRÄNG. kvarndräng. LdVBl. 1819, nr 4, s. 3.
-HJUL. [fsv. mylnohiul] kvarnhjul. TurÅ 1908, s. 123.
-HUS. (mölla-) [fsv. mölnehws (ProsadMedelt. 254)] kvarnhus. Clemensson 1KlippanPprsbr. 244 (i handl. fr. 1714).
-KAMMARE. kvarnkammare. Lund 1896, nr 78, s. 2.
-MAN, m. (†) mjölnare. Visb. 3: 393 (c. 1700).
-SKYLD. [jfr d. mølleskyld] (förr) kam. o. hist. (i naturaprodukter utgående l. beräknad) grundskatt som åvilade kvarn, kvarnränta. Ssgr (förr, kam. o. hist.): mölleskylds-mjöl. (-skyld-) LMil. 2: 87 (1687). -smör. LMil. 2: 92 (1687). -ål. LMil. 2: 80 (1687).
-STEN. [jfr d. møllesten] kvarnsten. Ssg: möllestens-gärning. (†) = kvarnstens-gärning. Enn Guldkiedh med möllestens gerningh. ArvskifteSthm 13/7 1602.
-SVEN. (i sht om ä. förh.) (yngre) kvarndräng. LdVBl. 1821, nr 3, s. 3. Arbetet 1907, nr 35, s. 4.
-SÄCK. [jfr d. møllesæk] mäldsäck. BoupptVäxjö 1804. särsk. i uttr. rida möllesäck, om barn: ”rida” på ngn hängande på hans rygg med fattning med händerna om hans hals. GHT 1898, nr 273, s. 2.
-VINGE. kvarnvinge. Österling Idyll. 31 (1917).
-VÄRK, n. (möll-) [fsv. möllu värk] kvarnvärk; kvarnanläggning. G1R 22: 175 (1551).
-ÅL. (förr) kam. o. hist. ”mölleskyldsål”. LMil. 2: 80 (1687).
D (†): MÖLNE-STAD. (mölne- 1694. mölno- 1693) [fsv. mylno staþer] kvarnplats, kvarnställe. FörarbSvLag 1: 455 (1693). Därs. 4: 334 (1694).
-VÄRKE. arbete vid en kvarn. G1R 22: 137 (1551).
E (†): MÖLNO-STAD, se D.

 

Spalt M 2106 band 17, 1945

Webbansvarig