Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÄLTA mäl3ta2, v.1 -ade (BtÅboH I. 1: 2 (1553) osv.); äv. (numera föga br.) -er, mälte, mält, mält (OxBr. 12: 169 (1614: mältes, pr. sg. pass.), Linder Regl. 135 (1886: mälte, ipf.)); förr äv. (i bet. 4) MÄLTAS, v. dep. -as l. -es, -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE, -ERSKA, se avledn.; jfr MÄLTE, MÄLTERI.
Ordformer
(förr äv. skrivet me-. -ta 1524 osv. -tas 15811777)
Etymologi
[fsv. mälta; jfr d. malte (ä. d. äv. mælte), nor. melte, isl. melta, mnt. melten, t. malzen, mälzen; till (stammen i) MALT]
1) låta (säd) undergå den groningsprocess varigm den förvandlas till malt, göra till malt; äv. dels abs.: bereda malt, dels med innehållsobj., i uttr. mälta malt. G1R 1: 231 (1524). (Vi) hafwe .. för godt ansedt, at uti wår Stad Stockholm må förordnes någre wisze Män, som .. både Mälta och Bryggie kunne. Stiernman Com. 1: 654 (1615). Malt är mältat och bränewijn brändt. ÅgerupArk. Brev 16/12 1642. I Ny Bör (lantmannen) .. Mälta sitt korn. Bruno Gumm. 237 (1762). Öl .. är en af mältad spannmål (malt), humle och vatten genom jäsning beredd dryck. 2NF 34: 90 (1922). — jfr UT-MÄLTA. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. Lagom eld mältar bäst. Lind (1749). Den som mälter han brygger. Bergius Småsak. 1: 119 (1757). Man bör så mälta, att man slipper att svälta. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) (†) i uttr. mälta (ut)i malt, mälta, göra till malt; bära i mältning, lägga ut (säd) till mältning. G1R 10: 302 (1535). Bära i mältning. Murenius AV 472 (1660).
c) (†) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv., = MÄLTA, sbst. 1. Lind (1738). Sjögren Journ. 25/4 1785. Möller (1790, 1807).
2) (numera knappast br.) beta (utsäde), stöpa. Hedborn Minne 78 (1835; i bild). Mältadt frö bör sås omedelbart efter mältningen. Cnattingius (1894).
3) (†) med saksubj.: komma (ngt) att gro. Juslenius 126 (1745). (Skörden) hindrades af regnväder, som mältade mycken säd på åkren. NorrlS 1—6: 43 (c. 1770).
4) lant. gro o. d.; numera bl. intr., förr äv. refl. l. i pass. med intr. bet. l. ss. dep. Som Löffsprånget lijder, så lider och Kornet till at mältas i Jorden. Brahe Oec. 92 (1581; uppl. 1920). Mycket regn alla dagar, hwar af Säden stor skada taga monde medelst mältande på skyhlen. Broman Glys. 1: 365 (1716). 1700 blef säden skämd af köld, så at hon intet mältade och hängde knapt ihop till bröd. Hülphers Dal. 261 (1762). 2Saml. 9: 47 (1799; refl.). Det regnade dag och natt, så kornet mältade i axen. Strindberg SvÖ 2: 207 (1883). Halten mältade (grodda) kärnor (i leveransgill kvarnspannmål) får icke överstiga det procenttal, som (osv.). SFS 1932, s. 843. — jfr LÖNN-MÄLTA. — särsk.
a) i fråga om groningsprocessen vid maltberedning. AHB 26: 3 (1869). Reichard Brygg. 3 (1899).
b) (†) om träd o. d.: utveckla knoppar, skjuta skott; äv. om (grodd)knopp o. d.: svälla; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: ansvällning. Då Björken börjar mälta och små blad visa sig. VetAH 1785, s. 235. Ympqvistar böra ej afskäras förr, än man märker en liten mältning eller svällning hos ögat. Lundström Trädg. 1: 140 (1831). Eneroth Pom. 2: 360 (1866). Dalin Synon. 333 (1870).
c) (enst., †) om potatis: gro. Alm(Sthm) 1783, s. 44.
Ssgr (i allm. till 1, företrädesvis i fackspr., i sht brygg. o. brännvinsbr.): A: MÄLT-BOD. (mält- 1758 osv. mälte- 15241648) [fsv. mältebodh] (om ä. förh.) jfr -hus. OPetri Tb. 20 (1524; uppl. 1929). 2VittAH 2: 300 (1787, 1791; om förh. 1491).
-BOTTEN. torklave i kölna o. d. BoupptSthm 21/10 1681. UtsädT 1906, s. 166.
(4) -FRI. om säd: som icke är grodd. TLev. 1906, nr 16, s. 1.
-GOLV. [fsv. mältegolf, mältogolf] golv varpå säden utlägges till mältning. Ahlman (1872). 2NF 4: 430 (1905).
-HUS. (mält- 1662 osv. mälte- 15291753) [fsv. mältehus] (om ä. förh.) hus inrättat för beredning av malt, kölna, mälteri. HdlHelgLekGille 3: 110 (1529). G1R 23: 360 (1552). SvKulturb. 5—6: 146 (1930; om förh. 1712).
Ssg (om ä. förh.): mälthus-dräng. dräng anställd ss. mältare, mälteriarbetare. Möller (1790). DA 1808, nr 27, Bih. s. 3. —
-KAMMARE. (mält- 1804 osv. mälte- 1932) (om ä. förh.) mindre rum inrättat för beredning av malt. Wikforss 2: 105 (1804). Västerb. 1932, s. 75 (om förh. 1740).
-KAR. (mält- 1790 osv. mälte- 1841) kar avsett för blötläggning av säd före groningen, stöpkar. Möller (1790).
-KORN. (†) korn (se d. o. 4) avsett att användas till malt, maltkorn. Lind (1738). Heinrich (1828).
-KVARN. (†) maltkross. Björkman (1889).
-LAVE, förr äv. -LAGE. (mält- 1660 osv. mältan- 1915. mälte- 1643c. 1750. mältes- 16471660) [fsv. mältelave] (förr) lave varpå maltet utlades till torkning; jfr -golv. VDP 1643, s. 351. FolklEtnSt. 4: 24 (1931).
-OLLA. (†) = -lave. VDAkt. 1749, Syneprot. F III 7. QLm. 2: 58 (1833).
-PLÅT. plåt varpå maltet utlägges till torkning. Kiellberg KonstnHandtv. Brygg. 5 (1753).
-RODER. (i sht förr) maltroder. RedNordM 1929, s. 14.
-RUM, n. rum inrättat för beredning av malt. ÅgerupArk. 1758, Syneprot.
-VÄRK, n. (†) mälteri. PT 1758, nr 61, s. 4.
B (†): MÄLTAN-LAVE, se A.
C (†): MÄLTE-BADSTUGA. mälthus, kölna. VDAkt. 1702, nr 282.
-BOD, -HUS, -KAMMARE, -KAR, -LAGE, -LAVE, se A.
-LÖN. avgift l. lön för mältning. VLBibl. 1792, fol. 136.
-PÖRTE. (mindre) mälthus, kölna. BtÅboH I. 7: 59 (1635).
-STUGA l. -STUVA, f. [fsv. mältestugha] mältrum. VadaPrästgInvent. 1625. jfr: Man arbetar 1540 på .. ”pörtet” med sin mältestufva. MeddSlöjdF 1896, s. 9.
D (†): MÄLTES-LAVE, se A.
E: MÄLTNINGS-DUGLIGHET~200 l. ~102. (säds) duglighet att användas till malt. UtsädT 1895, s. 231.
(4) -GRAD, r. om graden av de förändringar som grodd spannmål undergått. 3NF 23: 215 (1937).
-LAVE. (†) = mält-lave. Tidström Resa 24 (1756).
-PROCESS. AHB 26: 4 (1869).
Avledn. (till 1): MÄLTARE, m.||(ig.). [fsv. meltere (SthmSkotteb. 1: 215); jfr t. malzer, mälzer] person som (yrkesmässigt) sysslar med beredning av malt. Erik mæltare. AntT XVI. 1: 11 (1540). PT 1898, nr 277, s. 3.
Ssg: mältar(e)-lön. (numera bl. tillf.) avgift l. lön för mältning; en mältares lön. BoupptSthm 10/11 1668.
MÄLTE, MÄLTERI, se d. o.
MÄLTERSKA, f. (mälter- 15391792. mältir- 1539) (i sht förr) kvinnlig mältare. AntT XVI. 1: 4 (1539). VLBibl. 1792, fol. 136.

 

Spalt M 1922 band 17, 1945

Webbansvarig