Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MONSTER mon4ster, stundom 32, sbst.1, n.; best. -tret; pl. = l. -trer; pl. best. -tren l. -terna; l. MONSTRUM mon4strum, n.; best. -tret; pl. -trer l. -tra.
Ordformer
(monster 1734 osv. monstrum 1648 osv.)
Etymologi
[jfr t. monstrum, monster, eng. monster, fr. monstre; av lat. monstrum, eg.: varning l. järtecken från gudarna, till monere, påminna, mana (se MANA, v.1). — Jfr MONSTRERA, MONSTRUÖS]
om varelse av i hög grad onaturlig skapnad l. storlek, vidunder.
a) om i mytologi l. folktro uppträdande djurväsen med skräckinjagande utseende l. storlek, odjur; äv. bildl. (En själ som hänger sig åt köttets lust vore som) itt grufweligit monstrum och spökie .., fwlare och grufweligare än Diefwulen sielff. Muræus Arndt 3: 31 (1648). Adlerbeth Æn. 145 (1804). Skorstensrika sotgrå sockerbruk / som mörka monster ligga tätt på huk. Österling ÅrVis. 91 (1907).
b) allmännare, om ngn l. ngt som har yttre l. inre egenskaper som i synnerligen hög grad avvika från det normala l. som äro avskräckande l. onaturliga o. inge motvilja; missfoster; omänniska resp. oting; ss. förled i ssgr i sht om ngt ofantligt stort. — särsk.
α) om person l. djur. Lagerbring HistLit. 257 (1748). Det monstrum af fulhet, som tjenstgjorde som stallknekt. Benedictsson Peng. 226 (1885). Hvilket monster till mor som vill sätta sina barn på barnhuset! Strindberg Utop. 99 (1885). Dessa ludna monster. Wilhelm Dvärg. 148 (1922; om gorillor).
β) om föremål, förhållande o. d. CAAgardh (1831) hos Berzelius Brev 10: 45. Svenska paviljongen (i Paris) är ett konstlöst monster. Form 1937, Omsl. s. 72.
Ssgr (till b; föga br.): MONSTER-KONSERT. [jfr t. monsterkonzert] jättekonsert. Dalin (1871). 2NF 27: 1023 (1918).
-KÖR, r. jättekör. Wegelius MusH 240 (1892). OrdförtSvSpr. (1916).
-STOR. jättestor. Hemberg Kola 160 (1902).

 

Spalt M 1321 band 17, 1945

Webbansvarig