Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MATA, f.; best. -an.
Ordformer
(i oblik form matu)
Etymologi
[fsv. mata, f., isl. mata; avledn. av MAT, sbst.2]
(†) matvaror erlagda ss. utskyld. HH XI. 1: 65 (1530). Um then mathu, som är fläsk, smör, vij tig befalthe att lathe komme till Jöneköpingh, och thu begärer vethe, hvicken same mathu upbäre skall. G1R 20: 24 (1549). Tesse Tuå mine gårder .. liggiendes för tolff öris land iord .. Rente korn nyie pund, tu pund matu, oc tolff öre peninger. Johansson Noraskog 2: 293 (i handl. fr. 1558). UpplFmT 41: Bil. 3, s. 30 (1927; efter handl. fr. 1539).
Ssgr (†): A: MATA-FLÄSK, -PÄNNINGAR, se B.
B: MATU-FLÄSK. (mata- 1530. matu- 15391540) HH XI. 1: 30 (1530). Almquist CivLokalförv. 3: 156 (i handl. fr. 1540).
-KORN. [fsv. matukorn] säd som levererades ss. utskyld. HH XI. 1: 60 (1530). Almquist CivLokalförv. 2: 247 (cit. fr. 1539).
-PÄNNINGAR, pl. (mata- 1927. matu- 15301919) pänningar som erlades i st. f. i matvaror erlagda utskylder. HH XI. 1: 60 (1530). Almquist CivLokalförv. 2: 247 (cit. fr. 1539). Mata-penningar, korn-, smör utgörs ock nu efter jordetal. UpplFmT 41: Bil. 3, s. 30 (1927; efter handl. fr. 1539).
-SMÖR. HH XI. 1: 67 (1530). Almquist CivLokalförv. 3: 156 (i handl. fr. 1540).

 

Spalt M 475 band 17, 1943

Webbansvarig