Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LEGA le3ga2, sbst.2, förr äv. LEJA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HSH 39: 166 (1599) osv.) ((†) -er G1R 1: 255 (1524), Messenius Sign. 39 (1612)).
Ordformer
(le(e)g(h)- 1521 (: legefolk) osv. legg- 1528 (: bodha leggo). lej- (ledj-, legi-, lei(j)-, ley-, läy-) 15381853. lig- 1527 (: ligeffolke). läg- 1602 (: lägehion)1842 (: lägotjenaren). -o, oblik form, 15271851 -o, nominativ 16681729. legz, gen. sg. (i uttr. till legs, se 1 b β) 1655)
Etymologi
[fsv. legha; jfr d. leie, isl. leiga, nor. leie; till stammen i LEJA, v.2 Formerna med -j- bero på anslutning till LEJA, v.2 Formen legz i uttr. till legs (se 1 b β) beror på anslutning till sådana uttr. som till köps l. till låns]
1) i sht jur. förhållandet att ngn mot ersättning i pänningar l. varor betingar sig av en annan att denne på viss tid överlåter egendom till hans nyttjande (”saklega”) l. ställer sin arbetskraft till hans förfogande (”tjänstelega”); lejande; legoavtal; hyra (se HYRA, sbst.2 1).
a) i fråga om egendom; jfr ARRENDE, AVRAD, HYRA, sbst.2 1 a. SkrGbgJub. 6: 238 (1591). Antingen .. (vissa ägor) genom köp, byte, skipte eller lego lagligen besittes. LandtmFörordn. 57 (1765; efter handl. fr. 1690). Konungens .. Förordning, på hvad sätt med Städsel och Lego af jord på Landet hädanefter förhållas bör. Rosenblad PVetA 1807, s. 16. När Grufveägare sjelf saknade nödigt strömfall till inrättande af Smältverk, och således nödgades genom lego eller köp förskaffa sig sådant af andra jordägare. Bonsdorff Kam. 248 (1833). En .. tidsenlig lagstiftning angående lega af jord på landet. BtRiksdP 1902, Saml. 1. II. 1: nr 15, s. 1. Lega och furagering av hästar. MilKal. 1919, s. 207. Hernberg Rättsh. 205 (1922). — jfr HÄST-, JORD-LEGA. — särsk.
α) (†) i fråga om jord, fast egendom, vissa föremål o. d., i uttr. sätta (ngt) l. till l. under lego l. upplåta (ngt) på lego, upplåta nyttjanderätten till (ngt) gm legoavtal; taga (ngt) på lega l. l. till lego, hava (ngt) i l. till l. innehava (ngt) på lego, mottaga resp. innehava (ngt) gm legoavtal; äv. gå på lego, om jord: bortarrenderas. Om hwn (dvs. viss landjord) paa legw gånga skall. G1R 4: 11 (1527). Ther[is] huss sattis vpå lego. 2SthmTb. 2: 185 (1552). Then Bode han haff(ue)r hafft vdaff Staden i lego. SthmTb. 18/5 1573. De 18. Rijkzd(ale)r som han hafwer hafdt till lego aff honom. ÅngermDomb. 20/8 1646, fol. 23. Förmyndarna skola .. tädh fasta till lego sätia. HSH 31: 76 (1661). (Jordägare) som föryttrar den jord han under lego satt, innan legostämman är ute. Abrahamsson 391 (1726). Leger man ut, eller til lego tager, gods och gårdar med vilkor (så osv.). JB 16: 6 (Lag 1734). Taga ett hus på lega. Schultze Ordb. 2724 (c. 1755). (Personer) som på lego innehade andras jord. Nordström Samh. 1: 123 (1839). Vill jordägare åt annan på lego upplåta mossar, kärr (osv.). SPF 1851, s. 116.
β) (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) landt. i fråga om boskap (i sht kor), i sådana uttr. som hava (boskap) på lega (förr äv. lego), mottaga (boskap) i l. till lega (förr äv. lego), hava resp. mottaga ss. legoboskap; förr äv. i uttr. vara ute på lego, om boskap: vara ute ss. legoboskap. 5 oxser äre vthe på lege. VgFmT I. 8—9: 84 (1554). NorrlS 1—6: 89 (1793: hafva .. på lega). Man mottog .. (i Härjedalen) ibland främmande kor i lega. TurÅ 1931, s. 105.
γ) (†) i det allittererande uttr. (göra ngt med l. utan) lov och (eller) lego, (göra ngt med resp. utan) tillåtelse o. (eller) legoavtal. UpplDomb. 2: 76 (1579). HammarkDomb. 22/5 1627. (Han) hafuer vtan Loff och Legho. gilrat på annerssmahns skogh. ÅngermDomb. 19/6 1639, fol. 144.
b) i fråga om arbetskraft; numera företrädesvis i sådana uttr. som vidtaga l. åstadkomma lega, vidtaga l. åstadkomma åtgärder för ett arbetes utförande medelst lejd arbetskraft; förr äv. i sådana uttr. som gånga (till) lego, taga anställning ss. legohjon, antaga (ngn) på lego, anställa (ngn) ss. legohjon. Att hon .. schulle .. innan jwll lego gånga. BtÅboH I. 9: 212 (1637). En pijgha .., som icke hafwer welat till lego gånga. ÅngermDomb. 3/9 1646, fol. 34. De .. på lego antagne frie tjenare. Nordström Samh. 2: 43 (1840). Anskaffandet af arbetare kan, då slafveriet ej längre existerar, blott ske genom lega. EkonS 1: 233 (1891). SFS 1905, nr 34, s. 5. Väghållningsskyldige .. anmodas att .. verkställa sladdning av vägarne .., vid påföljd att lega vidtages. Norrskensfl. 1927, nr 162, s. 2. — jfr ARBETS-LEGA. — särsk.
α) (förr) mil. o. sjömil. i fråga om värvning av knektar o. båtsmän; vanl. i uttr. taga lega (förr äv. lego), (gm legoavtal) taga anställning som knekt l. båtsman, taga värvning. Schmedeman Just. 908 (1685). (Några ynglingar) foro bort .. at taga lega så snart de dertil blefvo fullvuxne. Polhem Invent. 45 (1729). KrigVAT 1843, s. 123.
β) (enst., †) i uttr. få ngn till legs, lyckas få ngn till legokarl (se LEGO-KARL 2). EkenäsDomb. 1: 199 (1655).
2) ersättning i pänningar l. varor som ngn betingar sig av en annan för att han på viss tid överlåter egendom till dennes nyttjande l. ställer sin arbetskraft till dennes förfogande; arrende (se d. o. 2); hyra (se HYRA, sbst.2 2); lön; utom i a slutet samt b γ numera bl. arkaiserande l. i fackspr., i sht jur.
a) i fråga om egendom. G1R 4: 11 (1527). Then som skall ther boo .. han måste hwar dagh giffwa i lägo en gyllen. Bolinus Dagb. 26 (1667). Aftal, hvarigenom jord upplåtes till brukande mot lega. SFS 1907, nr 36, s. 3. Melin VikSaga 25 (1910; arkaiserande). Lägsta legan för skjuts med motorfordon bestämmes genom underbud (osv.). SFS 1924, s. 644. Därs. 1925, s. 590 (för kolonat). (†) Jag bor här för lega. Schultze Ordb. 2724 (c. 1755). — jfr BOD-, BÅT-, BÄLGA-, FLOTTNINGS-, GRUND-, GÅRDS-, GÄST-, HUS-, HÄST-, JAKT-, JORD-, KO-, MASUGNS-, SKJUTS-, ÅKER-LEGA m. fl. — särsk. (förr) landt. i uttr. som beteckna att ngn mot ersättning tager emot svin att beta i ollonskog. Lagförsl. 190 (c. 1609). Äger (någon) .. ej sielf så många swin, som han på sin del (i ollonskog) föda kan; stånde honom fritt andras swin för lego intaga. BB 12: 1 (Lag 1734).
b) i fråga om tjänstelega. JönkTb. 135 (1538). Äska skäligh .. legho aff them, som theras tienst och arbete behöffwa. L. Paulinus Gothus MonPac. 768 (1628). Börk Darius 195 (1688). Att höra Hushållare klaga .. öfver .. (tjänstefolks) dyra lega. LBÄ 32: 51 (1799). Nämnden äger .. (i vissa fall) rätt att .. låta verkställa arbetet .. på den skyldiges bekostnad mot lega (dvs. att på den skyldiges bekostnad leja arbetskraft). Wirgin Häls. 1: 38 (1931). — jfr ARBETS-, DAGS-, FORSLE-, TJÄNSTE-, TJÄNSTEHJONS-LEGA m. fl. — särsk.
α) (†) sjöt. (sjöfolks) avlöning, hyra (se HYRA, sbst.2 2 b). Slår någor aff Skipsfolcket sin Skipare, miste allan Lego. Siöl. 1667, Skipm. 21.
β) (†) i uttr. (utföra l. låta utföra o. d.) för lego, med lejd arbetskraft. SmålHembygdsb. 4: 50 (1745). Wingård Minn. 3: 37 (1846). — särsk. i sådana uttr. som smida, såga o. d. för lego, mottaga obearbetat material o. mot överenskommen ersättning (lega) bearbeta (smida, såga osv.) det för beställarens räkning; jfr LEGO-BLÅSARE, -FÄRGNING, -SMIDE, -SÅG. The .. kopperslagere som hwarcken köpe eller sälie kopper, vthan smidhe för leghe. G1R 17: 163 (1545). LandtmFörordn. 138 (1734).
γ) (förr) kam., mil. visst pänningbelopp som knekt l. båtsman erhöll vid inträdet i tjänsten, knektlega, båtsmanslega. Allmogen i .. (ett visst härad lovade) at icke högre lego gifwa eller tilsäja sin Kneckt, än 100 Dal. Kopparmynt. LMil. 2: 27 (1686). Stiernman Com. 5: 127 (1690; i fråga om båtsman). Soldat eller båtsman eger att från roten få: lega .., årslön samt torp. Juhlin-Dannfelt 335 (1886). Det genom kontrakt antagna manskapet erhåller 50 kr. i lega. Wrangel SvFlBok 282 (1898). Tingsten o. Hasselrot 17 (1902). — jfr BÅTSMANS-, HUVUD-, KNEKT-, SOLDAT-LEGA.
c) (†) i allmännare anv., övergående i bet.: ersättning i allm., betalning, vederlag, godtgörelse; dusör; äv. i uttr. taga lega l. legor (av ngn), begära (tillfällig) ersättning (av ngn), ”ta betalt”; äv. i uttr. förtjäna stora legor, ha gjort sig förtjänt av stor lön. At .. (fogdarna) icke tagha leger .. for landzkööp, embitzmen oc lössekarla. G1R 1: 255 (1524). Jtem tåg hann leijå aff åss: fijsk 1 1/2 wåg, wtaff hwar Renne. HFinLappm. 4: 35 (1576). Är thet som tu säger: / Tu haar förtiänt stora legher. Messenius Sign. 39 (1612). Besökes någon i Siuukdom (av prästen) uthan läga? Kempe Proberugn 52 (1664). 2VittAH 19: 29 (1836, 1850). — jfr FOSTER-LEGA.
3) [jfr sv. dial. (Jämtl.) lega, ränta] (†) avkastning (på viss tid) av en utlånad pänningsumma; ränta. HH XIII. 1: 17 (1562; bet. oviss). Karin förmennthe att wille haffua legio för sinne penni[n]g[ier]. SkrGbgJub. 6: 153 (1589). (Han) hafuer .. opburit i Legha aff huar dall(e)r om åhret, 3 örre pening. ÅngermDomb. 17/6 1636, fol. 109. Bergstedt Clément PolEkon. 314 (1868).
Ssgr: A: LEG- (LEJ-), se LEJA, v.2 ssgr.
B (†): LEGA-DRÄNG, -FOLK, -GOSSE, -HJON, -PIGA, se D.
C (†): LEGE-BRÄDER, -DAGSVÄRKE, -DRÄNG, -FLICKA, -FOLK, -HERDE, -HJON, -HUS, -HÄST, -JORD, se D.
(1 b) -JÄNTA. legoflicka. UppsDP 10/11 1596. ÅngermDomb. 8/7 1635, fol. 91. —
-KARL, -KNEKT, -KO, -KONA, -KVINNA, -MÅL, -OXE, -PASS, -PIGA, -POJKE, -PÄNNING, -STÄDJA, se D.
(1 a) -VÄRK, n. kronan tillhörig fiskebyggnad som utarrenderades. Almquist CivLokalförv. 3: 181 (i handl. fr. 1544).
D: (1 a) LEGO-AVGIFT~02 l. ~20. i sht jur. vederlag som legogivare enl. legoavtal är berättigad att erhålla av legotagare. Frey 1841, s. 193. SFS 1921, s. 810. Thulin Mant. 2: 55 (1935).
(1) -AVTAL~02 l. ~20. jur. dels till 1 a, om avtal varigm ngn upplåter nyttjanderätten till viss(a) sak(er) (”saklega”; jfr ARRENDE, HYRA, sbst.2 1), dels till 1 b, om avtal varigm ngn åtager sig vissa tjänsteprestationer (”tjänstelega”). Nordström Samh. 2: 662 (1840). SFS 1867, nr 67, s. 1. Björling CivR 115 (1907).
(jfr 2 b β slutet) -BLÅSARE. (förr) hyttk. person som för annans räkning åtagit sig att framställa järn gm blästersmide (varvid beställaren tillhandahöll l. bekostade materialet). Lagerbring 1Hist. 3: 319 (1776).
-BONDE. [sannol. bildat i anslutning till LEGO-KNEKT] (förr) mil. bonde som (tillsammans med ett antal andra bönder) åtagit sig att underhålla en legoknekt (i bet. 1). LMil. 2: 58 (1686). Därs. 3: 496 (1694).
(1 a) -BOSKAP. (förr) boskap som ägaren mot visst vederlag lämnade ”på foder”. LReg. 134 (1620). HdlÅgerupArk. 26/8 1777.
-BRÄDER, pl. (lege-) (förr) bräder som sågats på legosåg; jfr LEGA, sbst.2 2 b β slutet. FoF 1914, s. 19.
(1) -DAGSVÄRKE~020. (lege- 1807. lego- 17881872) (förr) jur. dagsvärke utfört av person stadd gm legoavtal. Wallquist EcclSaml. 1—4: 146 (1788). Smedman Kont. 4: 39 (1872).
(1 b) -DRÄNG. (lega- 1528c. 1620. lege- 15231681. lego- 1526 osv.) [fsv. legho dränger] (numera bl. i fråga om ä. förh. o. i bibliskt spr.) jfr -HJON. G1R 1: 153 (1523). Joh. 10: 13 (NT 1526). En god Lege dreng skal haffua om åhret 4 par skoor. Skråordn. 335 (1574). Stiernman Com. 1: 253 (1576). Odhner G3 1: 422 (1885; om förh. 1775). särsk. i bildl. anv., om person som är ngn (l. ngt) (blindt) undergiven l. som är ngns (l. ngts) ”träl” l. som försvurit sig åt ngn (l. ngt), lejt ”värktyg”; vanl. med klandrande innebörd. En Yngling .. / .. blijr mäd Lijfw’ ok Siäl / Här wällusts Legodräng seen äwigh Satans Träl. Lucidor (SVS) 366 (1674). Legodrängar i utländsk sold, som agiterade bland (svenskbyborna). SvD(A) 1933, nr 96, s. 4.
Ssgr (förr): legodrängs-lön. (-dränge-) GripshR 1539, s. 5.
-skatt. kam. erlagd (avsedd att erläggas) av legodräng. Linde Kam. 144 (1867; i fråga om ä. förh.).
(1 b) -FLICKA, f. (lege- 1630. lego- 16511652) (†) jfr -HJON. ÅngermDomb. 24/11 1630, fol. 38. GullbgDomb. 25/2 1652.
-FOLK. (lega- 1525. lege- 15211686. lego- 1525 osv.) [fsv. legho folk]
1) (förr) till 1 b; jfr -HJON. G1R 1: 5 (1521). (Vi) annamme våre trogne undersåter, som bygge och boo uti Öregrund, theres hustruer, barn, legefolk, godz, .. uti vår konglige hegn. Därs. 24: 478 (1554). När männerna (i Släp) fara till sjöss, sitta qvinnorna hemma och sköta jorden med legofolk. Barchæus LandthHall. 15 (1773). Heckscher SvEkonH 1: 174 (1935).
2) legoknektar; jfr LEGA, sbst.2 1 b α. G1R 24: 11 (1553). Larsson SvHFolksk. 66 (1898).
Ssgr (till -FOLK 1): legofolks-kontribution. (förr) kam. (tillfällig) skatt som pålades tjänstefolk. RARP 14: 178 (1683). Arnell Stadsl. 224 (1730; efter handl. fr. 1681).
-ordning. (†) förordning rörande tjänstefolk. RP 5: 209 (1635). RARP 9: 135 (1664).
(jfr 2 b β slutet) -FÄRGNING. (förr) Sahlin SkånFärg. 62 (1928).
(1 a) -FÖREMÅL~102, äv. ~200. jur. sak som är föremål för legoavtal. Hernberg Rättsh. 526 (1922).
(jfr 1 a) -FÖRHÅLLANDE. jur. om det inbördes förhållandet mellan parterna vid legoavtal. LAHT 1892, s. 104. Kallenberg CivPr. 883 (1924).
(1 a) -GIVARE. jur. person som vid saklega upplåter nyttjanderätten till ngt åt ngn; motsatt: legotagare; jfr -MAN 1. NF 9: 997 (1885). Björling CivR 115 (1907). särsk. (företrädesvis i Finl.) i fråga om jordlega: jordägare (som utarrenderar jord). LAHT 1902, s. 32. FFS 1924, s. 39.
(1 b) -GOSSE. (lega- 1595. lego- 15941716) (†) jfr -HJON. Rääf Ydre 3: 392 (i handl. fr. 1594). VRP 1716, s. 191.
(jfr 1 b) -HERDE. (lege- 15931699. lego- 15551878) särsk. [efter Joh. 10: 12 f.] (i sht i religiöst spr., numera föga br.) om person (i sht prästman) som missköter ett honom anförtrott värv (eg. om en lejd fårherde som vid fara överger de får han skall vakta). LPetri 2Post. 44 a (1555). En sådan Pastor, som aldeles har öfwergifwet sin hiord, dän där mehr kan kallas en Legoherde än en Kyrckioherde. VDAkt. 1697, nr 500. Rudin 1Evigh. 1: 66 (1870, 1878).
(1 b) -HJON. (lega- 1525. lege- 15221719. lego- c. 1635 osv.) [fsv. legho hion] (förr) (enl. legohjonsstadga, legoavtal l. dyl.) lagstadd tjänare, legodräng, legopiga; jfr TJÄNSTE-HJON. G1R 1: 39 (1522). Legohion må man ej städja, utan emellan Larsmesso och Michelsmesso dag. HB 14: 1 (Lag 1734). Flodström SvFolk 465 (1918). särsk. (numera föga br.) i bildl. anv.; jfr -DRÄNG slutet. (Fägringen är) Wällustens Leije-Hion. Warnmark Epigr. F 1 b (1688). 2SAH 56: 224 (1879).
Ssgr (förr): legohjons-avtal. Schauman o. Christierson Gide 3 (1897).
-stadga, r. l. f. legostadga. PH 2: 1582 (1739).
(1 a) -HUS. (lege- 15811582. lego- 15761797) (†) hyreshus. TullbSthm 1576. The, som inge eigne hus hafwe, uthan sittie i lego hus. RA I. 4: 731 (1598). LdVSkr. 1797, s. 344.
(jfr 1 b) -HÄR, r. l. m. (förr) mil. bestående av legotrupper. UB 6: 40 (1874).
(1 a) -HÄST. (lege- 15691639. lego- 16491846) (†) skjutshäst, ”hyrhäst”. Schmedeman Just. 55 (1569). Meurman (1846).
(1 a) -JORD. (lege- 1543. lego- 1935) (föga br.) arrendejord. NorrlS 1—6: 131 (1543). Smeds Malaxb. 354 (1935).
(1 b) -KARL. (lege- 16231683. lego- 1680 osv.) [fsv. legho karl] (förr) jfr -DRÄNG. ConsAcAboP 1: 594 (1654). särsk.
a) (†) bildl.; jfr -HERDE slutet. De .. egennyttiga Legokarlar, .. som här på jorden få sin lön. Borg Luther 2: 353 (1753).
b) mil. knekt l. båtsman som tagit lega (o. underhölls av en rote); äv. om knekt l. båtsman som enskild person lejt att göra krigstjänst i hans ställe. Mönsterrulla 28/5 1623, s. 61 a. LMil. 1: 445 (1684). Om legokarls inställande vid mönstring åligge det beväringsskyldig att sjelf föranstalta. SFS 1860, nr 42, s. 6. 2SvKulturb. 7—8: 169 (1937; om förh. 1721).
c) (i fråga om ä., i sht utländska förh.) = -KNEKT slutet. Sam tiden 1872, s. 106. Nyblom Hum. 148 (1874).
(1 b) -KNEKT. (lege- 1685. lego- 1657 osv.) mil. (förr) jfr -KARL 2. Stiernman Riksd. 1268 (1657). LMil. 1: 502 (1685). särsk. (i fråga om ä., i sht utländska förh.): soldat som tagit värvning i legotrupp. Geijer I. 1: 84 (1818). Under hugenottkrigen i Frankrike användes å ömse sidor tyska legoknektar. Alm VapnH 56 (1927). särsk. (i vitter stil) bildl. Fryxell Ber. 14: 78 (1846). Pressen i sin helhet var icke längre en legoknekt, som sålde sig för bröd. Beckman Amer. 2: 115 (1883).
(1 a) -KO. (lege- 1599. lego- 1777 osv.) (förr) jfr -BOSKAP. GullbgDomb. 6/6 1599. HdlÅgerupArk. 26/8 1777.
(1 b) -KONA. (lege- 15471560. lego- 15261787) [fsv. legho kona] (†) legokvinna. G1R 3: 244 (1526). Schröderheim PVetA 1787, s. 9.
(1) -KONTRAKT. (utom i fråga om ä. förh. numera bl. i Finl.) (i skriftlig handling avfattat) legoavtal; äv. konkret, om dylik handling. Frey 1841, s. 194. Rättsförhållandet mellan husbonde och tjenstehjon uppkommer alltid genom ett legocontract. Schrevelius CivR 3: 171 (1849). FFS 1919, nr 61, s. 2. särsk. (förr) mil. om dylik handling rörande anställning av legosoldat, knektkontrakt (se d. o. 2). KrigVAT 1845, s. 402. SFS 1871, nr 65, s. 1.
(1 b) -KVINNA. (lege- 1539. lego- 16461934) [fsv. legho qvinna] (förr) jfr -HJON. GripshR 1539. Cederlöf FinlPrästEkon. 196 (1934).
(1 b) -LÖN. (förr) ersättning som legotagare var berättigad att erhålla av legogivare. HovförtärSthm 1593 D, s. 80. Schmedeman Just. 385 (1664).
-LÖS. särsk. (†) till 1 b, om person (av lägre samhällsklass): som icke innehar ngn tjänst (utan driver sysslolös omkring). Hwilken som sedan finnes legolös, .. skal effter Lagh straffat blifwa. SthmStadsord. 1: 18 (1627). Arnell Stadsl. 437 (1730; efter handl. fr. 1691).
-MAN ~man2. [fsv. legho man] jur.
1) (†) till 1 a, = -GIVARE. Abrahamsson 556 (1726).
2) (förr) till 1 b; jfr -DRÄNG. Den tjenare eller legoman som dräper sin husbonde, .. har brutit edsöret. Schlyter JurAfh. 1: 103 (1836). Cederlöf FinlPrästEkon. 258 (1934).
-MÅL. (lege- 1731. lego- 1527) [fsv. legho mal]
1) (†) legoavtal; jfr LEGA, sbst.2 1; särsk.
a) till 1 a, i fråga om saklega. G1R 4: 35 (1527). Medh Martino sadhe han sigh inthet hafwa giordt något wist legomål. ConsAcAboP 2: 22 (1655).
b) [eg. utvidgad anv. av a] (enst.) om erbjudande av ersättning för tillfällig tjänst (som ngn gör ngn); anträffat bl. i pregnant bet.: (försök till) mutning. VgFmT I. 8—9: 120 (1579).
c) till 1 b α, i fråga om värvning av knektar; äv. i uttr. taga legomål, taga lega. HSH 39: 323 (1652). (De) nödgades .. bägge blifva knecktar, den ene för samma roote såsom lagskrifven, den andre tog legomåhl. VDAkt. 1710, nr 191. Fischerström 4: 135 (1792).
2) (förr) mil. handpänning till knekt som tagit lega; jfr LEGA, sbst.2 2 b β. VRP 1678, s. 216. Han skall (som soldat) hafva uthij Legomåhl Femtio daler Sölfvermönt. VDAkt. 1725, nr 276. Moberg Rask. 53 (1927).
(1 a) -NÄMND. (i Finl.) jur. kommunal nämnd med uppgift att granska o. fastställa avtal rörande lega av torp, landbolägenhet o. backstuguområde. FFS 1918, nr 135, s. 13. 2NF 35: 803 (1923).
(1 a) -OXE. (lege-) [fsv. legho oxe] (förr) jfr -BOSKAP. VgFmT I. 10: 93 (1586).
(1 b) -PASS. (lege- 1681. lego- 16811893) mil. o. sjömil. av vederbörlig myndighet godkänt skriftligt avtal varigm en till krigstjänst utskriven man (knekt, båtsman) för sig lejt en annan, icke krigstjänstskyldig man. LMil. 1: 88 (1681). Därs. 135. BtRStP 1850—51, I. 1: nr 27, s. 24. Att de så kallade Permissions- och Legopass-afgifter, hvilka erläggas af Båtsmän vid erhållande af permission eller legopass, må försvinna. SFS 1851, nr 31, s. 6.
Ssgr: legopass-avgift. (förr) PH 15: 52 (1791). SFS 1851, nr 31, s. 6.
-utgift. (†) legopassavgift. KrigVAT 1851, s. 69.
(1 b) -PIGA. (lega- 15281603. lege- 15231665. lego- 15541755) [fsv. legho pika] (förr) jfr -HJON. G1R 1: 153 (1523). När Legepijgan blijr Maatmoor, så blijr hon alt för drygh. Grubb 583 (1665).
(1 b) -POJKE. (lege- 1641. lego- 16511683) (förr) jfr -HJON. ÅngermDomb. 1641, fol. 167. —
-PÄNNING. (lege- 16311659. lego- 16421876) [fsv. legho pänninger]
1) jur.
a) (†) till 1 a: ersättning (hyra, arrende osv.) som lämnas till ägaren vid saklega. BoupptSthm 1684, s. 575 a, Bil. Biurman Brefst. 56 (1729).
b) (förr) till 1 b: handpänning som tjänstehjon erhöll gm legoavtal. ÅngermDomb. 1/12 1631, fol. 51. Hon haffuer tagit Lego peningh och icke vthstådt sin tiänst. Därs. 1647, s. 78.
2) (förr) kam. knektlega; båtsmanslega; jfr LEGA, sbst.2 1 b α. EkenäsDomb. 1: 249 (1659). RARP 14: 35 (1682). KrigVAT 1844, s. 581.
(1 a) -RÄTT, r. l. m. jur. rätt som tillkommer ngn gm avtal om saklega. BtRiksdP 1902, Saml. 1. II. 1: nr 15, s. 16. Menar ägaren, att arrendator .. förverkat legorätten, må (osv.). SFS 1912, s. 526. Minnesskr1734Lag 2: 208 (1934). 2) (förr) = -RÄTTIGHET. KrigVAT 1844, s. 581.
(1 b) -RÄTTIGHET~102 l. ~200. (förr) rättighet för enskild, till krigstjänst utskriven person att leja knekt i sitt ställe. KrigVAT 1854, s. 573.
-SATT, p. adj. [till uttr. sätta på lego (se LEGA, sbst.2 1 a α)] (†) om jord: utarrenderad. Abrahamsson 391 (1726).
(jfr 2 b β slutet) -SMIDE. (i sht förr) smide varvid arbetet utföres av en person (smed) som av en beställare mottager det material som skall bearbetas; särsk. i fråga om utsmidning av grova göt; jfr HALV-SMIDE.
(1 b) -SOLDAT. (förr) = -KNEKT 2. Fryxell Ber. 2: 94 (1826).
(jfr 1 b) -STADGA, r. l. f. (i fråga om förh. intill 1926) stadga som reglerade förhållandet mellan husbonde o. tjänstehjon (”legohjon”). Lego-Stadga För Husbönder och Tjenstehjon. (1805; titel). 1833 års Förslag till lag om upphävande av legostadgan .. den 23 november 1833. BtRiksdP 1926, I. 12: nr 183, s. 1. —
-STÄDJA, v. (lege- 1608. lego- 16111825) (†)
1) till 1 a: överlåta (ngt) gm legoavtal. Legostadd jord. Rabenius Kam. § 395 (1825).
2) till 1 b: städja (tjänstefolk) gm legoavtal; äv.: städja (ngn) ss. tjänstehjon (hos ngn) gm legoavtal. HammarkDomb. 27/1 1608. Järle Erichsson i Alnäs hafwer legostadt sin son Lars Jerlsson till tienst hoos Bäncht Pärsson i Flärke. ÅngermDomb. 1647, s. 133.
-STÄMMA, förr äv. -STÄMNA, r. l. f. [fsv. legho stämna]
1) (i ä. lagspr.) till 1 a: tid under vilken legoavtal (rörande saklega) gäller, arrendetid, hyrestid; stundom äv., i sht i uttr. köp bryter legostämma, närmande sig bet.: legoavtal (rörande arrende, hyra o. d.). FörarbSvLag 4: 221 (1695). Leger man gård eller hus i staden ..; svare .. til hyran för huset, så länge legostemnan räcker. JB 16: 11 (Lag 1734). Säljer man bort hemman å landet, eller hus och tomt i staden ..; tå bryter kjöp legostemna. Därs. 15. BtRiksdP 1867, Saml. 1. II. 1: nr 18, s. 3. Minnesskr1734Lag 1: 116 (1934).
2) (förr) till 1 b: (enl. legostadga bestämd) tjänstetid för legohjon (o. med dem likställda, ss. gesäller); (tjänstefolks o. med dem likställdas) tjänsteår; legoknekts tjänstetid. Stiernman Com. 3: 243 (1664). Posten 1769, s. 709 (för lärogossaro. gesäller). BL 16: 151 (1848; efter handl. fr. 1579). (Legoknekt skall) i fredstid tjena ut sin legostämma. TjReglArm. 1858, 1: 116. Under äldre tider understeg legostämman (tjänsteåret) det vanliga året med en vecka. BtRiksdP 1926, I. 12: nr 183, s. 34.
3) [utvecklat ur 2] (förr) tid då legoavtal (rörande tjänstelega) utgick. SthmStadsord. 1: 18 (1627). At legostämman måtte vara om påsk och eij om mickelsmässe. RARP 17: 296 (1714). EtnolStHammarstedt 161 (1921).
Ssg: legostämmo-tid. 1) (†) = -stämma 1. Järta 1: 242 (1832). 2) (förr) = -stämma 2. StadgTienstef. 1723, s. A 4 a. 3) (förr) = -stämma 3. DA 1771, nr 87, s. 2. FoF 1928, s. 153.
-SUMMA. särsk. (förr) kam. om lega åt legoknekt (i bet. 1); jfr LEGA, sbst.2 1 b α. HSH 35: 255 (1670). KrigVAT 1843, s. 126.
(jfr 1 b) -SVEN. [fsv. legho sven] särsk. [efter motsv. anv. av -DRÄNG o. -HERDE] (i vitter stil, numera bl. tillf.) om ”legodräng” (se d. o. slutet) o. ”legoherde”. KyrkohÅ 1910, s. 134 (1665). Sälj ej din och landets frid / fegt åt legosvenner snåla. Ling Tirf. 2: 54 (1836). Hagberg Shaksp. 3: 24 (1848).
(jfr 2 a slutet) -SVIN. (förr) VRP 1680, s. 33.
(jfr 2 b β slutet) -SÅG. (förr) motsatt: husbehovssåg, salusåg. CircBrBeskattn. 16/12 1818, s. A 3 b. SFS 1842, nr 8, s. 1.
(jfr 2 b β slutet) -SÅGA, -ning. (förr) jfr -SÅG. CircBrBeskattn. 16/12 1818, s. A 2 a. Vid Sågskattläggningar bör skiljas, om Sågen är anlagd till endast Legosågning, eller ock .. till Salusågning. Bonsdorff Kam. 429 (1833). RiksdRevStatsv. 1905, s. 647.
(jfr 1 a) -SÄNG. kam. säng å allmänt sjukhus för vilkens begagnande (jämte vård o. mat under vistelsen på sjukhuset) viss avgift skall erläggas; motsatt: frisäng; numera bl. i ssgn LEGOSÄNGS-AVGIFT. SPF 1859, s. 721.
Ssg: legosängs-avgift. kam. Bonsdorff Kam. 815 (1833). Sjövall o. Höjer 222 (1929).
(1 a) -TAGARE. jur. motsatt: legogivare. Abrahamsson 556 (1726). Then, som sin ägendom såledz til någon uthlegt, är skyldig, at til föresattan dag tilställa Legotagaren thet hyrde. Nehrman InlJurCiv. 332 (1729). SFS 1924, s. 654. särsk. (utom i fråga om ä. förh. numera företrädesvis i Finl.) i fråga om jordlega: arrendator. Frey 1841, s. 192. SvFinl. 1: 125 (1921). Minnesskr1734Lag 1: 265 (1934).
-TAGEN, p. adj. [till uttr. taga på lego (se LEGA, sbst.2 1 a α)] (i lagspr.) om fast egendom: arrenderad. Abrahamsson 557 (1726). NF 9: 998 (1885).
-TAGNING. [till uttr. taga lega (jfr LEGA, sbst.2 1 b α)] (förr) jur. i uttr. dubbel legotagning, om det förhållande att ngn låtit leja sig ss. knekt för två krigstjänstskyldigas räkning. SFS 1825, s. 353. Därs. 1883, nr 27, s. 3.
(1) -TID. jur. tid under vilken legoavtal gäller; numera bl. i fråga om saklega. Verelius 84 (1681; bet. oviss). FörarbSvLag 6: 146 (1723; vid tjänstelega). Vägrar arrendator eller hyresgäst att afflytta, då bestämd legotid är till ända. SFS 1907, nr 36, s. 40. Kallenberg CivPr. 1056 (1924).
(jfr 1 b) -TROPP. (förr) mil. = -TRUPP. SvTidskr. 1873, s. 490.
(jfr 1 b) -TRUPP. (förr) mil. trupp som mot vissa överenskomna förmåner tager tjänst hos främmande makt; vanl. i pl.; jfr -HÄR. LoW (1862). Tyska legotrupper. SvH 4: 26 (1904).
(1 a) -VEDERLAG~102 l. ~200. jur. vid saklega: vederlag som legotagare lämnar legogivare enl. legoavtal. FFS 1902, nr 19, s. 3. BtRiksdP 1902, Saml. 1. II. 1: nr 15, s. 6. FFS 1924, s. 549.
(1 a) -ÅR. vid saklega: legotid av ett år. BtRiksdP 1902, Saml. 1. II. 1: nr 15, s. 8.

 

Spalt L 452 band 15, 1939

Webbansvarig