Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LANKA laŋ3ka2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[av oviss härkomst]
(vard.) kortsp. kort av lägre valör än knekt; hacka (se HACKA, sbst.3 1). Weste (1807). Blanche Läk. 5 (1846). Folk, som inte kan skilja på lankor å målare. Engström 1Bok 47 (1905). Siwertz JoDr. 260 (1928).

 

Spalt L 268 band 15, 1939

Webbansvarig