Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LACK, sbst.5, oböjl.
Etymologi
[till LACK, adj.; jfr LÄCK, sbst.]
(†) förhållandet att ett fartyg o. d. är läck; läck, läcka; särsk. i uttr. l. taga lack, bliva läck. SthmTb. 15/11 1587. (Skeppet) hafwer af uthstånden Storm fått lack. HSH 30: 228 (1658). Fartyget tog lack. Faggot ÅmVetA 1744, s. 16.

 

Spalt L 19 band 15, 1939

Webbansvarig