Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONSILIUM konsi4lium, äv. 0302, sbst.2, n.; best. -iet ((†) -iumet RARP V. 1: 125 (1652), Sturzen-Becker 4: 57 (1862); i best. anv. utan slutartikel Messenius Christm. 214 (c. 1616), Berzelius Själfbiogr. 13 (c. 1845)); pl. -ier. Anm. I ä. tid förekom ordet stundom med lat. böjning. RF 1634, § 17 (: af dedt Consilio).
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -cil- c. 16161862. -sil- 15891931)
Etymologi
[jfr t. konsilium, ävensom eng. council, fr. conseil, av lat. consilium, överläggning, råd, rådsförsamling. — Jfr KONSELJ, KONSUL, KONSULENT]
1) (numera knappast br.) rådslag, rådplägning, överläggning; sammankomst för rådplägning. RARP 8: 184 (1660). Effter Richsens Rådh hafve in Senatu sig så starkt til tystheet bebundit och icke hafft Secreteraren inne vidh the consilierne. Därs. 9: 200 (1664). Sturzen-Becker 4: 57 (1862). — särsk. (†) om sammanträde i lärovärkskollegium (jfr 4 b). Berzelius Själfbiogr. 13 (c. 1845).
2) (†) råd. Therföre haffuer iagh thenna (filosofen) Panetij mening til at effterfölia, migh förretaghit och thette consilium och rådh .. schriffuit. Berchelt PestOrs. A 3 b (1589).
3) (†) (av rådplägande församling fattat) beslut. Messenius Christm. 214 (c. 1616). At .. man .. ett sådant consilium fattat hafver. HSH 8: 71 (1668).
4) (†) kollegium.
a) = KOLLEGIUM 1 b. Fem Consilier eller Collegier, Såsom äre Hoffrätten, Krigsrätten, Admiralitetet, Cantzelijt och Räckninge Cammaren. LReg. 193 (1635). Geijer SvFolkH 3: 75 (1836).
b) = KOLLEGIUM 1 c. Berzelius Själfbiogr. 13 (c. 1845).
Anm. Stundom användes det lat. uttr. consilium abeundi, anmodan att avgå; förr särsk. ss. benämning på en mildare form för relegation från universitet l. lärovärk. ConvLex. (1821). Dalin (1851).
Ssg (†): (2) KONSILII-VIS, adv. såsom l. i form av ett råd l. förslag. Dhe conditioner, som consilii-vijs skole sändas Kongl. M:t. RP 2: 147 (1632).

 

Spalt K 2151 band 14, 1937

Webbansvarig