Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KOKONG kokoŋ4 l. kå- l. kω- (kåkå´nng Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er (VetAH 1745, s. 265, osv.) ((†) cocons SvMerc. V. 4: 203 (1760), Berlin Farm. 1: 327 (1849)).
Ordformer
(kokon (cocon) 1745—1869. kokong (cocong) 1832 osv. kåkång 1852)
Etymologi
[liksom t. kokon, eng. cocoon, av fr. cocon, av nyprov. coucoun, äggskal, avledn. av prov. coca, skal o. d., nära besläktat med fr. coque, skal, kokong]
1) av fina, av sekret från vissa körtlar bildade trådar spunnen vävnad varmed larver av vissa insektarter före förpuppningen omgiva sig till skydd under puppstadiet, förpuppningshylsa, pupphylsa; i sht (o. urspr.) om silkesmaskens förpuppningshylsa; jfr SILKES-HUS. VetAH 1745, s. 265. Tomma kokonger av guldbaggen. Adlerz MyrLiv 54 (1913). Hela kokonger utföras ej, utan blott framställt råsilke eller mera förädlad vara. HandInd. 330 (1926). — jfr MYR-, PUPP-KOKONG.
2) zool. i utvidgad anv., om det om en förpuppningshylsa påminnande hölje varmed vissa djur omgiva sina ägg; ngn gg äv. om dylikt ägg med dess hölje. Forshæll OrgPharm. 81 (1836; om blodigelägg med hölje). I slutet av juni börja .. (blodiglarna) forma sina kokonger eller äggkapslar. 4Brehm 15: 407 (1931). — jfr BLODIGEL(S)-, ÄGG-KOKONG.
Ssgr (till 1): KOKONG-SPINNING. Adlerz Fjär. 14 (1905). —
-TRÅD. Fock 1Fys. 519 (1855). HantvB I. 2: 78 (1934).

 

Spalt K 1823 band 14, 1936

Webbansvarig