Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNÖPPLE, sbst.2, m. l. f.; pl. -ar (Schroderus Comenius 408 (1639)) l. -er (Schroderus Comenius 796 (1639)).
Ordformer
(knöpl- 1538—1640. knöppl- 1639)
Etymologi
[möjl. avledn. av KNYPPEL. — Jfr KNÖPPLE, sbst.1]
(†) klimp; äv.: liten kaka, pastill. (Lat.) Pastillus (sv.) knöple, clot som brukas j sodh. VarRerV 27 (1538). Schroderus Comenius 408 (1639).
Ssg: KNÖPPLE-KLOT. (†) piller. Linc. Fff 3 b (1640).

 

Spalt K 1760 band 14, 1936

Webbansvarig