Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KIL ɟi4l, sbst.3, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Ordformer
(kijhl 1660. kil 1736 osv.)
Etymologi
[sannol. av t. kiel (mht. kil), fjäder(pänna), skaft, rör m. m.; jfr nt. quiele, eng. quill, fjäder(pänna); av ovisst urspr.]
bärgv. å sugpump: sugrör. BlBergshV 1928, s. 227 (1660). Rinman (1788). Wetterdal Grufbr. 299 (1878). — jfr ANSTICK-KIL.
Ssgr (†): KIL-PUMP. pump försedd med ”kil”. NoraskogArk. 4: 74 (1677). Johansson Noraskog 3: 83 (i handl. fr. 1682). —
-RÖR. = KIL, sbst.3 VetAH 1741, s. 165. Rinman 2: 335 (1789). —
-STOCK. = KIL, sbst.3 NoraskogArk. 4: 63 (1667).

 

Spalt K 930 band 14, 1935

Webbansvarig