Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KICKA kik3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[av eng. kick, v., av okänt urspr.]
(vard.) sparka (ngn l. ngt) med foten; nästan bl. idrott. i fråga om fotboll: förflytta (bollen) gm en mindre spark; äv. allmännare, i uttr. kicka (fot)boll, spela fotboll; äv. abs. Uhrström SthmSkolpojksspr. 26 (1910). Wejdling Dell Grott. 248 (1914). Hur .. ute på rama ”bondvischan”, mer eller mindre primitiva målstänger resa sig, där pojkarna ”kicka” av hjärtans lust. DN(A) 1916, nr 218, s. 1. På kvällarna skulle man ju kicka boll eller gå på bio. Zetterström 2År 77 (1923). DN 14/2 1932, Söndagsbil. s. 6.
Särsk. förb.: KICKA IN10 4. (vard.) idrott. sparka in (bollen i mål). Lindman kickade in bollen (i mål) efter en hörnspark. SD(A) 1907, nr 135, s. 7.

 

Spalt K 914 band 14, 1935

Webbansvarig