Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KATET kate4t, r. (l. m.) ((†) n. Strindberg Utop. 11 (1885)); best. -en; pl. -er (Pfeiffer 61 (1837) osv.) ((†) -rar Rothstein Byggn. 328 (1857); ss. n. = (Strindberg Utop. 11 (1885))).
Ordformer
(förr äv. skrivet cat(h)- l. kath-. -ete 1805. -et 1837 osv.)
Etymologi
[jfr t. kathete, f., eng. cathetus, fr. cathète, f.; av lat. cathetus, f., av gr. κάϑετος, f. (eg. κάϑετος γραμμή), lodlinje, av καϑιέναι, sänka ned, av κατά, ned (se KATA-), o. ἱέναι, sätta i rörelse, sända, kasta m. m. Jfr KATETER, KATETOMETER]
geom. var särskild av de båda sidor som omgiva den räta vinkeln i en rätvinklig triangel (motsatt: hypotenusa); vanl. i pl.; förr äv. allmännare: linje som bildar en rät vinkel mot en annan, perpendikel. Kvadraten på hypotenusan är lika med summan av kvadraterna på kateterna. Cathete … En linie, som gör rät vinkel emot en annan. Sturtzenbecher 103 (1805). Lindelöf AnGeom. 41 (1864). Hedström o. Rendahl Alg. 147 (1915).

 

Spalt K 806 band 13, 1935

Webbansvarig