Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARBID karbi4d, r. ((†) n. GHT); best. -en (ss. n. -et); pl. (i bet. 1, om olika slag av karbid) -er.
Etymologi
[jfr t. karbid, eng. carbide; bildat till lat. carbo, kol (jfr KARBON-)]
1) kem. kemisk förening av kol o. annat grundämne. TT 1897, Allm. s. 308. JernkA 1906, s. 47. Bolin o. Gustaver KemGymn. 285 (1932). — jfr JÄRN-, KALCIUM-, MANGAN-KARBID.
2) [eg. speciell anv. av 1] kalciumkarbid (använd i sht för framställning av acetylengas). Ladda ett acetylengasvärk, en acetylenlampa med karbid. GHT 1898, nr 82 B, s. 2. VFl. 1905, s. 99. Så fort karbid kommer i beröring med vatten, utvecklar det acetylengas. Serner Birck 208 (1917). Starck Kemi 152 (1931).
Ssgr (i allm. till 2): KARBID-BELYSNING. belysning medelst acetylengas. TFogelqvist (1922) hos Andersson Skr. 1: XLI. —
-BRUK. (föga br.) = -FABRIK. TT 1899, K. s. 98.
-BRÄNNARE, r. l. m. brännare på karbidlampa; jfr BRÄNNARE 6. NDA(B) 1918, nr 116, s. 8.
(jfr 1) -KOL. (numera mindre br.) metall. kol som förekommer i järn i kemisk förening med detta. JernkA 1896, s. 203. TT 1901, K. s. 114. JernkA 1906, s. 190.
-KVÄVE. (numera mindre br.) landt. genom upphettning av kalciumkarbid tillsammans med kvävgas (luftkväve) framställt gödselmedel, kalkkväve. PT 1903, nr 243 A, s. 3. LAHT 1922, s. 346.
-LAMPA. (transportabel) lampa för belysning medelst acetylengas, bestående av ett slags litet acetylengasvärk av enkel konstruktion o. en enkel brännare. Hedin Bagdad 134 (1917). Tillverkningen af karbidlampor. SvD(A) 1917, nr 252 A, s. 7. Blomberg SkeppSkulda 9 (1923).
-LYKTA, r. l. f. jfr -LAMPA. SvD(A) 1917, nr 252 A, s. 7. Velocipedlyktor äro i regel karbidlyktor. 2NF 36: 926 (1924). TurÅ 1933, s. 189.
-UGN. tekn. elektrisk ugn för framställning av kalciumkarbid. TT 1899, Allm. s. 78.
-VÄRK, n. = -FABRIK. TT 1899, Allm. s. 132.

 

Spalt K 538 band 13, 1935

Webbansvarig