Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IRREGULERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr ä. eng. irregulate; av IN-, pref.2, o. REGULERA]
(†)
1) refl.: på ett mer l. mindre oregelbundet sätt förändra sig. I månan irregulerar och ombyter sigh dhes vp och nederstigande på een månat. RelCur. 16 (1682).
2) i p. pf. i adjektivisk anv.
a) oordnad, odisciplinerad. Vår öfver alt berömde krigzdisciplins anstött af sådane irregulerade processer till siös. OxBr. 10: 100 (1628; i fråga om av sv. flottans manskap företagen plundring av främmande fartyg).
b) oregelbunden. Trånga och irregulerade gator. KKD 8: 278 (1713).

 

Spalt I 1163 band 13, 1933

Webbansvarig