Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INTRESSE inträs3e2, n. (G1R 20: 116 (1549) osv.) ((†) r. l. m. l. f. SthmTb. 27/5 1594, Schotte NyköpElLärovH 3: 22 (i handl. fr. 1810)); best. -et; pl. -en (SthmStadsord. 2: 197 (1706) osv.) ((†) = (RARP 2: 116 (1634: interessen, pl. best.), Rålamb 13: 111 (1690), Lagerbring HistLit. 225 (1748)); -er Schmedeman Just. 466 (1666), Lagerbring (1780) i HTSkån. 4: 63. Anm. Vissa exempel på pl.-formen -er höra möjl. till sg. int(e)ress); förr äv. INTERESS l. INTRESS, n. (RARP 4: 209 (1649)) l. m. l. f. (OxBr. 11: 635 (1633), Därs. 649), l. INT(E)REST, n.?, l. (i bet. 4) INTERÊT, n.
Ordformer
(interess 16201651. int(h)er(r)esse (-sz-) 15401878. interest 1669. interêt 17831809. intres 16291633. intreser, pl. 1673. intresz 1647. intresse (-ässe) 1614 osv. jnttresth 1591)
Etymologi
[jfr t. interesse, ä. eng. interess, sbst., eng. interest, sbst., ä. fr. interest, fr. intérêt; av mlat. interesse, eg.: (ersättning för) skada, ränta, substantivering av lat. interesse, vara emellan, vara av vikt, medföra nytta l. skada, av inter, emellan (se INTER-) o. esse, vara (se ÄSSE); formen int(e)rest (eng. interest, fr. intérêt) torde utgå från en substantivering av mlat. interest, tredje personen pr. ind. sg. av interesse]
1) (numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) ränta (å utlånat kapital); äv. närmande sig l. övergående i bet.: räntefot. G1R 13: 125 (1540). J lika måtho skall Oloff Larssonn giffua Hindrich Jns i jnttresth för de 100 daler han haff[uer] hafftth honom jffron i 6 år, för huarth år 5 daler. SkrGbgJub. 6: 251 (1591). Capitalet skulle continue orört stå stilla och interesset derföre erlägges. RP 6: 66 (1636). Lagliga interesset var .. sex procent. Höpken 2: 677 (1771). Nyblom i 3SAH 5: 200 (1890; i fråga om ä. förh.). — jfr BANKO-, VÄXEL-INTRESSE. — särsk.
a) i uttr. låna ut mot intresse, utlåna (en pänningsumma) mot ränta; förr äv. försträcka l. upptaga på intresse, försträcka resp. upplåna (en pänningsumma) mot ränta, sätta ut l. hava utestående på intresse, placera (en pänningsumma) resp. hava (en pänningsumma) placerad mot ränta. (Man skulle) låthe handla medh någenn aff anssestäder, att the påå interesse såå mykijt förstrecke vele, som vij kunne lösa Sunneborgh för. G1R 29: 702 (1560). Att jagh .. här opå interesse måste .. optagha een stor summa peninghar. OxBr. 5: 285 (1624). Härlöfs Kyrkia har ansenliga medel utestående på interesse. VDAkt. 1733, nr 2. Jag ärnar strax sätta ut denna summan på intresse. Björn Bill. 10 (1786). Han lånade ut pengar mot högt intresse. Larsson i by LantlH 143 (1925).
b) i uttr. intresse på intresse, ränta på ränta. Elbingenses begära interesse på interesse. RP 8: 250 (1640). Widegren (1788). Schulthess (1885).
c) i fråga om undervisning, närmande sig l. övergående i bet.: ränteräkning; jfr INTRESSE-RÄKNING. 2:dra Afdelningen (av apologistklassen) fortsatt med decimalräkning, Regula de Tri enkel och sammansatt samt Intresse enkel och sammansatt. Schotte NyköpElLärovH 3: 22 (i handl. fr. 1810). De fingo börja räkna bråk och intresse. Blomberg Överg. 53 (1915).
d) (†) bildl., i uttr. med intresse, i förstorad form, i rikligare mått, ”med ränta”. Dhen fläck, dhe tänckt mig påsättia, lärer fördubblad och medh interesse komma tillbaka öfwer dhem. VDAkt. 1705, nr 232. Möller PrincBot. 23 (1755).
2) (†) vinst, byte. (Allt som tagits från fienden skall) uthan uhnsage tillhöre och för interesse Hanns Kong:e M:tt tillstå och egitt vare. G1R 27: 285 (1557).
3) förhållandet att hava vinst l. fördel att hämta av ngt; förhållandet att man intager en sådan ställning med avs. på ngt att det är av vikt för en, huru detta är ordnat (gestaltar sig l. förlöper o. d.); (månhet om l. hänsyn till l. uppfattning av) vad som för ngn l. ngt är behövligt l. fördelaktigt; (ngns l. ngts) bästa, gagn, nytta, fördel; riktning av ngns vilja, önskan; mål för ngns strävanden. Hava (stort) intresse av ngt. Det ligger l. är i ngns l. ngts intresse (att osv.). (Göra ngt) i eget (välförstått) intresse l. i sanningens, vetenskapens, nykterhetens, sedlighetens (osv.) intresse. Befrämja, befordra, bevaka, tillgodose (förr äv. anse) ngns (l. sina egna) intressen (äv. ngns l. sitt l. sitt eget intresse). Stora (ekonomiska) intressen som stå på spel. Gemensamma, stridiga intressen. OxBr. 1: 286 (1625). Vij .. ogilla edert (dvs. Stenbocks) förfarande uti dhetta måhl såsom helt stridande emot vårt intresse. Carl XII Bref 393 (1712). Emädan dhe allenast deras egit interesse ansågo. CGyllenborg (1715) i HSH 10: 132. (Vänskapen mellan Sverge o. Frankrike) kan så mycket lättare underhållas, som han varder sammanlimmad af vissa gemensamma interessen. 2RA 1: 307 (1723). Theodoros .. var i sanningens intresse obarmhertig nog att (osv.). Rydberg Ath. 259 (1859). Kust- eller andra landområden, där någon främmande stat eger politiska, strategiska eller ekonomiska intressen. 2NF 12: 809 (1909). Att käranden begär rättsskydd gentemot svaranden, synes .. i och för sig innebära ett påstående af den förre, att han har ett dylikt intresse (dvs. behov av rättsskydd) i förhållande till den senare. Kallenberg CivPr. 1: 505 (1922). — jfr ARBETSGIVAR(E)-, BOLAGS-, BRANSCH-, BRUKSÄGAR(E)-, EGEN-, FAMILJE-, GODSÄGAR(E)-, HANDELS-, KLASS-, LIVS-, NATIONAL-, RIKS-, SAMHÄLLS-, STATS-, SÄR-INTRESSE m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. taga part i ngns intresse, visa intresse (i bet. 4) för ngns förhållanden. Jag .. tackar före den part min ängel tar uthij mitt interesse. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 52 (1692).
b) (†) i uttr. ngns intresse står l. verserar (ut)i ngt, ngn har intresse av ngt, ngt är av intresse l. betydelse för ngn. Ther uti står icke mindre vårt interesse än Hollendernes. RP 8: 135 (1640). Doch måste Landtmätaren sin tid här til (dvs. till utförande av privata uppdrag) så distribuera, at intet blir försummat, uti hvilket Kongl. Maj:ts Interesse samt hans tiensts plikt verserar. ILandtmät. 1725, s. D 1 a.
c) (†) i uttr. vara ngn till intresse, vara ngn till gagn. Annerstedt UUH Bih. 1: 405 (i handl. fr. 1653).
d) (†) övergående i bet.: överdriven hänsyn till egna fördelar; egennytta, själviskhet. Gud vet, at iag tient Riket uthan interesse. 2RARP 6: 512 (1731). Men si, bland denna fagra hopen fick hon sällan höra andra ord, än den som Interesset och sielf-kärleken framstafvade. Dalin Arg. 1: 66 (1733, 1754).
e) oeg., om person l. affärsföretag o. d. som företräder vissa ekonomiska intressen; i sht i pl. De starka ekonomiska intressena, som icke blott ville rädda sina kapital på grannön (Kuba), utan (osv.). Granlund Carlé OdågKrigsäv. 42 (1915). SvD(A) 1930, nr 337, s. 3.
4) sådan känsloinställning gentemot ngn l. ngt att man drives att rikta uppmärksamheten på l. sysselsätta sig med (förhållanden som angå) honom l. det l. att man med avs. på honom l. det hyser ngn önskan (t. ex. en önskan att träda i beröring med l. lära känna l. draga fördel av honom l. det l. en önskan om framgång l. motgång för honom l. det); förhållandet att intressera sig för l. vara l. bliva intresserad av ngn l. ngt; ofta övergående i bet.: sympati för l. dragning till ngn l. ngt; stundom: omtanke l. omsorg om ngn l. ngt. Erhålla, fatta, få, hava, hysa, äga intresse för ngn l. ngt (förr äv. taga intresse för ngn l. i ngt). Livligt, spänt, stort, ändlöst intresse. Med intresse erfara, (å)höra, se, följa ngt. Förlora, mista intresset (allt intresse). Intresset kallnar, svalnar, slappas. Underhålla intresset. Väcka l. uppväcka ngns intresse. Ingiva (stundom giva) ngn (ett livligt) intresse för ngn l. ngt. Paykull har säkert talt af alt sitt hjertas och sin hjernas fullhet, då han gifvit Herr HofJunkarn ett så lifligt interêt för saken. Kellgren (SVS) 6: 123 (1783). Det i sanning onaturliga interesse .., som Virginia .., på faderns berättelse, tog för den obekanta förorättade. Tegnér (WB) 1: 299 (1803). All undervisning .. (bör) befordra sjelfverksamhet och privat flit genom uppväckande af intresse för undervisningen. Sprinchorn PedUtsk. 13 (i handl. fr. 1804). Det var inte utan att gudsmannen för den dugliga, husliga Thilda hade något mer än själasörjarens intresse. Hedenstierna FruW 44 (1890). Hvad jag icke begriper är, att ni, så länge ni är Nietzschean, kan hysa ringaste intresse för mitt författarskap, så vida det icke är fiendens intresse. VRydberg (1892) hos Warburg Rydbg 2: 646. Ni har visat ett så vänligt intresse för mina förhållanden. Hallström Händ. 20 (1927). — jfr BILDNINGS-, DAGS-, KONST-, KULTUR-, MISSIONS-, MUSIK-, NATUR-, NYHETS-, SAK-, SAMLAR(E)-, STUDIE-, TEATER-INTRESSE m. fl.
5) förhållande(t) att väcka l. att vara värd intresse (i bet. 4); egenskap(en) l. förmåga(n) att intressera l. att fängsla uppmärksamheten (att underhålla o. d.). Vara av (stort) intresse. Erbjuda mycket, föga av intresse. Sakna allt intresse. Utan gerning (action) saknar Fablen likasom Hjelte-digten sit förnämsta interesse. GFGyllenborg Vitt. 2: 35 (1795). Många städer kunna vara vackrare än verldsstaden (Rom), men i interesse kan ingen med den mäta sig. Ljunggren Resa 26 (1871). De bref af allmänt intresse, som jag har i min ägo, (äro) alla .. yngre än femtio år. De Geer Minn. 1: 249 (1892). Det kan också vara av intresse att anteckna, hur (osv.). OoB 1930, s. 194. jfr KURIOSITETS-INTRESSE. — särsk. i uttr. finna intresse i ngt, finna ngt intressant; ofta anslutet till 4. Knorring Cous. 1: 132 (1834). Till en början fann kaptenen ett visst intresse i sin nya verksamhet (som köpman), men snart började han tröttna därpå. Fahlcrantz Kyrkoh. 125 (1907).
6) vad som erbjuder intresse (i bet. 5) l. är föremål för (ngns) intresse (i bet. 4); vad man intresserar sig för. Hava andliga, konstnärliga, litterära, religiösa, sociala intressen. Sakna alla (högre) intressen. Medan hon (dvs. Alma mater carolina) lefde ett stilla lif för vetandets intressen, blef hon (osv.). Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 3 (1868). Ju inskränktare den krets är, inom hvilken våra intressen röra sig, dess färre ord behöva vi. EHTegnér i Ydun 1870, s. 57. De andliga intressenas föreningsband. Nyblom i 2SAH 61: 4 (1884). Till alla andra intressen, som fyllde hans tid, hade .. kommit lusten att (osv.). Lagerlöf Top. 20 (1920). (Thierrys) stora intresse var kampen mot den bourbonska reaktionen. BonnierLittH 4: 216 (1930).
Ssgr: (3) INTRESSE-DISPENS. jur. av Kungl. Maj:t åt förlorande rättegångspart beviljad dispens att fullfölja talan mot hovrätts beslut i fall där detta enligt givna stadganden eljest icke är tillåtet, vilken dispens kan beviljas under förutsättning bl. a. av att parten i fråga visar att talans fullföljande för honom skulle hava synnerlig betydelse utöver det mål varom fråga är. 2NF 36: 662 (1924).
(4) -DÖDANDE, p. adj. Verd. 1890, s. 62. ”Åskådningsmetoden” har många och stora fördelar framför den gamla torra, intressedödande grammatikmetoden. PedT 1898, s. 313.
(5) -FULL. (föga br.) som erbjuder mycket av intresse, mycket intressant. Verlden blef ny och rik och intressefull för min blick. FBremer (1831) hos Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 173. Wrangel Forskn. 35 (1917).
(3) -FÖRSÄKRING. (i fackspr.) försäkring (t. ex. ansvars- l. kreditförsäkring) vid vilken det belopp varmed försäkringen utbetalas regleras av skadans art o. omfattning; motsatt: summaförsäkring. 3NF 8: 266 (1928).
-GEMENSKAP. särsk. till 3: förhållandet att vara förbunden med ngn resp. förbundna med varandra gm gemensamma intressen; äv. konkret, om personer l. samfälligheter mellan vilka ett sådant förhållande råder. 2NF 11: 125 (1909; konkret). Den intressegemenskap, som nu för tiden sammanbinder Europas alla länder. SvD(A) 1931, nr 239, s. 4.
(3) -GRUPP. (i sht i fackspr.) grupp av personer (l. affärsföretag o. d.) förbundna gm intressegemenskap. GHT 1896, nr 226, s. 2. De olika intressegrupperna inom samhället. DN(A) 1931, nr 269, s. 2.
(3) -KOLLISION. jfr -KONFLIKT. BtRiksdP 1903, 6Hufvudtit. s. 181. DN(A) 1929, nr 185, s. 3.
(3) -KONFLIKT. konflikt mellan skilda intressen; konflikt uppkommen därigm att de olika parternas intressen strida mot varandra. Tamm SammansOrd 129 (1900). (Balzac) fick en inblick .. i det praktiska livet med alla dess intressekonflikter, knep och intriger. BonnierLittH 4: 172 (1930).
(3) -KONTOR. vid enskilda företag l. kommunala l. statliga värk förekommande institution med uppgift att underlätta för de anställda att på ett rationellt sätt ordna sina ekonomiska förhållanden (så att institutionen t. ex. gör avdrag på lönerna för att skaffa medel till betalande av för löntagarna regelbundet återkommande större utgifter, ss. hyra, skatter, försäkringar, amorteringar). PT 1918, nr 223 A, s. 3. SvD(A) 1931, nr 135, s. 14.
-LÖS.
1) [jfr t. das wohlgefallen, welches das geschmacksurteil bestimmt, ist ohne alles interesse (Kant)] filos. o. estet. till 3 o. 4; om det estetiska välbehaget: fri från begär l. strävanden; som har sitt ändamål i sig själv, oberoende av varje annat ändamål. Ljunggren Est. 1: 24 (1856). Wrangel Dikten 28 (1912).
2) till 4 o. 6: som saknar intresse (för ngt) l. intressen; äv. (föga br.) i uttr. vara intresselös för ngt. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 248 (1810). Han var intresselös för allt, som skulle följa. Hellström Kusk. 183 (1910).
3) till 5: som icke erbjuder ngt intresse; ointressant. Fröberg Harm. 1: 9 (1878). I Petrarcas ögon var samtiden oändligt inträsselös, men forntiden öfversvallande rik. Wulff Petrarcab. 427 (1907).
(4) -METOD(EN). pedag. undervisningsmetod som går ut på att väcka o. vidmakthålla elevernas intresse för skolarbetet; särsk. i fråga om undervisning på småskolestadiet. 2NF 16: 860 (1911).
(3) -MOTSATS~02, äv. ~20. motsats l. motsättning vari olika personers l. samfälligheters intressen stå till varandra. Starka ekonomiska intressemotsatser mellan de skilda folken. EkonS 1: 355 (1893). SocDem(A) 1928, nr 68, s. 1.
(3) -MOTSÄTTNING~020. jfr -MOTSATS. 2NF 9: 1428 (1908). SvD(A) 1930, nr 213, s. 4.
(3) -POLITIK. (i sht i fackspr.) politik som går ut på ett ensidigt hävdande av en stats l. ett partis l. ett stånds osv. l. en enskild persons intressen. Fröding Eftersk. 2: 59 (1890, 1910). (Woodrow Wilson) hade .. i tal och skrift .. kritiserat presidentens vanmakt och senatens godtyckliga och planlösa intressepolitik. 2NF 32: 588 (1921).
(1) -PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (†) räntor; ränteinkomster; räntemedel. Rudbeckius MemQvot. 14 b (1625). Sundelius NorrköpMinne 80 (i handl. fr. 1794).
(5) -RIK. (numera knappast br.) rik på intresse, mycket intressant. Fru Astrid .. stannade om aftnarne qvar med de andra, och deltog i samtal, som Alette förstod att göra intresserika. Bremer Strid 116 (1840). Rydberg KultFörel. 6: 498 (1888).
(1) -RÄKNING.
1) (†) (uträknad l. beräknad) ränta. OxBr. 11: 610 (1632).
2) (i fråga om ä. förh.) pedag. ränteräkning; jfr INTRESSE 1 c. Swedenborg RebNat. 1: 239 (1716). SFS 1894, nr 94, s. 2.
-SFÄR.
1) till 3; i fråga om kolonialpolitik: område vars exploaterande (o. slutliga ockupation) en stat (vanl. med en l. flera andra staters goda minne) förbehåller för sin räkning; äv. om särskilt område inom ett självständigt land där en stat gör anspråk på att ekonomiskt intaga en privilegierad ställning; äv. bildl. De europeiska staterna hafva genom delning på kartan utmärkt sina ”intressesfärer” (i Afrika). OoB 1892, s. 161. Ett trefvande försök från socialistisk sida att lägga norrländsk landsbygd under sin intressesfer. VL 1906, nr 268 B, s. 3. Essén Eur. 198 (1926).
2) till 6: sfär inom vilken ngns l. en grupp personers intressen röra sig; sammanfattningen av ngns l. en grupp personers intressen. 2NF 1: 677 (1903). George Sand .. höll sig inom den för hennes kön naturliga intressesfären, inom det samtida familje- och samhällslivet. BonnierLittH 4: 162 (1930).
(3) -TVIST. (i fackspr.) i fråga om arbetstvister: tvist om innehållet i ett blivande avtal l. om i bestående avtal icke reglerade förhållanden. NF 20: 880 (1897). SvUppslB 2: 150 (1929).
(4) -VÄCKANDE, p. adj. En intresseväckande framställning. Andersson Verldsoms. 2: 1 (1854). Fahlcrantz Kyrkoh. 101 (1907).

 

Spalt I 1027 band 13, 1933

Webbansvarig