Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INFÖR in4~1r l. ~fœ1r l. 3~2, l. (i bet. I) 04 (i`nför l. infö´r (i bet. I), i´nför (i bet. II) Weste; i`nnför l. innfö´r (i bet. I), i´nnför (i bet. II) Dalin), förr äv. INFÖRE (i`nföre Weste; i´nnföre Dalin), prep. o. adv.
Ordformer
(-för (-for) 1524 osv. -före 15271852. — i sht förr ofta skrivet ss. två ord)
Etymologi
[fsv. for; av IN o. FÖR, prep. o. adv.1]
I. prep.
1) betecknande förflyttning.
a) in till (en plats), se IN 12.
b) fram till (Gud, en myndighet l. överordnad l. domare o. d., l. den plats där denne befinner sig, ss. rådsbord, tron, domstol o. d., l. åskådare l. åhörare, ngns iakttagande l. prövande blickar o. d.); för (se FÖR, prep. I 1 d). Framträda, frambära sin hyllning inför konungen, tronen. Komma inför rätta. Träda inför offentligheten. OPetri Tb. 27 (1524; uppl. 1929). The skula latha .. (honom) komma her til stædes .. införe oss och varth elskeliga rikisens råd. G1R 4: 198 (1527). Det tjänar till ingenting att sitta och plugga i sista stunden. Det går inte bättre för det, när man kommer inför professorn. Lagerlöf Holg. 2: 189 (1907). (Byalagets) fredsdomstol verkade så kraftigt, att .. (dess) medlemmar .. ej drogo varandra inför domstol, med mindre högsta nöd drev därtill. Nilsson FestdVard. 75 (1925).
c) i bildl. anv. av b. Han ställdes inför ett fullbordat faktum. Att han .. kan lösa de uppgifter, inför hvilka han kommer att ställas. Hedin 1Varn. 47 (1912).
2) betecknande läge l. befintlighet i närheten av ngn l. ngt.
a) (†) vid, invid, strax utanför (ngt). Är och samme hans landboo förtaghet att fiske in för sitt egitt landh vti Swarte åå. HH XIII. 1: 77 (1562). Innför staden kunde mann icke slå läger .., medhan polackarna ther inne hade alla husen ther omkring uppbrendt. Därs. 20: 337 (c. 1640).
b) betecknande befintlighet l. handling o. d.: framme hos (ngn) l. vid (ngt), framför, för (Gud, en myndighet l. överordnad l. domare o. d. l. den plats där denne befinner sig, ss. rådsbord, tron, domstol o. d., l. åskådare l. åhörare, ngns iakttagande l. prövande blickar o. d.); äv.: i (ngns) närvaro, då (ngn) ser l. hör på; äv. med avbleknad bet.; äv. i utvidgad anv. i sådana uttr. som inför öppna dörrar o. d.; jfr FÖR, prep. I 1 d, IN 14 c. Stå inför domstol, rätta. Inför allas ögon. Beklaga sig, klaga inför ngn överordnad. Redogöra för ngt inför ngn. Bekänna sin synd inför Gud. Bar. 1: 5 (Bib. 1541). (Bönderna) droge till Westrårs och toge theres clockor igen ind för Konungens ögon. Svart G1 158 (1561). Jagh .. förplichtar migh inför Gudh och thetta wyrdiga Consistorio, at (osv.). KOF II. 1: 369 (1659). Jag står här inför thronen att uti Akademiens namn föra ordet. Höpken 1: 202 (1786). Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne tilhör, at dessa mål inför Konungen föredraga och anmäla (osv.). RF 1809, § 11. Här stod en man inför honom. Hallström Händ. 103 (1927).
c) i bildl. anv. av b. Hans ansvar in för den Högste och in för Sveriges menighet. Posten 1769, s. 1071. Samtidigt skämdes hon inför sig själv (över sin rädsla). Schildt Hemk. 240 (1919). Den första uppgift som åligger exegeten inför en sådan idé (som Guds rike) är att (osv.). SvTeolKv. 1928, s. 41. — särsk.
α) i (ngns) uppfattning l. ”ögon”. Om nu något skal gälla in för Gudh, så måste thet komma vtaff troone. Muræus Arndt 1: 278 (1647). (Prästen skall) förmana .. (den sjuke), att han .. öfwerwägar sina saker, huru the stå inför Gudh och hans nästa. KOF II. 2: 160 (c. 1655). Skulle jag ej älska den min Far behagar välja til Son? Utnämn honom, och han skal snart inför mig äga dygder. Björn FörfYngl. 3 (1792). Alle äre vi smålänningar inför vår Herre. ZTopelius (1844) hos Vasenius Top. 3: 238. Sången stod alltid / Högre i gunst inför Dafne än guld. Wulff Petrarcab. 214 (1905).
β) vid åsynen av l. tanken på (ngt föreliggande). Inför denna utsikt, detta hot gav han vika (jfr γ). Vår fantasi svindlar inför väldigheten af .. naturkrafternas spel. Wikner Pred. 391 (1879). Den (lycka), .. som känner sig ogrumlad inför andras lidanden. Rydberg Vap. 11 (1891).
γ) betecknande att ngn har ngt att vänta l. emotse inom en nära förestående framtid; särsk.: med tanke på (ngt som snart skall inträffa). Om icke alla tecken bedraga, stå vi inför en religiös kris. Rundgren i 3SAH 3: 4 (1888). Att få stryk, det var värre än allt annat, och inför detta var .. (hunden) inte i stånd att hålla humöret uppe. Lagerlöf Holg. 2: 10 (1907). Han blev plötsligt bortkommen och rädd inför avgörandet. Sjödin StHjärt. 311 (1911).
3) (†) (betecknande läge l. befintlighet på en punkt som befinner sig) innanför (ngt). Til at afstänga .. (getingar, spindlar m. m. från bistocken) är nödigt, at man stundom vtsopar skämda ägg och annan orenlighet, som finnes in för bottnen. Broocman Hush. 3: 62 (1736). In för then samma (dvs. dörren) var en Sal. Odel Sincl. 17 (1739).
II. adv.
1) (†; se dock slutet) i riktning inåt. Spijsen lutade införe. OfferdalKArk. N II 1, s. 37 (1693). Vänd spänremarna på skona införe. Dalin Vitt. II. 5: 76 (1738). Thorild 2: 286 (c. 1790). — särsk. (i vissa trakter, fullt br.) i uttr. som beteckna tårnas riktning inåt. Gå .. inför med fötterne. Weste 1: 985 (1807). Flickor, som .. gå inför med tårna. Hedenstierna FruW 199 (1890). Någon äldre familjplanta, som står inför med fötterna och håller i en stolkarm. Öhrström Hum. 121 (1896).
2) (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) innanför. En Kammare härifrån (dvs. fr. Kungssalen) införe. Klädd med turkiska tapeter. VTrolle (1770) hos Trolle-Bonde Hesselby 128; jfr INFÖR-KAMMARE.
Ssg (till II 2; i Norrl., starkt bygdemålsfärgat): INFÖR-KAMMARE. kammare innanför köket l. stugan. Så fick hon plötsligt ett ärende in i finsalen innanför lillkammarn eller införkammarn. Väring Frost. 119 (1926). (Man) har .. utökat byggningen på längden med två kamrar i bredd bortom salen, ”införkamrar”. NorrbHembSkr. 1: 605 (1928).

 

Spalt I 456 band 12, 1933

Webbansvarig