Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INFLAMMATORISK in1flamatω4risk l. 01—, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-flam- 1782. -flamm- 1762 osv.)
Etymologi
[jfr t. inflammatorisch, eng. inflammatory, fr. inflammatoire; till INFLAMMERA]
1) (†) som är så starkt upphettad att den kan l. just är i färd att antändas; äv. bildl. AJourn. 1815, nr 223, s. 4 (bildl.). Pfeiffer (1837).
2) (†) upphetsande, uppviglande. Liljecrona RiksdKul. 12 (1838). Söndagsbladet för denna dag innehåller en särdeles inflammatorisk artikel till arbetarne. AB 1848, nr 66, s. 2.
3) med. bestående i l. beroende på l. karakteriserad av inflammation. AHedenstedt (1762) i SvSaml. 6: 336. Hittills har lunginflammation .. ansetts som en rent inflammatorisk sjukdom, hvars orsak man vanligen trott sig finna i hastiga temperaturvexlingar. KrigVAH 1884, s. 5. Gadelius Tro 1: 119 (1912). — särsk. (†)
a) [jfr fr. fièvre inflammatoire] i uttr. inflammatorisk feber, = INFLAMMATIONS-FEBER. LittT 1795, s. 201. Lundberg HusdjSj. 10 (1868).

 

Spalt I 426 band 12, 1933

Webbansvarig