Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INDIFFERENTISM in1diferäntis4m l. 01—, l. -en-, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(-ism 1795 osv. -isme 1793. Anm. I ä. tid användes äv. formen indifferentismus. SvMerc. IV. 4: 102 (1759), Wulf Köppen 2: 876 (1800))
Etymologi
[jfr t. indifferentismus, eng. indifferentism; av fr. indifférentisme, avledn. av indifférent (se INDIFFERENT)]
(i fackspr.) motsv. INDIFFERENT 3: uppfattning l. åsikt som kännetecknas av indifferens (se d. o. 2) i religiösa, moraliska l. politiska frågor. Långt förr än våra nyare philosopher, under ett falskt namn af tolerance eller samvetsfrihet, började predika indifferentisme eller kallsinnighet och föragt för all religion. UrFinlH 758 (1793). LittT 1795, s. 81. Etisk indifferentism. PT 1904, nr 144, s. 3.

 

Spalt I 347 band 12, 1933

Webbansvarig