Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IGOLV, n.; pl. =.
Etymologi
[av I, prep. o. adv., o. GOLV; med avs. på bildningssättet jfr IFÖL, IGRIS o. IKALV, ävensom sv. dial. isteg, n., stigbygel (Öl.), itände, n., lättantändligt ämne (Västergötl.), ilägge, iligge, n., djupa hjulspår i leran (Västergötl.)]
(†) i uttr. med (så l. så många) igolv, med (så l. så många) golv i. En logelada med 2ne igolf. VDAkt. 1750, Syneprot. F III 7.

 

Spalt I 140 band 12, 1933

Webbansvarig