Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IDRÄKT, f.
Ordformer
(idrecht 1601. ijdrächt 1621)
Etymologi
[utvecklat gm ljudsubstitution av IDRÄTT (se IDROTT)]
(†) värksamhet, yrke, näringsfång. Gevaliensis Jos. D 1 a (1601). Somlige äre .. som .. eij .. någon wisz ijdrächt bruka, vthan medh Roff och Stöld sigh nära och vppeholla. Stiernman Com. 1: 778 (1621).

 

Spalt I 101 band 12, 1933

Webbansvarig