Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HÄGA, v., anträffat bl. i pr. sg. -er.
Etymologi
[jfr fd. heye, ä. d. hege, beskydda, d. hæge, bevara, gömma, vårda; av mnt. hegen, inhägna, skydda, bevara; jfr t. hegen; till stammen i HAGE; jfr HÄGNA]
(†) inrymma, hysa. Alt hvad som anda äger, / Hvad himmel och jord häger, / O Gud, skall lofva dig! Lindschöld Vitt. 172 (1685).

 

Spalt H 1904 band 12, 1932

Webbansvarig