Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYPOSULFIT hyp1osulfi4t l. -ås- l. -ωs-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. hyposulfit, eng. hyposulphite, fr. hyposulfite; av gr. ὑπό (se HYPO- 2) o. SULFIT]
kem. salt av tiosvavelsyra, ”undersvavelsyrlighet”. Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 55. Hammarsten FysiolK 326 (1889).

 

Spalt H 1657 band 12, 1932

Webbansvarig