Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GUMMI gum3i2, n. (Forsius Min. 165 (c. 1613) osv.) l. (i bet. 1, 2, numera knappast br.) r. (l. m. l. f.) (Forsius Min. 166 (c. 1613), PT 1908, nr 174 A, s. 3); best. -t (Berzelius Kemi 3: 40 (1818) osv.) ((†) -et Widegren (1788)); pl. (i bet. olika slags gummi (se 1 o. 2), samt i bet. 3) -n ((†) = (BOlavi 120 a (1578; i bet. 1), Forsius Min. 165 (c. (1613))).
Ordformer
(gumi 15781682 (: Gumi Dragant). gummi 1578 osv. gummin, sg. obest. 1637)
Etymologi
[y. fsv. gumi; jfr dan. o. t. gummi; av lat. gummi, n., gummis, cummis, f.; jfr mlat. gumma, f. (varav it. gomma, fr. gomme, eng. gum); av gr. κόμμι (i bet. 1); ytterst av egyptiskt urspr. — Jfr GUMMA, sbst.2]
benämning på vissa ur växtstammar utsipprande (stelnade) safter resp. imitationer därav, ävensom på visst förr ss. härmed likartat ansett animaliskt ämne (jfr språkprovet från 1882 under 1).
1) om vissa dyl. ämnen som användas, i äldsta tid ss. medicin, numera huvudsakligen dels vid läkemedelsberedning, dels ss. bindeämne (lim, klister), i skrivbläck, till appretyr m. m.; särsk. (i inskränktare bem.) om vissa i allm. genomskinliga, amorfa ämnen som lösas l. svälla i vatten, men äro olösliga i alkohol (vanl. innehållande arabin); ofta om gummilösning, ävensom, allmännare, om annat därom påminnande bindeämne (oavsett däri ingående, värksamma beståndsdelar). Arabiskt gummi (se ARABISK b). En flaska gummi. BOlavi 16 a (1578). Warder .. (jordrök) förmengd medh Gummi, så fäster hon öghnahåår. Månsson Ört. 128 (1628). Gummi gifver bläcket stadga och förekommer at det ej slår genom papperet. Fischerström 2: 234 (1780). Artificielt gummi erhålles .. till tekniska behof vanligen genom rostning af stärkelse. Almström Tekn. 2: 417 (1845). Gummi fås på apoteket i form af ett fint, hvitt pulver och brukas, tillsatt med vatten, på samma sätt som lim. Det finnes äfven i flytande form att tillgå i handeln. Hubendick FlickLek. 249 (1879). Gummi har endast en och annan gång träffats inom djurriket såsom i lefvern hos vanliga kräftan, i majbaggen (Meloë) och i silkesmasken. NF (1882). Jönsson Gagnv. 340 (1910). — jfr AKACIE-, AMMONIAK-, BDELLIUM-, CEDER-, CYPRESS-, DEXTRIN-, DRAGANT-, KÖRS-, KÖRSBÄRS-, RÅ-, SENEGAL-, STÄRKELSE-GUMMI m. fl.
Anm. till 1. Ss. benämning på (lösning av) arabiskt gummi (folkligt stundom äv. allmännare, om annat liknande bindeämne) användes äv. det nylat. uttr. gummi arabicum (stundom sammanskrivet i ett ord). [y. fsv. gwmi arabicum (PMånsson 578)] BOlavi 28 a (1578). 2UB 10: 256 (1907).
2) om vissa dyl. växtämnen som användas särsk. på grund av sin elasticitet, ogenomtränglighet för vatten, isoleringsförmåga gent emot elektricitet m. m.; urspr. i uttr. elastiskt gummi (jfr 1), kautschuk; därefter ensamt (eg. elliptiskt) ss. benämning på kautschuk samt slutligen, i utvidgad anv., ss. sammanfattande benämning på detta o. andra likartade ämnen, ss. guttaperka, balata m. m. Elastiskt gummi. Weste (1807). Guttaperchan eller plastiskt gummi (gummi plasticum) är den kautschuk i många hänseenden liknande intorkade mjölksaften af Isonandra Gutta. Liedbeck KemTekn. 668 (1867). (Cykelpedalerna) böra vara försedda med fyrkantig, refflad gummi, för att gifva foten ett godt fäste. Östberg Vel. 36 (1894); jfr 3. Fabriker för tillverkning af syntetiskt (dvs. konstgjort) gummi. PT 1916, nr 132, s. 3. — jfr HÅRD-, PARA-, RÅ-, TUGG-GUMMI.
Anm. till 2 o. 3. Ss. benämning på ”elastiskt gummi”, kautschuk, användes äv. det nylat. uttr. gummi elasticum. Nordforss (1805). 2NF (1908). — särsk. i jämförelse. (Mitt) evinnerliga Poeme .. förlänger sig under min hand som ett Gummi Elasticum. Oxenstierna (1794) hos Lamm Oxenst. 336. Segt som gummi elasticum. Wennerberg 2: 25 (1849, 1882; om en föreläsning).
3) föremål av gummi (i bet. 2); särsk. (i sht i södra Sv.) om radergummi (jfr KAUTSCHUK); äv. koll. om föremål (tillbehör o. d.) av gummi l. vari gummi utgör huvudbeståndsdelen. Östergren (1926). — jfr BIL-, PEDAL-, RADER-, VENTIL-GUMMI m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): (1, 2) GUMMI-ALSTRANDE, p. adj. Gummialstrande buskar och träd. NF 1: 217 (1875).
-ANSIKTE~020. ansikte som gm rörlighet o. tänjbarhet i minspelet gör intryck att vara av gummi. Benedictsson Folkl. 173 (1887).
-ARBETARE~0200. arbetare vid gummifabrik. PT 1910, nr 226 B, s. 1.
(1, 2) -ARTAD, p. adj. som liknar gummi. Wikforss 1: 718 (1804). En gummiartad massa. VetAH 1818, s. 26.
-ARTIKEL. i sht i pl.: av gummi framställda varor; särsk. om hygieniska artiklar o. d. Fädernesl. 1890, nr 75, s. 4 (i annons). Östergren (1926).
-BALLONG. JernkA 1882, s. 210.
-BAND. (elastiskt) band av gummi l. av bomull, silke l. dyl. med invävda trådar av gummi; resårband; jfr ELASTIK II 2. NJournD 1859, s. 116. Kjolhållare af gummiband. PriskurCronquist 1898, s. 35.
-BATONG. Gummi-Battong med väfinlägg och lädersnöre. Bästa skydd mot rånare, ligapojkar o. dyl. SDS 1901, nr 46, s. 4 (i annons).
-BOLL. UB 5: 420 (1874). Gummibollar, ihåliga och fylda med luft. Norman GossLek. 84 (1878).
-DOCKA, r. l. f. jfr DOCKA, sbst.1 2.
(1) -DRAGANT, i fackspr. äv. -TRAGANT l. -TRAGAKANT. = DRAGANT. OxBr. 11: 755 (1640). Gummi Tragant .. brukas på apotheken till förtjockningar och på sidentygs fabrikerne till tygernes apretur eller förstärkningar, i måleri, färjeri .., i conditors professionen (osv.). Synnerberg (1815). TT 1898, K. s. 33. —
-DROSKA. (vard., i sht förr) droska med gummihjul. Östergren (1926).
(1) -DYNAMIT. tekn. spränggelatin. JernkA 1878, s. 44. VaruförtTulltaxa 1: 455 (1912).
-FABRIK. fabrik där gummivaror tillvärkas. SvHandelskal. 1875—76, 1: 746. Helsingborgs Gummifabriks aktiebolag. SamlAnmälnHandelsreg. 1891, sp. 687. —
-FIKON. = -FIKON-TRÄD. Svensson Kulturv. 145 (1893).
-FIKON-TRÄD. trädet Ficus elastica Lin., gummiträd; jfr FIKUS. Kautschuk beredes af mjölksaften af .. gummifikonträdet. Skårman Forssell 69 (1898).
-FLASKA. särsk. till 1: flaska med upplöst gummi. WoJ (1891).
-FLÄSK. (†) = -SPÄCK. JournManuf. 3: 143 (1833).
(1) -FLÖDE. trädg. hos stenfruktträd, i sht körsbärs- o. plommonträd förekommande sjukdom varvid en gulaktig, gummi- l. kådliknande, i luften stelnande vätska utflyter gm sprickor i barken, från grenvinklarna l. från sår som uppstått gm avskärning av grenar m. m. LfF 1851, s. 158. 2NF (1908).
(1) -FÄRG. tekn. akvarellfärg med gummi m. m. ss. bindemedel. Weste (1807). Ekenberg (o. Landin) 28 (1888). Björkman (1889).
-GALOSCH. NVexjöBl. 1854, nr 6, s. 4. Gummigaloscher begagnas numera tämligen allmänt även av de mindre bemedlade. Rönnholm EkonGeogr. 42 (1907).
-GUTTA, se d. o. —
-GÖRDEL. jfr -BAND. Schulthess (1885).
-HANDSKE. handske av gummi. Roosval Schmidt 276 (1896). (Operatören o. hans assistent) draga de sterila gummihandskarna på sig — och arbetet kan börja. Söderström LäkKvacksalv. 146 (1926).
(1) -HARTS. naturlig blandning av gummi o. harts m. m. Holmberg 1: 963 (1795). Gummihartser .. erhållas mest af växter, från hvilka de utflyta såsom mjölksaft. Åstrand 1: 248 (1855). VaruförtTulltaxa 1: 461 (1912).
-HJUL. (vagns)hjul med gummiring. En bår på gummihjul. Knöppel Barb. 53 (1916).
-ISOLERAD, p. adj. tekn. isolerad medelst gummi. TT 1897, M. s. 104. Gummiisolerad koppartråd. 2UB 3: 118 (1897).
-ISOLERING. tekn. särsk. konkret. SFS 1904, nr 10, s. 3. Anbringas vulkaniserad gummiisolering direkt på koppartråd, skall tråden vara förtent. Därs. 1917, s. 1814.
-KAPPA. (rägn)kappa av tyg som är impregnerat med gummi. BoupptVäxjö 1867. Freja 1885, s. 142.
-KLACK, å skodon. Poliskonstaplar tassade ljudlöst fram på sina gummiklackar. Hellström Kusk. 54 (1910).
-LACK o. -LACKA, se GUMMILACKA.
(1, 2) -LIK, adj. VetAH 1802, s. 73. Berzelius Kemi 1: 397 (1808).
(1, 2) -LIKNANDE, p. adj. En seg, gummiliknande kåda. Janson Par. 159 (1900).
(1, 2) -LÖSNING. i sht konkret: upplöst gummi. Nyblæus Pharm. 143 (1846).
-NAPP.
-PLANTAGE. plantage för odling av gummialstrande växter. Wilhelm SolLys. 15 (1913).
-PLATTA, r. l. f. TT 1878, s. 230.
-PLÅSTER. farm. VetAH 1814, s. 243. Gummiplåster, .. som består af gult vax, blyplåster, ammoniak, gummi etc., är ett uppmjukande och fördelande plåster, hvarför man plägar använda det på små bölder. Uhrström Hemläk. 140 (1879). SFS 1922, s. 503.
-PROPP. PriskatalWSonesson 1895, s. 206. Flaskor med gummiproppar. LAHT 1896, s. 215.
(1) -PULVER. pulveriserat gummi; särsk. farm. i uttr. sammansatt gummipulver, om preparat bestående av arabiskt gummi, altearot o. socker. Berzelius Kemi 4: 210 (1827). SvFarm. 230 (1901).
(1) -REMSA. gummerad remsa (oftast av papper). —
-RING. ring av gummi. Glas (för konservering äro) ofvanför den rand, där gummiringen placeras, försedda med gängor. LAHT 1912, s. 268. särsk. om (massiv l. luftfylld) hjulring av gummi. Den pneumatiska gummiringen. Östberg Vel. 11 (1894). En .. sufflettdroschka med gummiringar. NPress. 1894, nr 77, s. 4.
-ROCK. jfr -KAPPA. NVexjöBl. 1855, nr 6, s. 2.
-RÄGNROCK~02 l. ~20. jfr -KAPPA. NerAlleh. 1871, nr 53, s. 4. Impregnerade .. Gummi-Regnrockar. GHT 1897, nr 53, s. 2.
-SKO, r. l. f. sko av gummi l. med gummisula; förr äv. om galoscher. AB 1865, nr 258, s. 4.
(1, 2) -SKOG. skog av gummialstrande träd. Verd. 1886, s. 236.
-SLANG. slang av gummi. TT 1879, s. 151. Gummislangen, som leder gasen till insatsstycket .. i kammaren. Därs. 1881, s. 142. Dunlopring .. (är en) hjulring af gummi, bestående af en smidig gummislang, omgifven af ett yttre, stadigt hölje i förening med en hjulfälj. 2NF 6: 1076 (1906).
(1) -SLEM. särsk. farm. lösning av 1 del arabiskt gummi o. 2 delar vatten, använd vid emulsionsberedning m. m. Nyblæus Pharm. 48 (1846). 2NF 18: 1265 (1913).
-SNODD. jfr -BAND. BoupptVäxjö 1876.
-SPÄCK. [av t. gummispeck] (i fackspr., mindre br.) viss sorts kautschuk som föres i handeln i kakformiga stycken; jfr -FLÄSK. Berzelius ÅrsbVetA 1833, s. 311. Berlin Farm. 1: 529 (1849). TT 1872, s. 55.
-STRUMPA. (elastisk) strumpa (l. del av strumpa, strumpskaft) av gummi (särsk. använd vid åderbrock). ButterickNyh. 1912, s. 6.
-STÄMPEL.
-SULA, r. l. f. skosula av gummi. BoupptVäxjö 1877. Hvita sportskor med gummisulor. Tavaststjerna Marin 6 (1890).
-SVAMP. tvättsvamp av (på grund av särskild behandling poröst) gummi. —
-TRAGAKANT, -TRAGANT, se -DRAGANT.
(1) -TRYCK. fotogr. fotografisk metod enligt samma princip som pigmenttryck, varvid man i st. f. gelatin använder ett tunt lager av arabiskt gummi; äv. konkret, om enligt denna metod erhållen fotografisk kopia. 2NF 21: 861 (1914).
(1, 2) -TRÄD. gummialstrande träd; särsk. dels om det kautschukalstrande trädet Ficus elastica Lin., gummifikonträd (jfr FIKUS), dels, mer l. mindre oeg., om olika arter av släktet Eucalyptus, särsk. Eucalyptus globulus Labill., ”blå gummiträdet”, feberträd. Ödmann Bruce 541 (1795). UVTF 13: 26 (1875; om arter av släktet Eucalyptus). HbTrädg. 7: 145 (1883; om Eucalyptus globulus Labill.). Därs. 150 (om Ficus elastica Lin.). jfr FEBER-GUMMITRÄD.
-TYG. med gummi impregnerat tyg. De af gummityg förfärdigade hattarne. Freja 1885, s. 142.
(1) -UPPLÖSNING. (†) konkret, = -LÖSNING. Berzelius Kemi 2: 343 (1812). Därs. 4: 211 (1827).
-VAROR, pl. av gummi (helt l. delvis) framställda varor; särsk. om hygieniska artiklar o. d. Fädernesl. 1891, nr 102, s. 4 (i annons). Grafström Kond. 49 (1892). Rönnholm EkonGeogr. 92 (1907).
(1) -VATTEN. (i fackspr.) i vatten upplöst gummi. Hildebrand MagiaNat. 290 (1654). Med gummivatten upblandas vattenfärgor vid ritningar, för at bättre fästa på papperet och icke smutsa eller fjällas. Linderholm 2: 260 (1803). 2UB 10: 255 (1907).
Avledn.: GUMAKTIG, adj.2 se GUMMIAKTIG.
GUMMA, v.2; gumning. (utom i Finl. numera föga br.; se dock särsk. förb.) till 1: bestryka l. uppblanda l. genomdränka (ngt) med gummi; jfr GUMMERA 1. SthmStadsord. 2: 93 (1694). Gumma ett tyg. Deleen (1814; under encoller). Kuvertmaskin, i hvilken pappers-bladen läggas in, tillskäras, gummas och vikas ihop. SD(L) 1897, nr 259, s. 3. Auerbach (1909).
Särsk. förb. (fullt br.): gumma fast10 4. fästa (ngt) med gummi. Sundén (1885). jfr FASTGUMMA.
gumma ihop10 04. klistra ihop med gummi. Lundell (1893). (Han) hade .. gummat ihop det (dvs. kuvertet). 1NJA 1902, s. 47. jfr HOPGUMMA.
GUMMERA, v. -ing. [jfr t. gummieren, fr. gommer]
1) (i sht i fackspr.; jfr dock slutet) till 1: bestryka l. uppblanda l. genomdränka (ngt) med gummi; jfr GUMMA, v.2 Kamelhår .. är ganska fint, kammas, spinnes, gummeras, blötes (osv.). Rothof 134 (1762). Gummeringen .. (vid planschtryck) tillgår på det sätt, att stenen öfverdrages med en gummilösning, tillsatt med litet salpetersyra. UB 1: 664 (1873). särsk. (fullt br.): förse (ngt, t. ex. pappersremsor, frimärken o. d.) med ett lager av gummi o. d. som vid fuktning blir klibbigt. FörklFrämOrd (1885). Fönstervadd & gummerade remsor. SmålP 1890, nr 9, s. 1. Dextringummit användes .. mycket till gummering af kuvert. Ekenberg (o. Landin) 386 (1891). SFS 1924, s. 671.
2) (i fackspr.) till 2: överdraga (ngt) med ett lager av kautschuk o. d. Först 1847 kommo de numera så vanliga gummerade hampslangarna (till eldsläckningsredskap), d. v. s. sådana med inre gummibeläggning, i bruk. 2UB 1: 564 (1898). SFS 1922, s. 312.
Ssg: gummerings-maskin. till GUMMERA 1 slutet.
GUMMIAKTIG, adj., förr äv. GUMAKTIG, adj.2 (gum(m)- 17451783. gummi- 1926) (föga br.) gummiartad. VetAH 1745, s. 260. Östergren (1926).
GUMMIG, adj.2 (mindre br.) som liknar l. innehåller gummi; särsk. till 1: bestruken l. uppblandad med gummi, gummerad. Lind (1749). Det slemmiga, kådiga eller gummiga vatnet. SvMerc. V. 4: 295 (1760). Tamm AvlÄndAdj. 33 (1899).
GUMMÖS, adj. (förr stundom skrivet -eus) [jfr fr. gommeux, lat. gummosus] (numera knappast br.; se dock slutet) till 1: som liknar l. innehåller gummi; gummiartad. Wallerius Min. 417 (1747). Sotet, som är et gummeust ämne. Gadd Landtsk. 3: 76 (1777). Andersson (1857). särsk. (fullt br.) med. om svulst med ostartat (om tjockflytande gummilösning påminnande) innehåll (jfr GUMMA, sbst.2). Tholander Ordl. (c. 1870).

 

Spalt G 1354 band 10, 1929

Webbansvarig