Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GULDSMED, gul3d~sme2d, äv. (numera nästan bl. i talspr. resp. i bet. 2; jfr GULD ssgr anm.) GULLSMED gul3~, i bet. 1 m., i bet. 2 m. l. r.; best. -en, vard. äv. -smen -sme2n; pl. -er.
Ordformer
(gul- 1523 (: Gulsmedalön)1742. gul(l)d- 1538 osv. gulds- 15881637. gull- 15571785. gulls- 1588. guls- 15261597)
Etymologi
[fsv. gulsmiþer; av GULD 1 o. SMED; jfr d. guldsmed, t. goldschmied]
1) person (handtvärkare) som utför (o. handlar med) arbeten i guld o. silver l. guld- o. silverliknande metaller samt bearbetar o. infattar ädla stenar o. pärlor; förr äv. med tanke på sigillgravyr o. emaljering ss. ingående i guldsmedens yrke; jfr JUVELERARE. Hieronym[us] gwlsmid. OPetri Tb. 8 (1524; uppl. 1929). Huar gulszmed i Swerige skall arbetha gott och vfalskt sillffwer, och inthet werre gull än renskt gull. GR 6: 253 (1529). PH 2: 1274 (1736). Hon .. sa till ringen: .. jag (går) till gullsmen och låter behandla dig. Bergman LBrenn. 45 (1928). — jfr ADELS-, HOV-GULDSMED m. fl.
2) om olika arter av guldglänsande l. metallglänsande l. i mörkret lysande skalbaggar; jfr GULD-BAGGE, -PYTTA. VarRerV 53 (1538). Häng Gullsmeder vp i Huset, hwilka äre små Diur och lysa mycket i mörkret om Nätterna, så kommer ingen Fluga ther in. Hildebrand MagiaNat. 157 (1654). Insecta. Ordo 1. Coleoptera .. Scarabæus .. Viridulus. Guldsmed. Linné SystNat. 58 (1740). Den guldglänsande Cetonia aurata L. .. kallas guldsmed, likasom den närstående C. ænea. NF 6: 217 (1882). 2NF 10: 588 (1908).
Ssgr (i allm. till 1): A (†): GULDSMED-VÄRKSTAD, se C.
B (†): GULDSMEDA-LÖN. Gulsmedalön Skreddaralön Skinnara och andra embitzmænna Lön epther then gambla sidwenia. GR 1: 154 (1523).
C: GULDSMEDS-AFFÄR. särsk. konkret. —
-ARBETARE~0200. KungörGuldsmed. 24/3 1806, s. 4. WoJ (1891).
-ARBETE~020, äv. ~200. särsk. konkret. HB 2: 220 (1588). Cornell NorrlKyrklK 262 (1918).
-BUTIK.
-BÄR. (†) växten Oxycoccus palustris Pers., tranbär. Bromelius Chl. 72 (1694). Lindestolpe FlWiksb. 40 (1716).
-DEGEL, äv. -DIGEL. OxBr. 11: 716 (1637). Björkman (1889).
-EMALJ. Guldsmedsemaljen .. är ett slags mosaik, i hvilken de olika färgerna anbringas bredvid hvarandra, antingen omedelbart eller skilda genom fina metallkanter. NF 4: 451 (1881).
-FIL. jfr FIL, sbst.2 OxBr. 11: 715 (1637). BoupptSthm 5/12 1671.
-GESÄLL. BoupptSthm 1/7 1675. Cannelin (1921).
-KONST(EN). PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 53. 2NF (1908).
-LÄRA, r. l. f. En Gosse .. önskar få komma i Guldsmedslära. DA 1808, nr 5, s. 7 (i annons). TurÅ 1910, s. 341.
-LÄRLING. KungörGuldsmed. 19/8 1801, s. 5.
(jfr 2) -MATKAR, pl. (†) Cantharides, eller guldsmedzmatkar. Sylvius Mornay 163 (1674).
-SKRÅ. (förr) Wikforss 1: 695 (1804).
-SVEN. [fsv. gulsmids sven] (i fråga om ä. förh.) guldsmedsgesäll; guldsmedslärling. GR 6: 253 (1529). NF 6: 234 (1882).
-VÄRKSTAD. (guldsmed- 1678. guldsmeds- 1640 osv.) Linc. (1640; under aurificina). KarlJohStil. 68 (1924).
-YRKE(T). VittAH 23: 36 (1857, 1863). MeddSlöjdF 1895, s. 159.
-ÄMBETE~020, äv. ~200. [fsv. gulsmids ämbete]
1) (†) (ngns) värksamhet ss. guldsmed; guldsmedsyrke. GR 20: 213 (1549). I sijne vngdoms Åhr togh sigh (Etius) före at lära Guldsmedz Embetet. Schroderus Os. 1: 426 (1635).
2) (förr) guldsmedsskrå. The Oldersmen, som for Gulsmedz embeterne her i rigit befalningen haffue. GR 12: 146 (1539). SvRokoko 63 (1924).

 

Spalt G 1349 band 10, 1929

Webbansvarig