Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRIMMEL, sbst.1, f.
Ordformer
(grimm- 1668. grymm- 1559)
Etymologi
[av ovisst ursprung.; möjl. av en motsvarighet till isl. Grímhildr (den ondskefulla drottningen i Völsungasagan)]
(†) ondskefull kvinna, argbigga; äv.: fuling? Thenna (hustru) måste hafva varit en öfver måtton argh menniskia och förgifftigh grymmel. LPetri Kr. 42 (1559). Så tager iagh migh en (hustru), som icke är så fager .. (Svar:) Een Grimmel och en stygg tigh aldrigh väl behagar. THiärne Vitt. 19 (1668).

 

Spalt G 916 band 10, 1929

Webbansvarig