Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GLUTTA glut3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(glutt- 1704 osv. glytt- 17371901)
Etymologi
[jfr fsv. Glutta, tillnamn, samt nor. dial. glutta, glytta, titta, kika, isl. glotta, hånle (eg.: låta tänderna lysa fram), t. glotzen, glo; till ett germ. glutt-, lysa, skina, avlägset besläktat med GLO; med avs. på bet.-utvecklingen jfr GLO, GLUGGA]
(vard.) (hastigt o. förstulet) titta (i sht gm en springa l. ett hål o. d.), kika. Tiselius Vätter 1: 103 (1723). Lind (1749). Bellman SkrNS 1: 373 (1790). Olof .. gluttade genom den öppnade dörren. Blanche Våln. 638 (1847). Man skall väl betänka sina skyldigheter, vet jag, om det också inte alltid står någon bak buskarna och gluttar. Heidenstam Karol. 2: 61 (1898). Carlsson Dagsv. 85 (1927). — särsk.
a) i fråga om läsande av ngt skrivet l. tryckt; särsk.: titta hastigt l. kasta en hastig blick (i l. på ngt). Iag är en fattig tok, / Som icke har hafft rå att glutta nå’t i bok. Rydelius Vitt. 80 (1704). (De) glutta i .. tidningarne. HReuterdahl (1835) i KyrkohÅ 1906, s. 244. Genom att indiskret glutta i deras bref taga reda på .. (författares o. konstnärers) enskilda lif. SDS 1899, nr 597, s. 2. Quennerstedt Bender 49 (1910).
b) (†) om sak: sticka fram, ”titta fram” (ur ngt). Örat, .. / Som, fast det gluttar ur peruken, / Ej till bordets visor lyss. Bellman 5: 293 (1793).
Särsk. förb. (vard.): GLUTTA FRAM10 4. titta fram. Jag gluttar fram mellan löfven. Atterbom FB 73 (1839). särsk. till b, om sak: ”titta fram”, sticka fram, synas. Röda stugor .. gluttade fram här och var i björkbackarna. Lindqvist Herr. 207 (1917).
GLUTTA IN10 4. titta in. Solstrimmerna gluttar in genom dörrn. Blomberg Uvd. 161 (1917). Carlsson Dagsv. 13 (1927).
GLUTTA UT10 4. titta ut. Fröding Guit. 126 (1891). Grisen vaknar i sin stia, / gluttar ut / vid sin knut / mellan åbrodd och salvia. Karlfeldt FridLustg. 96 (1901).
Ssg: GLUTT-HÅL. (vard.) titthål. Lundell (1893). Östergren (1925).

 

Spalt G 598 band 10, 1929

Webbansvarig