Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GENOMDRAGA je3nom~dra2ga, v. -drager, -drog, -drogo, -dragit, -dragen; se för övr. DRAGA, v. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(genom- 1563 osv. igenom- 17391897)
Etymologi
[jfr d. gennemdrage, gennemtrække, t. durchziehen; till GENOM 2]
draga igenom.
I. i fråga om handlingen att draga l. sträcka ngt genom ngt annat l. förhållandet att ngt är draget l. sträckt genom ngt annat.
1) (numera föga br.) draga l. sträcka (ngt) igenom (en öppning o. d. l. ett föremål); i sht i pass. (särsk. i p. pf.). Ekenmark Dräll. 39 (1828). Om en tråd drages genom ett hål, hvaruti den gör ett betydligare motstånd, måste den genomdragna delen undergå ytterligare sträckning och förlängning. Almroth Karmarsch 222 (1838). SkrHVSamfU IX. 3: 11 (1904).
2) med obj. betecknande föremål varigm ngt drages: draga band l. snören l. ränder o. d. genom (ngt); förse (ngt) med ränder o. d. som gå l. sträcka sig därigm; i sht i pass. (särsk. i p. pf.) o. ss. vbalsbst. -ande, -ning. FörtHertJoh Lösegend. 1563, s. 27. Denna tatuering .. verkställes medelst sömnad eller åtminstone hudens genomdragning med sotad tråd. NF 4: 719 (1881). S. k. genomdragen konfekt. Grafström Kond. 287 (1892). — särsk. i fråga om hophäftande av papper medelst tråd o. d. l. fästande av ett l. flera (i vissa fall förseglade) snören vid en bok l. ett av flera blad bestående dokument o. d. på sådant sätt att snöret l. snörena gå genom vart särskilt blad (så att det blir omöjligt att uttaga o. ersätta ngt blad med ett annat). PH 5: 2926 (1750). Thesse genomdragne och med Stadens Jnsegel förvarade handlingar. BoupptVäxjö 1782, Bil. Protocollet var med blått och gult silke genomdragit och besegladt med Hans Kongl. Maj:ts och Landt-Marskalkens Sigiller. AdP 1786, s. 42. NordT 1886, s. 201.
3) med saksubj.: gå l. sträcka sig genom (ngt); nästan bl. i pass. (i sht i p. pf.). Vara genomdragen av (äv. med) ngt. Invärtes består .. (kokosträdets stam) af et svampacktigt, med starka senor genomdragit ämne. Oldendorp 1: 168 (1786). Kroppen är .. öfverallt genomdragen af blodförande rör. Lovén Anv. 1 (1838). Hela berget var kors och tvärs genomdraget med på sina ställen ända till fingerstjocka ådror (av guld). Janson CostaN 1: 199 (1910).
II. färdas genom (ett område); passera igenom (ngt); genomtåga (ett område).
1) i eg. anv. Schenberg (1739). (Napoleon) genomdrog .. med triumfalisk ståt Belgien. Adlerbeth Ant. 2: 329 (c. 1815). Östergren (1924). — särsk. (förr) mil. ss. vbalsbst. -ning betecknande förrättning medelst vilken vid vakts avlösning båda vakterna marscherade genom varandra samt vartdera av den nya vaktens led marscherade framom motsvarande led av den gamla vakten. TjReglArm. 1858, 2: 33. NF (1882).
2) (numera knappast br.) bildl., med avs. på bok o. d.: (flyktigt) genomläsa, ”draga igenom”; jfr GENOM 2 d α. Jag förtäljde, hvad jag under natten läst, visade dem sida för sida, det jag genomdragit. CFDahlgren 5: 154 (1833).
III. (i fackspr.) låta (ngt) genomträngas l. genomblötas av (ngt); numera i sht i förb. med prep. med; äv. med saksubj.: genomtränga; i sht i pass.; jfr GENOM 2 b slutet. 3 goda skedblad smält smör, slås på 8 lod rifvit bröd, och när brödet har blifvit igenomdragit af smöret, så blandas altsammans väl tilhopa. Warg 509 (1755). Ett stycke färskt smör och litet salt iläggas, och grynen få genomdragas dermed. Hagdahl Kok. 198 (1879). Efter klipyringen är det fördelaktigt att ännu en gång genomdraga hudarne med en ifrån klipyr härrörande sur vätska, innan de läggas i garflagen. Hirsch LbGarfv. 300 (1898).

 

Spalt G 252 band 10, 1928

Webbansvarig