| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GEMÅL jemå4l, f.||ig. (Anm. Ordet användes vanl. om kvinna; jfr GEMALIN). ((†) n. NHolgeri Troijenb. A 5 b (1632), Dalius Gratul. C 8 a (1661)); best. -en, äv. -n; pl. -er ((†) -ar Scherping Cober 2: 275 (1737)).
äkta make l. maka; i sht i fråga om furstliga (l. högt uppsatta) personer (l. mytologiska gudomligheter o. personer); förr (ss. artighetsbetygelse) i vidsträcktare anv., jfr äv. b slutet.
a) äkta make; numera mindre br. utom i sammanställningen prinsen-gemålen, om maken till en regerande drottning. Schroderus Liv. 373 (1626). (Kronprinsessan Lovisa Ulrika) hade .. jämte sin gemål förklädd på julafton överraskat greven och grevinnan Tessin, då de sutto till bords med sina gäster. Nilsson FestdVard. 133 (1925).
b) äkta maka, hustru. Att hans kong:e Ma:t enn högloflig furstinne till sinn hiertens aller käreste gemael och drottningh bekomme måtte. RA 2: 115 (1565). Höghwyrdig Hr Biskoppens Kiärälskeliga Gemåhl och huusshåld. VDAkt. 1686, nr 17. Vådligt i sanning / är det ändå att strida mot Zeus molnskockarns gemåler. Johansson HomIl. 21: 499 (1848). Prokonsulns gemål, den fromma Eusebia. Rydberg Ath. 531 (1859, 1866; uppl. 1876: maka). Kronprinsen och hertigen af Östergötland med gemåler. De Geer Minn. 1: 184 (1892). jfr BI-, FAVORIT-, UNGDOMS-GEMÅL m. fl. — särsk. (skämtsamt o. vard.) om gift kvinna i allm.: fru; ”fruga”. Min vördnad till gemålen. Siwertz Eld. 391 (1916; ss. avslutning på ett telefonsamtal).
Spalt G 195 band 10, 1928