Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FYLA, v., anträffat bl. i ipf. -te.
Etymologi
[fsv. fyla, nedsmutsa; jfr sv. dial. (Östergötl., Smål.) fyla banna, skämma ut, nor. dial. fyla, le hånfullt; jfr äv. mnt. vūlen, nedsmutsa; avledn. av FUL]
(†) banna, tadla, skymfa. Bureus Suml. 65 (c. 1600).

 

Spalt F 1860 band 9, 1926

Webbansvarig